Svensk Kirurgi nr 2-21

65 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 2 • 2021 Samarbete • Patienter som hanteras lika bra eller bättre av akutläkare jämfört med kirurger; som äldre multisjuka, eller patienter där behoven sträcker sig över flera specialitetsgränser. Här finns också den stora bulken av van- liga kirurgfall som rimligen kan han- teras likvärdigt av akutläkare. • Patienter som bättre skulle omhändertas direkt av en kirurg. Här finns flera exempel där konti- nuitet och handläggningstider blir bättre om en kirurg leder arbetet. Det skulle kunna vara vanliga kirurgiska diagnoser som perianalabcess, ileus, GI-blödning, inklämda bråck eller kirurgiska komplikationer. Införan- det av akutläkarsystem kan innebära en viss fördröjning i dessa patienters handläggningstider. Flertalet patienter med akut­ kirurgiska tillstånd är helt stabila och kommer därigenom att triageras i förhållande till andra akutmedicin- ska tillstånd vilket kan innebära för- längda ledtider på akuten för stora grupper av akutkirurgiska patienter. För patienter som återinläggs kan det medföra en sämre kontinuitet. Här har vi som kirurger ett stort utbild- ningsansvar. Vi måste lära akutläkare hur kirurgiska patienter ska handläg- gas. Akutläkare har ett större fokus på akutmottagningens arbete än kirur- ger i allmänhet, men det krävs många års arbete med kirurgiska patienter för att riktigt lära sig alla nyanser i hur svåra akutkirurgiska fall kan pre- senteras. För akutläkare som utöver kirurgi också har hela det akuta internme- dicinska och ortopediska fältet att täcka kunskapsmässigt är det nöd- vändigt att inte bara arbeta efter väl definierade algoritmer utan också med närhet till bra stöd. Arbetet på akuten är inte i första hand att ställa diagnoser utan att avgöra behov av behandling, utredning, inläggning och göra upp en plan för fortsatt behandling. • Slutligen har vi de patienter som inkommer till akutmottagningen med vissa specifika tillstånd eller omständigheter där vi som kirurger måste ta ansvaret. Ett sådant område är nivå 1 traumalarm, där kirurgens beslutskompetens och kirurgiska kunnande är nödvändigt. Även i akutläkarsystem som kommit mycket längre än vårt svenska behåller kirur- gen i regel ansvaret för att leda trau- maomhändertagande. För att kunna bli en väl fungerande traumaledare behöver man behärska kirurgiska åtgärder på akutrummet. Eftersom de svåra traumafallen lyckligtvis är få behöver kirurger under utbildning tillgodogöra sig allt som krävs genom eget deltagande i traumateamet. Det är därför inte lämpligt att vi som kirurger avhänder oss ansvar, ledning och undersökande av traumapatien- ter nivå 1. Vi behöver även vara tillgängliga och tidigt ansvara för bedömning och fortsatt logistik för akutkirur- giska instabila patienter eller med urakuta kirurgiska tillstånd såsom tarmischemi, buksepsis, instabila patienter med GI-blödning och all- varliga mjukdelsinfektioner. Vårdplatser Ur alla aspekter är det viktigt att ha tillräckligt med vårdplatser för akutki- rurgiska patienter och att dessa opti- malt är lokaliserade till begränsade avdelningar i form av akutvårdsavdel- ningar. Inläggning av akutkirurgiska patienter bör ske i samråd med kirurg eftersom detta innebär att man då tar över ansvaret för patienten. Man bör underlätta och optimera inläggnings- Akutläkare och kirurger sida vid sida på akutmottagningen möjliggör bästa omhändertagande av den akutkirurgiska patienten.