Svensk Kirurgi nr 2-21

66 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 2 • 2021 Samarbete proceduren så att man inte bygger in logistiska hinder. Mycket av fokus finns nu på att korta ledtiderna på akuten, från tid för ankomst till bedömning, inläggningsbeslut och slutligen inläggning. Numera bedrivs väldigt mycket utredning på akuten för att diagnos- ticera så långt det är möjligt. Den begränsade tillgången på platser har gjort detta nödvändigt för att kunna sortera patienterna rätt och hushålla med befintliga platser. Den gamla tiden med goda möjligheter att lägga in för observation kommer sanno- likt inte tillbaka, men vore ur många aspekter bra eftersom det löser pro- blem då mycket av akutkirurgin kräver observation över tid. Att tidigt göra en optimal utredning innebär sannolikt en bättre kvalitet då många gånger ett röntgenfynd i kombination med bedside -bedömning avgör hur man ska behandla patienten. Det är rimligt att anta att en hög närvaro av kirurgisk beslutskompe- tens på akuten är resurseffektivt och att inläggningar i vissa fall kan und- vikas. Utan värdering kan man kon- statera att man tidigt i sin yrkeskar- riär behöver lägga in en större andel patienter än senare när man fått mer erfarenhet och kunskap. Ett tänkbart sätt att möta denna problematik är att öppna rätt dimensionerade obser- ST-läkare i kirurgi måste få tillräckligt med operationsvolym och tid i såret. vationsavdelningar vid landets akut- mottagningar som leds av akutläkare. De får då en möjlighet att lägga in patienter för observation för att där- efter slussa vidare in i vårdapparaten. Ekonomi Införandet av akutläkare är en stor investering. Förmodligen är lösningen dyrare kopplat till ökat bemannings- behov, dels av kirurger, ortopeder och internmedicinare, samt av akutläkare där en stor del är under utbildning. Men det är otidsenligt att bedriva akutverksamhet med punktinsat- ser och extrema kraftsamlingar som på många håll fortfarande är norm. Införande av akutläkare medför möj- ligheten att kirurger tidigare går in i en konsultroll och fungerar som stöd. De behöver fortfarande vara på plats för trauma och kirurgiska konsulta- tioner, men kan erbjudas en jour med större möjlighet att arbeta med inne- liggande patienter och på operation. NPO I debatten om akutmottagningars läkarbemanning i Sverige måste man komma ihåg att flertalet av Sveriges akutsjukhus inte har några akutlä- kare. Därför är det märkligt att man i arbetet med NPO med akut profile- ring tillsatt expertgrupper som saknar kirurgisk kompetens. Det finns flera akutläkare med i arbetsgruppen kring skallskador, men inte en enda kirurg. Det får ses som ett symtom på över- tron bland beslutsfattare kring akut- läkare avseende geografisk spridning och kompetensområden. På majo- riteten av landets akutsjukhus finns kirurger som kan göra en livräddande kraniotomi vid intrakraniella blöd- ningar, men vi bjuds inte in att med- verka vid arbetet med dessa patienter inom NPO. Detta måste vi ändra på! Respekt och trevligt klimat Sammanfattningsvis behövs akut- läkare på våra hårt belastade akut- mottagningar, där patienter kan få en bedömning av akuta besvär utan att sorteras in i fack. Vi har dock en lång väg att gå, och kirurger kommer även i framtiden att behöva finnas på plats i samma utsträckning som idag – låt vara med ändrade arbetsuppgif- ter. Vi behöver vidare definiera vilka patientgrupper som fortsättningsvis ska handläggas primärt av kirurger, och vi behöver säkerställa att det även i framtiden finns robusta sjukvårds- system som passar alla landets akut- sjukhus. Diskussionen får inte fastna i vad som sker vid några enskilda uni- versitetssjukhus. Sist men inte minst ser vi att det som gynnar samverkan och ett bra resultat är en ömsesidig respekt och ett trevligt klimat i sam- arbetet. Detta vill vi från SFAT gärna bidra med. 