Svensk Kirurgi nr 3-21

126 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 3 • 2021 Bakgrund NPO kirurgi och plas- tikkirurgi Som bakgrund till kunskapsstyrning anges att hälso- och sjukvården över lag håller hög kvalitét, men att det samtidigt finns för stora skillnader i vård, behandling och resultat. Således riskerar patienter att få olika utred- ning, behandling och uppföljning beroende på var eller när de söker vård. Inom hälso- och sjukvården är bästa tillgängliga kunskap ett av de viktigaste verktygen som används för att förbättra vården. Kunskapsstyr- ningens tre delar är kunskapsstöd, uppföljning samt analys. De olika delarna skall också fungera som ett stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap. Arbetet med Regionala cancer- centrum (RCC) har varit en förebild för dagens kunskapsstyrning och dis- kussionerna kring behovet av ett lik- nande system omfattande hela hälso- och sjukvården startade redan 2014. Själva strukturen kring Kunskaps- styrning beslutades av SKR 2017 och trädde i kraft 2018. Rådande organi- sation för kunskapsstyrning illustre- ras i bild 1. Det finns idag 26 NPO:n och det sjukvårdsregionala värdskapet illus- treras i bild 2. NPO kirurgi och plastikkirurgi fanns inte med från början utan kom till under senare delen av 2020. Detta var mycket ett resultat av engagemang från Svensk Kirurgisk Förening och Svensk Plastikkirurgisk Förening som såg att de kirurgiska perspektiven inte var representerade i den till största del organbaserade strukturen. Detta är anledningen till att majoriteten av våra kirurgiska diagnoser idag ligger under andra NPO:n såsom mage- tarm, endokrina sjukdomar och hjärta-kärl, istället för under kirurgi och plastikkirurgi där de enligt vår uppfattning kanske egentligen hör hemma. Ett NPO utgörs av en repre- sentant från varje sjukvårdsregion (dvs sex ledamöter). En del NPO:n har även ordinarie ledamöter från kommuner. Stödre- surser i arbetet inom varje NPO till- handahålls av en utsedd processledare från aktuell värdsjukvårdsregion och innefattar bland annat metodstöd, statistik- och analysstöd. Nationella arbetsgrupper (NAG) kan tillsättas från respektive NPO, men oftast från en samverkan mellan flera NPO:n då diagnoser oftast spänner över mer än ett ansvarsområde. Som exempel kan anges arbetet inom NPO Mage- Tarm där det redan nu finns NAG för gallstenssjukdom, appendicit, IBD samt levercirrhos. Bild 3 illustrerar sammansättningen och samverkan mellan NPO:n och NAG. Andra viktiga begrepp inom kun- skapsstyrningen är t.ex . regionala programområden (RPO) där varje sjukvårdsregion genomför arbeten inom den egna regionen motsva- rande NPOs arbete för hela nationen. Ett RPO kan också initiera en lokal arbetsgrupp (RAG) för att jobba med en regionspecifik fråga, exempelvis handläggande av multitrauma inom sin sjukvårdsregion. NSG står för nationella sam- verkansgrupper och detta uppdrag beskrivs i bild 4. Som exempel finns ”NSG Läkemedel och medicintek- nisk utrustning” som innefattar rådet för nya terapier (NT-rådet) som ger regionerna rekommendationer kring NPO Uppdrag NPO kirurgi och plastikkirurgi Inom den nya nationella kunskapsorganisationen är kirurgi utspritt på flera nationella program- områden (NPO). I den första organisationen föll många av våra diagnoser mellan stolarna. Efter påtryckningar från bland annat Svensk Kirurgisk Förening bildades ett eget NPO för kirurgi och plastikkirurgi. Här skriver ledamöterna i detta NPO om det inledande arbetet. HANNA NYSTRÖM, Norra Sjukvårdsregionen hanna.nystrom@umu.se CLAES HJALMARSSON, Södra Sjukvårdsregionen JOHAN BERGGREN, Sydöstra Sjukvårdsregionen DANIEL NOWINSKI, Sjukvårdsregion Mellansverige ULF GUSTAFSSON, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland ANNA ELANDER, ordförande, Västra Sjukvårdsregionen