Svensk Kirurgi nr 3-21

130 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 3 • 2021 Global kirurgi S taden Deir-Ez-Zur i Syrien är under 2012-2014 helt ödelagd. Inte ett enda sjukhus finns kvar. Pulse Medical team, ett team bestå- ende av en kirurg, några sjuksköter- skor och några volontärer försöker göra skillnad och kämpar för att rädda liv. Här kommer min berättelse om mina 1,5 år som kirurg under kriget. En stad i kaos Staden Deir-Ez-Zur ligger i östra delen av Syrien ungefär 4,5 timmar ifrån den turkiska gränsen. Den var under perioden jag var där helt omgi- ven av president Assads armé, för- utom vid den norra delen av staden som ligger vid floden Eufrat. Armén försöker invadera staden med strids- vagnar, granatattacker, flyganfall och bomber. Den fria armén försvarar staden. Prickskyttar finns runt broar och man riskerar livet om man vill korsa floden. Inne i staden försöker den civila befolkningen (omkring 30000 personer) att överleva. Männi­ skor saknar resurser och ekonomi att ta sig ut ur staden och fly. Pulse Medical Team Teamet som bildades i Deir-Ez-Zur arbetade på ett fältsjukhus. Från början hade teamet minst sju läkare (kirurger, ortopeder, narkosläkare, urolog), flera sjuksköterskor, barn- morskor och några volontärer. Många av dessa dog när sjukhuset bombades och totalförstördes bara en och en halv månad efter uppförandet. De överle- vande var jag, Hassan (allmänkirurg), en ögonläkare, en narkossjuksköter- ska och två sjuksköterskor. Ytterligare en barnmorska skötte en egen mottag- ning inne i staden. Lokala volontärer stöttade och hjälpte till efter förmåga. Teamet hade stöd från olika internationella organisationer såsom Qatar Red Cressent , SAMS, ICRC , den franska Médecins sans Frontières och Kuwait Society for Relief som leve- rerade material och medicin. Kom- munikationen skedde via satellitför- bindelse. Fältsjukhuset För att kunna ta hand om alla ska- dade behövde teamet bygga upp fält- sjukhuset igen. Då det måste skyddas mot bomber byggdes det i en källare i en av stadens andra sönderbombade sjukhus. Stora sandpåsar placerades runt ingången och utspritt på botten­ våningen av det gamla sjukhuset som i övrigt låg i spillror. Sandsäckarna användes för att skydda källaren från bomber och granater. Då ambulans och annan transport saknades var fältsjukhuset tvunget att ligga väldigt nära frontlinjen för att så snabbt som möjligt kunna få in de skadade. Själva ingången låg skyddad en trappa ner i källarvåningen. I nära anslutning fanns ett stort rum likt en korridor som fungerade som akut-, triage- och undersökningsrum, med en rad av metallsängar längs väggarna. Även röntgenundersökningar utfördes här när det fanns elektricitet. Röntgen- apparaten var mycket gammal och bilderna framkallades manuellt. Det fanns också en bärbar ultraljudsappa- rat (V-scan som fungerade på batte- rier). I detta rum skedde alltså första triageringen av patienterna. Dropp och blodtransfusioner startades vid behov, patienterna stabiliserades och förbereddes inför kirurgi. Skador som En kirurg mitt i kriget Hassan Kahwaji, kirurg vid Karlskoga lasarett, överlevde bombattentatet mot fältsjukhuset han varit med om att bygga upp och stannade sedan över ett år mitt i brinnande krig i Syrien. Här berättar han om sina erfarenheter. HASSAN KAHWAJI Karlskoga hassan.kahwaji@regionorebrolan.se