Svensk Kirurgi nr 3-21

148 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 3 • 2021 VAWCPOM-teknik med onlaynät. kring. Risken att utveckla parasto- malt bråck ökar över tid, 30 procent uppvisar bråck efter ett år och 70 pro- cent efter sju år. Parastomala bråck har stor påverkan på livskvalitet, sex- uell funktion, smärta och läckage. Av denna anledning anläggs ofta profy- laktiskt nät som i en Cochraneanalys visat minska risken från 40 procent till 22 procent med uppföljningstid 6–24 månader 10 . Sublaynät är rekom- menderad teknik. European Hernia Society rekommenderar profylaktiskt nät. Tekniken LoPa ( Local Parastomal hernia mesh repair ), lämplig i situa- tioner då inte något samtidigt medel­ linjebråck föreligger, har utvecklats på SUS. Dynameshnät CICAT ( polyvi- nylidene diflouride ) är ett lämpligt nät som är elastisk i en riktning enbart, lite tyngre än polypropylen och ger inte fibros. Tekniken innebär enbart dissektion utifrån samt att bråck- säcken excideras, tarmen frias upp, lateral komponentseparation görs för stabil support och krage sys på sist. Deadspace stängs med subkutant fett. Att åtgärda parastomala via lapa- rotomi behövs om samtidigt medel- linjebråck föreligger. Det är svårt att få bra resultat, bidragande till detta är svårigheten att säkra rak passage av tarmen genom bukväggen och att den subkutana supporten inte säkras. Perineala bråck En diskussion kring perineala bråck med Pia-Lena Berg, Martin Öberg och Ulf Pettersson avslutade dagen. Incidensen av perineala bråck vid traditionell abdominoperineal resek- tion (APE) varierar mellan 1–3 procent (symtomatiska) och 7–13 procent (asymptomatiska) medan den vid extralevator APE ökar upp till 27 procent 11 . Incidensen är san- nolikt högre vid laparoskopisk ope- ration (13%) jämfört med öppen (2,1%) 12 . Val av metod för perine- alförslutningen vid extralevator APE påverkar utvecklingen av perinealt bråck inom ett år, upp till 27 pro- cent om perineum primärförslutes, att jämföra med i 0–13 procent om nät eller muskellambå används 13 . Symtom vid perinealt bråck är tryck/ smärta nedåt, perineal buktning, tarmobstruktion, hudproblem, mik- tionsproblem och evisceration. Både tunntarm, uterus och blåsa kan falla ut. Konservativ behandling rekom- menderas vid låggradiga symptom. Kirurgisk åtgärd kan göras perinealt, abdominellt eller genom ett kombi- nerat tillvägagångssätt. Resultaten avseende recidiv är svårtolkade på grund av små serier med olika upp- följningstid. Efter primärförslutning ses recidiv i 43–100 procent medan nätrekonstruktion ger recidiv i 20–42 procent, högre om biologiskt nät. Lambårekonstruktion rapporte- ras ge recidiv i 0–33 procent 14,15 .  Referenser: 1. Hollinsky et al doi: 10.1007/s00464-009- 0767-x 2. Rein4CeTo1 NCT03390764 3. Hernia (2018) 22:921–939 https://doi. org/10.1007/s10029-018-1818-9 4. Karlsson et al doi: 10.1177/1457496920976053.9 5. Petersson et al 2007 https://doi:10.1007/ s00268-007-9222-0 6. Petersson o Petersson 2020 https://doi: 10.3389/fsurg.2020.577104 7. Hernia (2018) 22:921–939 https://doi. org/10.1007/s10029-018-1818-9 8. Coccolini et al 2018 https://doi: 10.1186/s13017-018-0167-4 9. Petersson och Petersson SJS 2018 https:// doi.org/10.1177/1457496918818979 10. DOI: 10.1002/14651858.CD008905. pub3 11. Musters et al201 4https://doi.org/10.1097/ dcr.0000000000000182 , Sayers et al 2014 https://doi.org/10.1111/codi.12843 12. Black 2020 https://doi.org/10.1007/ s00464-020-07746-7 13. Biopexstudien https://doi.org/10.1097/ sla.0000000000002020 14. Mjoli et al 2011 https://doi.org/10.1111/ j.1463-1318.2012.02970.x 15. Balla et al 2017 https://doi.org/10.1007/ s10151-017-1634-8 Mötesreferat