Svensk Kirurgi nr 3-21

154 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 3 • 2021 Mötesreferat Ä ntligen har vi haft de svenska Kolorektaldagarna i Örebro! De anordnades i år digitalt men var minst lika spännande och givande för det. Kolorektal genetik Den första sessionen ”Kolon från insidan” öppnades av vår yngsta föreläsare, Malin Enblad, ST-läkare i kirurgi på Akademiska sjukhuset Uppsala universitet. Hon berättade om kolorektal genetik och speciellt om skillnad mellan cancer i höger och vänster kolon. Kolorektala tumörer kan delas in i mikrosatellitinstabila (15% av alla kolorektala tumörer) och kromosomalt instabila (85%). Det finns också fyra molekylära subtyper (CMS1 – ”immune”, CMS2 – ”epit- helial”, CMS3 – ”metabolic” och CMS4 – ”mesenchymal”). Den första och tredje gruppen är mer specifika för högerkolon medan vänsterkolon oftast utgörs av den andra eller fjärde typen. Varje grupp har vissa specifika molekylära förändringar som också avgör prognos (bild 1). Tyvärr finns för närvarande ingen skillnad i kirur- gisk eller neoadjuvant behandlings- strategi beroende på tumörmutation. Vad gäller adjuvant behandling vet vi att tumörer med KRAS-mutationer svarar dåligt på EGFR-inhibitorer. Tumörer med BRAF-mutationer svarar bättre på trippelbehandling med FOLFOXIRI men har också dålig effekt av EGFR-inhibitorer. Vid mikrosatellitinstabila tumörer är man mer benägen att ge adjuvant behand- ling. Framtida forskning skulle kunna öppna stora möjligheter att förbättra behandlingsresultaten för våra can- cerpatienter. Redan nu kan man beroende på molekylära mutationer avgöra behov av till exempel immu- noterapi eller profylaktisk HIPEC- kirurgi hos patienter med hög risk. Sammanfattningsvis kan man säga att genetisk kartläggning av tumörer i nuläget är ett nästan out- forskat område och att vi är i början av en ny epok som sannolikt radikalt kan ändra behandlingen av många cancersjukdomar. Svensk tarmcancerscreening Den andra föreläsningen av gastro- enterolog Nils Nyhlin handlade om tarmcancerscreening i Sverige. Per- soner i Sverige har en livstidsrisk att utveckla kolorektalcancer (CRC) på fem procent. Risken ökar med ålder och man kan se att de flesta fallen är sporadiska (bild 2). Tidig diagnos förbättrar prognos och cancer kan i de flesta fall förebyggas genom endo- skopiska åtgärder där man avlägsnar precancerösa förändringar. Såle- des är tarmcancer en sjukdom där screening lönar sig. EU har rekom- menderat screening sedan 2003 och Socialstyrelsen sedan 2014. Idag har 24 av 27 EU-länder samt Storbritan- nien någon form av CRC-screening. Stockholm och Gotland har haft scre- ening sedan 2008. Det preliminära resultatet av SCREESCO-studien Kolorektaldagarna i Örebro I – Genetik och tarmcancerscreening OLESIA BOROVIKOVA Örebro olesia.borovikova@orebrolan.se