Svensk Kirurgi nr 3-21

158 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 3 • 2021 Mb Crohn allmänt Jonas Halvarsson från Örebro Univer- sitetssjukhus började med att berätta lite om historiken samt trenden kring Crohns sjukdom. Fokus låg på upp- datering kring medicinsk behandling vid primär ileocekal Crohn. En ökad incidens av Mb Crohn ses i länder som industrialiseras medan den tycks ha planat ut i väst- världen. Däremot kan man se att populationen som diagnostiseras är äldre (över 30% är 60 år eller äldre) samt att fler har aktiv inflammation vid diagnos. Man kan också se en skillnad mellan Crohn i kolon och ileum både genetiskt samt mikro- biologiskt. Vid utredning kan man särskilja de olika subtyperna och på så sätt bättre anpassa behandlingen. I europeiska guidelines för Crohns sjukdom så finns det i nuläget inte några rekommendationer där man aktivt tar ställning till lokalisation av sjukdom vid val av läkemedel (Bude- sonid undantaget). Kirurgi vid Crohn Andelen patienter som genom- går kirurgi vid ileocekal Crohn har minskat sedan 90-talet med anled- ning av nya biologiska läkemedel samt endoskopiska åtgärder. Oavsett vilken behandling man väljer (kirurgi eller biologiska läkemedel) behöver de flesta tilläggsbehandling förr eller senare vilket befäster att det handlar om en kronisk sjukdom. Över hälften av patienterna har endoskopiskt reci- div inom tolv månader efter ileocekal resektion och redan inom åtta dagar efter operation ser man en ökning av inflammatoriska celler. Förhopp- ningsvis kommer vi att få verktyg i framtiden som kan skilja på patienter med hög eller låg risk att progrediera i sin sjukdom och därmed behovet av intensifierad behandling. För närva- rande är detta i forskningsstadiet. Slutligen visade föreläsaren att det pågår forskning på många nya läke- medel och målet är att individualisera behandling baserat på sjukdomshis- torik samt genetisk profil. Anastomos eller inte Pär Myrelid från Linköpings Univer- sitetssjukhus pratade om komplika- tioner i samband med anastomos efter kirurgi för Crohns sjukdom. Risken för anastomosläckage är dubblerad (2,7–16%) vid Crohns sjukdom om vi jämför med annan kolorektal kirurgi, trots en yngre patientgrupp. Detta leder till ökad morbiditet och mortalitet samt ökar risken för upp- repade resektioner. Det finns även andra väl kända riskfaktorer för anastomoskomplika- tioner: • Steroidbehandling vid kirurgi leder till en två–sex gånger ökad risk för anastomosläckage (8–20%) efter kirurgi jämfört med frånvaro av steroidbehandling. Man kan även se ett dosreponsförhållande med en tydligt ökad risk vid doser över 20 respektive 40 mg Prednisolon. • Malnutrition (viktnedgång och hypoalbuminemi) leder till en dubblerad (16%) risk för läckage. • Preoperativ infektion (abcess och fistlar) medför också en dubblerad risk. • Akut kirurgi, rökning, opiater och anemi är andra riskfaktorer som också medför en betydande risk för komplikationer om än inte lika stor. Biologiska läkemedel tycks inte leda till en ökad risk för anastomosläckage men däremot till en ökad risk för sår- infektioner. Vid tre eller fler riskfak- torer i samband med kirurgi är risken för komplikationer runt 50 procent. Riskminskande åtgärder Efter introduktionen av ⍺ TNF- läkemdel i USA har man sett en minskning av vänstersidiga hemiko- lektomier men ingen minskning av ileocekala eller högersidiga resek- tioner. Trenden tycks gå mot ökade behandlingstider med biologiska läkemedel innan kirurgi och vi kan Mötesreferat Kolorektaldagarna i Örebro II – Med fokus på Mb Crohn Bartosz Cierzniak, ST-läkare i kirurgi vid Örebro kirurg- klinik, refererar från en av kolorektaldagarna i Örebro. Föreläsningsdagen hade fokus på Morbus Crohn. BARTOSZ CIERZNIAK Örebro bartosz.cierzniak@regionorebrolan.se