Svensk Kirurgi nr 3-21

164 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 3 • 2021 U nder fredagens förmiddag en solig aprildag följde föredrag under rubriken ”Möjligheter och kontroverser inom ERAS”. Globalt perspektiv – ERAS Olle Ljungqvist, Örebro, inledde med en övergripande beskrivning av ERAS globalt. Samarbetet i ERAS- Society startade 2010 och sedan dess har man utbildat 250 enheter globalt som följer protokollet och registrerar i den internationella ERAS-databasen (EIAS). Intressant i sammanhanget är att av de 15 sjukhus som listades som de bästa sjukhusen i världen av vecko- tidningen Newsweek , var sju sjukhus anslutna till ERAS samarbetet. Sammantaget har ERAS publi- kationer över 6000 citeringar i inter- nationella tidskrifter, något som ökar kraftigt med tanke på att ERAS-pro- tokollet används av allt fler speciali- teter. Med tanke på covidkrisen och det faktum att fler än 40 miljoner kirurgiska elektiva ingrepp fått stäl- las in kommer förbättrad återhämt- ning och korta vårdtider få ett särskilt fokus inom den närmsta framtiden. Här kan ERAS fylla en viktig funk- tion. Prehabilitering Jonas Nygren, Stockholm, Ersta, gick igenom senaste evidensläget bakom prehabilitering före kirurgi. Helt klart är att fraility och sarkopeni (muskel- förtvining) är kopplat till en ökad risk för postoperativa komplikationer men frågan om man med träning före kirurgi kan minska denna risk har varit oklar. I begreppet prehabilite- ring ingår både träning av andnings- muskulaturen och allmän fysisk trä- ning som viktiga komponenter men samtidig optimering av nutrition ingår ofta i behandlingsregimen. Vad gäller andningsträning finns ganska bra data i form av flera randomise- rade studier som visar på en minskad risk för komplikationer efter kirurgi medan resultaten från studier som prövar allmän fysisk träning är mer osäkra. Senaste åren har man dock satt igång flera stora randomiserade studier i ämnet, vilket sannolikt innebär att vi snart vet mer i frågan. Säkert är dock att fysisk träning inte skadar patienterna varför prehab kan uppmuntras i väntan på kirurgi. Laxering och antibiotika Åsa Colin, Uppsala, hade ingen lätt uppgift då hon hade fått uppgiften att reda ut evidensläget bakom lax- ering och antibiotika före kolorektal kirurgi. Hon konstaterade att frågan diskuterats länge och att slutsatserna av de heterogena studierna som blan- dat olika antibiotikaformler med laxering alternativt inte laxering nästan är lika många som det finns meta-analyser. Det är helt enkelt svårt att dra slutsatser om interventionerna var för sig när man blandat ihop dem i olika studieupplägg. I grova drag har man i USA dragit slutsatsen att pero- ral antibiotika + iv antibiotika och att sedan laxera patienter är det riktiga medan man i Europa anser att ame- rikanska data håller alldeles för låg kvalitet och i stället drar slutsatsen att intravenös eller kombinerad antibio- tikabehandling + avstå från laxering, med undantag för låg främre resek- tion av rektum, har bäst vetenskap- ligt underlag. I Sverige har de flesta centra alltsedan 2001 behandlat med per oral antibiotika endast, en regim det egentligen inte finns något veten- skapligt stöd för. I en relativt färsk meta-analys (Nelson et al) drar man slutsatsen att kombinationsbehandling sannolikt är bäst både med och utan laxering. Kolorektaldagarna i Örebro IV – ERAS och prehabilitering Kolorektaldagarna genomfördes i år helt digitalt, arrangerade av Örebro kolorektalkirurgiska sektion. Dagarna var mycket uppskattade och här refererar Ulf Gustafsson, kirurg DS, den avslutande dagens föreläsningar. Mötesreferat ULF GUSTAFSSON Stockholm ulf.o.gustafsson@sll.se