Svensk Kirurgi nr 5-21

267 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 5 • 2021 Avhandlingsreferat undersöka risken för recidiv efter radikal koloncancerkirurgi 5 . Risken för recidiv inom fem år visade sig vara fem procent i stadie I, tolv procent i stadie II och 33 procent i stadie III. Risken för recidiv påverkades mycket av de riskfaktorer som registrerats i registret och som användes av riktlin- jer vid tiden för studien. När patien- terna delades in efter dessa riskfakto- rer framträdde en stor grupp (75%) av stadie II patienter med mycket god prognos, nio–elva procent reci- divrisk utan cytostatika, medan res- terande hade cirka 20–25 procent risk för recidiv. En femtedel av stadie III patienterna hade motsvarande prognos medan resten hade 29–45 procent recidivrisk utan cytostatika (tabell 1). Kliniska riskfaktorer I artikel I och II undersöktes fakto- rer som var kända och ytterligare ett antal som bedömdes kunna ha bety- delse för recidivrisken 5,6 . De vanligen använda kliniska faktorerna; akutki- rurgi, tumörstadium samt kärl- och nervinväxt bekräftades som viktiga riskfaktorer i artiklarna. Utöver dessa hade substadieindelning av körtelsta- dium och CEA efter kirurgi betydelse i analyser som justerade för övriga kli- niskt använda riskfaktorer i artikel II. Risken för recidiv var ökad med 2,6 gånger om CEA var högt (>5ng/ml) efter kirurgi. Övriga riskfaktorer som testades i artikel II korrelerade med andra kända, och vanligen använda, riskfaktorer och slogs ut ur analyserna på grund av detta. Validitet i registret Efter att artikel I hade publicerats inkom frågor om hur bra regist- reringen av recidiv var i SCRCR, då detta påverkar de rapporterade recidivriskerna. Detta undersöktes i ett material bestående av 2 500 kolorektalcancerpatienter från två regioner 7 . Patienter som följts i minst fem år efter kirurgi hade 1,5 procent oregistrerade recidiv inom fem år. Ungefär lika många recidiv Tabell 1. Femårsrisk för recidiv för patienter som inte behandlats med cytostatika i artikel I, III och IV. Stadie Antal Artikel I Artikel III Artikel IV Riskfaktorer/ (2007–12) (2010–18) (2010–14) riskgrupp* N RR % N RR % N RR % I 0 1,330 5 % 1 874 5 % ≥2 109 6 % II 0/Låg 2,743 9 % 337 6 % 3,389 8 % 1/Intermediär 1,836 11 % 105 9 % 2,086 10 % ≥2/Hög 835 22 % 79 23 % 912 17-27 % III 0/Låg 410 22 % 111 26 % 590 23 % 1 627 29 % 719 28 % ≥2/Hög 987 45 % 94 43% 834 36-53 % N: Antal patienter (artikel I) och antal exponerade (artikel III-IV). RR% 5-års recidivrisk *Riskfaktorer/grupper. Artikel I: pT4, pN2, akutkirurgi, höggradig malignitet, kärl eller nervinväxt, och <12 undersökta lymfkörtlar. Artikel III: Lågrisk= pT1-3N0-1, inga riskfaktorer. Intermediärrisk = pT3N0 med en av följande perioperativ obstruktion, höggradig malignitet, , kärl eller nervinväxt.. Högrisk = pT4 och/eller <12 undersökta lymfkörtlar. Artikel IV: Riskfaktorer: akutkirurgi, perforation, pT4, höggra- dig malignitet, , kärl eller nervinväxt, <12 undersökta lymfkörtlar. I artikel IV delades patienterna upp efter om de hade 0,1,2, ≥3 riskfaktorer. Figur 1. Registrerade och alla recidiv över tid för radikalt opererade koloncancerpatienter i två regioner. För patienter opererade mer än fem år sedan är skillnaden liten mellan den faktiska recidivrisken och risken som uppmäts i registret. För patienter som är opererade för mindre än 3 år sedan går det inte att lita på den registrerade recidivrisken (kurvan för alla recidiv för patienter opererade 2017-2018 döljer sig i kurvan för registrerade 2015-2016). tillkom i perioden fem–tio år efter kirurgi (Figur 1). För patienter som opererats mer nyligen var rappor- teringen sämre och det skiljde sig mellan de två regionerna på grund av olika rapporteringsrutiner. I en, efter journalgranskning, komplett databas undersöktes recidivrisken ånyo och de siffror som presenterades i artikel I bekräftades (tabell 1). Prediktionsmodell Slutligen skapades en prediktionsmo- dell i artikel IV, där risken för recidiv för en patient kan beräknas med hjälp av ett nomogram 8 . Modellen jäm- fördes med existerande beräknings- verktyg och modeller och presterade lika bra vid binär klassificering och bättre vid kontinuerlig riskangivelse. Modellen validerades sedan i data från det norska Kreftregistret och pres­ terade bra även där. Modellen inne- håller parametrarna kön, tumörsida, tumörstadium, antalet funna och positiva lymfkörtlar, akutkirurgi samt kärl- och nervinvasion. Nomogram- met som skapades anger risken med