Svensk Kirurgi nr 6-21

302 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 6 • 2021 Finmotorik och kognition Mental träning används regelbundet av både elitidrottare och stridspilo- ter. Syftet kan vara att öka presta- tionen, minska upplevd stress eller att minimera felbedömningar och misstag. Kirurgi är egentligen inte mycket annorlunda då kirurger, liksom stridspiloter och elitidrottare, använder sig av finmotoriska rörelser och kognitiva beslutsprocesser för att anpassa sig efter föränderliga och ibland oväntade omständigheter. Kirurgisk färdighet Kirurgi sker inte sällan under stres�- siga omständigheter, och kirurgisk färdighet beror på mer än manuell skicklighet och teoretisk kunskap. Kirurger anser också själva att mental beredskap, visualiseringsförmåga och självförtroende är några av de vikti- gaste färdigheterna i operationssalen 1 . Att hantera mentala och känslomäs- siga påfrestningar på ett adekvat sätt är därtill avgörande när det gäller omdömesförmåga, samarbete och effektiv kommunikation, oavsett om man arbetar inom en kirurgisk eller medicinsk specialitet. Visualisering ger synapsutveckling Det finns ingen allmänt vedertagen definition av mental träning, men den övergripande innebörden kan sammanfattas som »psykologiska tekniker för att optimera utförande och underlätta för en individ eller ett team att uppnå sin fulla potential«. Mental träning inom kirurgi kan se ut på olika sätt och med fördel delas upp i praktisk färdighetsträ- ning och optimering av kognitiva faktorer 2 . Praktisk färdighetsträning handlar om att utveckla de tekniska aspekterna av kirurgin genom visu- ella träningstekniker, där komplexa eller kritiska moment mentalt övas in. Vid visualisering av motoriska färdigheter sker neuroplastiska för- ändringar i hjärnan som liknar det som inträffar vid verkligt utförande 3 . Genom att visualisera kritiska eller komplexa moment frigörs också mental kapacitet under operations- passet, vilket kan ge en ökad känsla av fokus och kontroll samt förbättra beslutsfattande. Det är oklart om nyttan av prak- tisk färdighetsträning gäller oavsett kirurgisk skicklighetsnivå. Enligt befintliga studier verkar det vara av värde att ha ett visst mått av erfa- renhet när det gäller visualisering av finmotoriska färdigheter [4, 5], vilket kan bero på att det är lättare att skapa effektiva mentala bilder om man redan är bekant med kirurgin och har en känsla för anatomin och vävnaderna man arbetar med. Håll huvudet kallt Under operationer med komplexa moment eller där oväntade svårighe- ter uppstår kan det mentala spelet i huvudet vara avgörande för utgången. Att behålla fokus och lugn, trots att operationen inte går som planerat, är Vi kan lära av stridspiloter och elitidrottare – mental träning framgångsrik inom kirurgi Anna Barkander, ögonkirurg i Östersund, skriver här om hur den kirurgiska praktiska prestationen kan förbättras av mental träning. I USA har man särskilda utbildningsprogram som fokuserar på de mentala aspekterna av kirurgin. Texten är också publicerad i Läkartidningen. Utbildning ANNA BARKANDER Östersund anna.barkander@regionjh.se