Svensk Kirurgi nr 6-21

304 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 6 • 2021 tionsmål och processinriktade mål genom att 1) hitta sina egna ideala prestationstillstånd, 2) plocka ut två–tre operationstekniska kärn- punkter för inlärning och 3) iden- tifiera processmål som att behålla lugn, självförtroende och en avslappnad mental inställning och upprätthålla en god teamkänsla. • Utbildning kring kunskap och färdigheter för att hantera fysiska och mentala tillstånd, till exempel genom att använda andnings- och uppmärksamhetstekniker eller att medvetet lära sig höja och sänka sin puls för att uppnå önskvärt mentalt stadium, antingen ökat lugn eller ökad uppmärksamhet och ökad energinivå. • Utbildning kring riktad uppmärk- samhet. Att lära sig identifiera nega- tiva tankar i prestationssituationer och hitta effektiva strategier för att hantera dessa. Utveckla förmågan att omrikta uppmärksamheten från distraktioner till önskvärt mål. • Utbildning i att öka sin visualise- ringsförmåga. Identifiera strategier för effektiv användning av mental repetition och visualiseringsför- måga. Implementera visualiserings- tekniker i både träningssamman- hang och verkliga situationer. • Utbildning i tekniker för att identi- fiera och hantera komplexa händel- ser som innefattar stress eller dist- raktioner, både gällande tekniska och icke-tekniska aspekter av kirur- gin, och utforma personcentrerade strategier för att hantera dessa situ- ationer. • Utbildning i att utforma preopera- tiva mentala rutiner och tekniker för att bli mentalt redo att prestera, både mentalt och gällande tekniska aspekter av kirurgin. • Ovanstående moduler implemen- teras veckovis i den kirurgiska upp- Utbildning lärningen, och utbildningen inne- fattar videoträning, undervisning med coach utbildad i mental trä- ning, egna övningar för att prakti- sera inlärda färdigheter och övning under både simulerade och verkliga förhållanden. Efter att denna typ av träning införts har man sett goda resultat avseende kirurgiska färdig- heter, samarbetsförmåga, minskad stress och ökat välbefinnande hos kirurgerna. Bra komplement till praktisk träning I Sverige har vi i dagsläget inte några liknande mentala träningsprogram inom kirurgi eller andra specialiteter, men sannolikt skulle det gå att utar- beta strukturerade träningsprogram i likhet med de som redan finns utom- lands och anpassa dessa efter svenska förhållanden och svensk sjukvård. Framtida forskning och kliniska erfarenheter får utvisa på vilket sätt och med vilka metoder mental trä- ning kan implementeras i kirurgisk upplärning och fortbildning i Sve- rige. Sannolikt kan mental träning vara ett värdefullt komplement även inom icke-kirurgiska discipliner, även om detta inte är lika utforskat ännu. Mental träning bör inte på något sätt ersätta praktisk kirurgisk eller medicinsk träning, utan ses som ett värdefullt komplement för att påverka både kognitiva och praktiska färdigheter och därmed förhopp- ningsvis bidra till förbättrade resul- tat, större välbefinnande och ökad patientsäkerhet.  Referenser 1. McDonald J, Orlick T, Letts M. Mental readiness in surgeons and its links to performance excellence in surgery. J Pediatr Orthopaed. 1995;15(5):691-7. 2. Cocks M, Moulton CA, Luu S, et al. What surgeons can learn from athletes: mental practice in sports and surgery. J Surg Educ. 2014;71(2):262-9. 3. Yoxon E, Welsh TN. Motor system activa- tion during motor imagery is positively related to the magnitude of cortical plastic changes following motor imagery training. Behav Brain Res. 2020;390:112685. 4. Rao A, Tait I, Alijani A. Systematic review and meta-analysis of the role of mental training in the acquisition of technical skills in surgery. Am J Surg. 2015,210(3):545-53. 5. Davison S, Raison N, Khan MS, et al. Mental training in surgical educa- tion: a systematic review. ANZ J Surg. 2017;87(11):873-8. 6. Kaulfuss J, Kluth LA, Marks P, et al. Long-term effects of mental training on manual and cognitive skills in surgical education – a prospective study. J Surg Educ. 2021;78(4):1216-26. 7. Louridas M, Bonrath EM, Sinclair DA, et al. Randomized clinical trial to evaluate mental practice in enhancing advanced laparoscopic surgical performance. Br J Surg. 2015;102(1):37-44. 8. Immenroth M, Bürger T, Brenner J, et al. Mental training in surgical education: a randomized controlled trial. Ann Surg. 2007;245(3):385-91. 9. Riaz MK, Shariffuddin AM, Tang B, et al. Effect of mental training on short- term psychomotor skill acquisition in laparoscopic surgery – a pilot study. Mini- Invasive Surgery. 2018;2:28. 10. Skervin AL, Scott HJ. Mental rehearsal: a useful simulation adjunct to surgi- cal training. Surgeon. 2021:S1479- 666X(21)00017-2. 11. Arora S, Aggarwal R, Moran A, et al. Mental practice: effective stress manage- ment training for novice surgeons. J Am Coll Surg. 2011;212(2):225-33. 12. Paige JT, Yu Q, Hunt JP, et al. Thin- king it through: mental rehearsal and performance on 2 types of laparoscopic cholecystectomy simulators. J Surg Educ. 2015;72(4):740-8. 13. Sroka G, Arnon Z, Laniado M, et al. Hypnosis-induced mental training impro- ves performance on the Fundamentals of Laparoscopic Surgery (FLS) simulator. Surg Endosc. 2015;29(5):1024-9. 14. Wetzel CM, George A, Hanna GB, et al. Stress management training for surgeons – a randomized, controlled, intervention study. Ann Surg. 2011;253(3):488-94. 15, Anton NE, Lebares CC, Karipidis T, et al. Mastering stress: mental skills and emo- tional regulation for surgical performance and life. J Surg Res. 2021;263:A1-12.