Svensk Kirurgi nr 6-21

328 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 6 • 2021 Den Athenska pesten Den Athenska pesten bröt ut under andra året av det Peleponnesiska kriget 430-429 f.kr. Den började i Ethiopien och spred sig till Egyp- ten, Libyen och stora delar av Per- sien. När den drabbade Athen var det först befolkningen i Pireus som drabbades. Man tror att mellan 75 000 och 100 000 perseoner avled. Stadens befolkning uppskat- tades vid tiden till cirka 500 000. Man antar att orsaken till epide- min var typhoid feber, Salmonella typhii. Det drabbade en befolkning som sannolikt saknade immunitet och var i dåligt skick på grund av bristande tillgång på mat och andra umbäranden orsakade av pågående krig. Sjukdomsbilden beskrivs av Thukydides, som själv drabbades av sjukdomen med mycket plötsligt insättande symtom: "Det hettade till intensivt i huvu- det och ögonen blev röda och inflam- merade. Inne i munnen blödde det från svalget och tungan och andedräk- ten blev oregelbunden och illaluk- tande. På dessa symptom följde nys- ningar och heshet, och sedan gick det onda ned i bröstet, tillsammans med våldsam hosta." Tappade lemmar och minnes- förlust Kroppen tynade inte av under sjuk- domens mest aktiva period utan höll stånd mot plågorna över förväntan. De sjuka var relativt starka ännu efter sex dagar varefter flera av de drabbade dog av den invärtes febern. En del över- levde detta stadium och då orsakade sjukdomen kraftig diarré. Sjukdomen påverkade även huvud och extremite- ter och många som tillfrisknade förlo- rade lemmar och somliga blev blinda. Några drabbades efter tillfrisknandet av total minnesförlust. Smittsamheten var föreställ- ningsvis mycket hög. Anhöriga som försökte hjälpa till att ta hand om den lidande löpte själva en hög risk att insjukna. Detta fick till följd att många drabbade led extra på grund av brist på omvårdnad. Den Justinianska pesten Drygt tusen år senare utbröt den Jus- tinianska pesten som pågick under åren 541–750 e.kr. Den började i Egypten och spreds via sjövägen till Konstantinopel, där kejsare Justinia- nus I regerade. Den var sannolikt en böldpest orsakad av Yersinia pestis. Under pestens härjning beräknades 25 miljoner människor ha avlidit men denna siffra är dock osäker. I Kon- stantinopel avled omkring 40 procent av invånarna. I början av 540-talet var befolkningen i Konstantinopel satt under stor press på grund av flera pågående krig. Dessutom plågades befolkningen av höga skatter som blev relativt sett högre på grund av ett minskande befolkningsunderlag. Gravida svårt drabbade Den östromerske historikern Proko- pius från Caesarea har beskrivit sjuk- domen. De drabbade fick plötsligt feber. Febern var mild i början och de drab- bade förstod inte alltid att de var sjuka. Bilden ändrades snabbt inom ett dygn. Febern steg och det uppstod svullna- der på flera ställen på kroppen, i arm- håla, ljumskar och runt ögonen. Sam- tidigt blev en del förvirrade eller till och med medvetslösa. Detta medförde svårigheter att inta mat och dryck och de drabbade dukade under av svält, framförallt de som inte hade någon som hjälpte dem. Törsten blev väldigt stark och det ledde till att många kas- tade i sig vatten varhelst de kom åt. Tillståndet var förenat med svåra plågor och många kräktes blod. Sjuk- Pandemier i historien De senaste åren kommer vi att minnas som pandemins år och många, för att inte säga alla, har påverkats av den. För att få ett historiskt perspektiv på detta skriver professor emeritus Bengt Jeppsson, ordförande i SVESEK, om två pandemier under antiken som lämnat avtryck i litteraturen. Historisk tillbakablick BENGT JEPPSSON Lund bengt.jeppsson@med.lu.se