Svensk Kirurgi nr 6-21

329 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 6 • 2021 domen uppfattades som relativt smitt- sam och man försökte hindra sjuka att lämna sina bostäder. Gravida kvinnor drabbades särskilt hårt med missfall och död i hög omfattning. Likheter mellan pandemierna Prokopius skriver: "Några av läkarna visste i sin okun- nighet om sjukdomen inte vad de skulle ta sig till. Dessutom kan jag nämna att fastän mycket framstående läkare i många fall förutsade döden, så blev en del av de dödsdömda strax därefter helt fria från sitt lidande." Det är många likheter mellan beskrivningarna av insjuknandet trots att det är tusen år mellan de två pan- demierna. Insjuknandet var plötsligt och utan några föregående symtom. Gemensamt för dem båda var feber, som snabbt blev hög. Detta talar för att genesen kunde varit virusbetingad eller orsakad av sepsis. Symtom från magtarmkanalen kom i båda fallen efter några dagar och i båda epide- mierna fick de drabbade blodiga kräk- ningar. De pestsmittade blev snabbt allmänpåverkade med förvirring, som kunde leda till medvetslöshet. Dåligt näringsintag under krig Det snabba förloppet kan tolkas som att den befolkning som blev utsatt för virus eller bakterier inte hade någon immunitet eller kanske ett nedsatt immunförsvar. Den Athen- ska pesten härjade under andra året av det pelopennesiska kriget då man kan misstänka att befolkningen var särskilt utsatt genom att samhället var lamslaget av konflikten med matbrist som följd. Dåligt näringsintag med viktnedgång är mycket bidragande till nedsatt immunfunktion. Det finns ingen liknande informa- tion om den Justinianska pesten. Det pågick under Justinianus I regim flera krig mot omgivande stater, framförallt perserna och de ständiga uttagen av soldater till krigen tärde hårt på sam- hället och störde jordbruket. Man kan därför misstänka att befolkningen i staden inte hade ett bra hälsotillstånd. Pestsmitta via sjövägen En annan intressant faktor är sprid- ningsvägen. Man vet med säkerhet att pesten uppstod i Egypten och spred sig sjövägen till Konstantinopel. Av detta kan man förstå att den kom att drabba en befolkning som san- nolikt inte varit utsatt för denna typ av smitta tidigare. Därtill tror man inte att smittan muterat under sprid- ningen, då den kom sjövägen och inte passerat många människor utan behållit sin virulens intakt. Ensam in i döden Det är tydligt beskrivet avThukydides att det uppstod brist på människor som kunde hjälpa till att sköta de sjuka och många avled helt ensamma utan någon anhörig närvarande. "Ty när människorna var rädda att besöka varandra dog de sjuka utan att någon såg efter dem, och många hus tömdes därför att det inte fanns någon som ville ge vård. Men de som besökte de sjuka förlorade själva livet, särskilt de som såg som sin plikt att visa mod." Dessutom förändrades stadsbilden, då flera hus att kom att stå tomma. Visserligen skedde ett inflöde av männ- iskor från den omgivande landsbygden men de blev ofta hänvisade att till att bo i hyddor eller tillfälliga skjul. Forna bråkmakare Pandemierna resulterade i laglöshet på olika sätt. Hushåll från rika med- borgare förlorade sina innehavare och detta utnyttjades av andra. Situa- tionen var liknande i Konstantino- pel. Det var stora problem att hålla begravningsriter och till slut fick man bara på bästa sätt få undan de döda. Detta fick en annan oväntad effekt; Prokopius beskriver hur folk som tidigare var kända som bråkmakare började samarbeta för att underlätta för de överlevande, inte minst genom att få bort den fräna stanken från staden. Insikten om döden ledde till en helomvändning av personers syn på arbete och vikten av att fungera som samhällelig medborgare. "Folk som tidigare varit bråkma- kare lade nu av sin gamla fiendeskap till varandra och åtog sig gemensamt den heliga tjänsten i samband med dödsfallen, och bar själva för dem helt okända döda till graven." En annan historia Epidemiernas snabba förlopp orsa- kades sannolikt av att de drabbade befolkningar som saknade immunitet och hade dåligt immunförsvar. Värdet av isolering var okänt under antiken, men blev tydligt under medeltiden och har lämnat ett avtryck i världslit- teraturen – Decamerone – men det är en annan historia.  Litteratur Thukydides: Kriget mellan Sparta och Athen. Sid 152 ff. Översättning av Sture Linnér, Forum, Uddevalla 1978. Perserkrigen. Prokopius. Bok II, sid 217ff, kapitel 22. Översättning av Ingemar Lager- ström Santérus förlag Stockholm 2019. Historisk tillbakablick Historisk skyddsutrustning med mycket otillräcklig effekt, använd under pesten.

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=