10 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 NPO Fyra års jobb Arbetet med den nationella kunskapsstyrningen är väl inne på fjärde året och av allt att döma är här för att stanna – under överskådlig framtid. Det övergripande målet är en jämlik, resurseffektiv vård av hög kvalitet i hela Sverige. Splittrat för kirurgin I tidigare artiklar i Svensk Kirurgi har Kunskapsstyrningsorganisationen och de olika nationella programområdena (NPO) presenterats och intresserade läsare hänvisas till tidningens artikelarkiv eller kunskapsorganisationens hemsida. Från början uppfattade man i Svensk Kirurgisk Förening att det kirurgiska sammanhanget inte beaktats, med uppdelning av kirurgins olika verksamhetsfält på flera olika NPO:er. Framför allt speglar inte uppdelningen svenska kirurgklinikers struktur och sammansättning, mest uttalat i länssjukvården. Cancerdiagnoserna ligger exempelvis under RCC och NPO cancer, endokrinkirurgin och obesitas under endokrina sjukdomar, kärlkirurgin under hjärt-kärlsjukdomar och magtarmsjukdomarna, såväl medicinska som kirurgiska aspekter, under NPO mag-tarmsjukdomar. NPO akutsjukvård har också ansvar för vissa aspekter av de kirurgiska processerna. Inget övergripande NPO för kirurgin De första åren debatterades och ifrågasattes detta förhållande tydligt framförallt från Svensk Kirurgisk Förening och delföreningarna. Ledningen för kunskapsstyrningen tog för två år sedan detta till sig och nu finns ett NPO kirurgi och plastikkirurgi med ansvar för övergripande aspekter på kirurgiska sjukdomar, teknik och komplikationer men också specifikt ansvar för bråck- och bukväggskirurg, proktologi, obesitaskirurgi och som framgår av namnet övergripande ansvar för plastikkirurgi. Gruppen är sammansatt av tre kirurger och tre plastikkirurger. Dock har många kirurgiska diagnoser fortfarande sin hemmahörighet i de NPO de ursprungligen sorterade under, så något övergripande NPO för kirurgin finns egentligen inte riktigt, utan arbetet är fortfarande splittrat på flera NPO. Struktur och organisation Kunskapsstyrningsorganisationen bygger på samverkan med och representation från Sveriges sex sjukvårdsregioner. Likaså ska NPO:erna vara sammansatta på detta sätt. Ute i sjukvårdsregionerna finns för varje NPO regionala organisationer, RPO och i flera regioner lokala programområden LPO som ska ta vara på, anpassa och lokalt förankra det arbete, som Nationella ArbetsGrupper, NAG, utför på uppdrag av NPO, ofta i utformande av nationella vårdprogram. De områden som är aktuella för vidare arbete i NAG fastställs av NPO med hjälp av GAP-analyser. NPO har också ansvar för att i samverkan med regionerna föreslå deltagare i arbetsgrupper åt Socialstyrelsen för arbetet med nationell högspecialiserad vård, dessutom deltar man brett i arbetet med den så kallade bruttolistan, där diagnosområden aktuella för den högspecialiserade vården vaskas fram i samverkan med Socialstyrelsen. Ytterligare ett uppdrag är att föreslå och om det godkänns tillsätta grupper för att ta fram Personcentrerade sammanhållna vårdförlopp, PSV. Vad händer i NPO mag-tarmsjukdomar? Jan Lillienau, gastroenterolog och ordförande i NPO mag-tarmsjukdomar, och Karsten Offenbartl, kirurg och ledamot i samma NPO, ger oss här en uppdatering om arbetet i sitt NPO. Det övergripande målet för samtliga NPO är vårdprogram för alla stora diagnoser samt en jämlik vård i Sverige. JAN LILLIENAU Lund jan.lillienau@skane.se KARSTEN OFFENBARTL Eksjö karsten.offenbartl@rjl.se
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=