1 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 nummer 1/2022 Årgång 80 Svensk Kirurgi Fokus på fortbildning 2022 Organisationskommittén om Kirurgveckan Nationellt vårdprogram för gallkirurgi behövs
2 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022
1 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 Innehåll Ledaren Gott nytt år! Catharina Ihre Lundgren, Stockholm................................................................ 3 Redaktören reflekterar Fort – mer fortbildning! Anna Höök, Stockholm................................................................................... 5 Kolumnen Kirurgers fortbildning en samhällsfråga Elin Karlsson, Södertälje................................................................................. 6 NPO Vad händer i NPO mag- och tarmsjukdomar Karsten Offenbartl, Eksjö, Jan Lillienau, Lund..................................................10 Nationellt programområde mag- och tarmsjukdomar...............................13 Vårdskulden Vårdköer ett kvalitetsproblem snarare än resursbrist Jörgen Nordenström, Stockholm.....................................................................14 Kirurgveckan Kirurgveckan 2022 – på Kistamässan i Stockkholm Organisationskommittén................................................................................18 Föreningsnytt BJS Prize – en ny fin medlemsförmån Lisa Rydén, Malmö/Lund................................................................................22 Utbildning Årets ST-studierektor Anders Jans, Örebro......................................................................................24 Akut kirurgi 2022 – en uppdaterad följeslagare på akuten Gustaf Drevin, Visby/Stockholm et al. .............................................................28 Enkätstudie Rutinerna vid gallstenskirurgi skiljer sig åt i Sverige Oskar Krakau, Jönköping, Johanna Österberg, Mora, My Blohm, Mora................30 Bakjoursfallet del 1 Ovanlig komplikation efter gallkirurgi Sami Martin Sundström, Hudiksvall................................................................35 Avhandlingsreferat Primär hyperparatyroidism Anna Koman, Stockholm................................................................................38 Debatt Inspektera datainspektionen! Olle Svensson, Umeå.....................................................................................42 Betraktelse Speciella möten och händelser – i livet och vården Catharina Eriksen, Stockholm.........................................................................44 Reflektion Språket – kirurgens skarpaste instrument Per-Olof Nyström, Linköping...........................................................................46 Bakjoursfallet del 2 Svar på bakjoursfallet Sami Martin Sundström, Hudiksvall................................................................49 Krönika Allt var faktiskt inte bättre förr! Ramia Stolt, Borås........................................................................................50 Aktuella KUB-kurser..................................................................................52 Svensk Kirurgi Organ för Svensk Kirurgisk Förening Ansvarig utgivare och redaktör Anna Höök Stockholm anna.hook@capiostgoran.se Övriga redaktörer Vladimir Gatzinsky vladimir.gatzinsky@vgregion.se Oskar Hemmingsson oskar.hemmingsson@umu.se Christina Jansson christina.jansson@regionjh.se Hildur Thorarinsdottir hildur.thorarinsdottir@skane.se Izrawit Medhanie izrawit.medhanie@regionvarmland.se Jonas Wallinder jonas.wallinder@rvn.se Redaktionssekreterare, layout Barbara Dürr barbara.durr@svenskkirurgi.se Annonser Lars Johansen Kir klin, KSS, 541 85 Skövde Tel 0500-43 10 00 lars.johansen@vgregion.se Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0346-847X Manusstopp Nr Manusstopp Utgivning 2/2022 2 mars V 16 3/2022 3 maj V 25 4/2022 24 augusti V 40 Svensk Kirurgisk Förenings kansli Box 503, 114 11 Stockholm Besöksadr: Grev Turegatan 10 E Tel 08-440 02 30 kansliet@svenskkirurgi.se www.svenskkirurgi.se Org nr 826001-3613 Omslagsbild: Anna Höök
2 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 Alla svenska soldater och sjömän har rätt till god vård oavsett var de befinner sig. Därför behövs du och dina erfarenheter för vårt arbete, både nationellt och internationellt. Arbetet som läkare i Försvarsmakten skiljer sig på många sätt från din ordinarie kliniska vardag. Som kirurg arbetar du brett med fokus på trauma tillsammans med andra kvalificerade och motiverade kollegor. Du utvecklas både professionellt men också som människa samtidigt som du gör en viktig insats. När vi har behov av kirurger, annonserar vi ut tjänsterna på forsvarsmakten.se/ledigajobb. Vi söker då dig som är eller snart blir specialist i kirurgi. Du måste vara svensk medborgare, frisk med god fysik och beredd att arbeta nationellt och/eller internationellt. Läs mer på forsvarsmakten.se/medicinalrekrytering. Frågor? Du når oss på 072-181 15 28 eller maila till medicinalrekrytering@mil.se ”DET ÄR STIMULERANDE ATT BYTA MILJÖ MEN ÄNDÅ KUNNA FORTSÄTTA I MIN YRKESROLL.” Som kirurg kommer du finnas nära våra soldater i fält eller vara en viktig del i ett operationslag på en camp. Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten JOHAN, SPECIALISTLÄKARE
3 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 Ledaren Gott nytt år! Vi hade precis börjat slappna av och återgå till det vi kallar det normala livet, så tar smittspridningen fart med en hastighet vi inte skådat tidigare under pandemin. Många av oss har dock fått vår tredje spruta och kanske oroar vi oss inte så mycket för att bli riktigt sjuka i covid-19 längre. Så visst finns det hopp om att få börja leva ett liv mer likt innan pandemin. Skillnaden är att vi måste lära oss att leva MED covid-19. Den här sista vågen har trots det stora antalet smittade inte ansträngt vården lika mycket då färre blir allvarligt sjuka, vilket märks på både vårdavdelningarna och IVA. Det hoppfulla scenariot gör att det är tid att tänka på hur 2022 ska ge oss möjligheter att återgå till en verksamhet där vi får operera och fortbilda oss kirurgiskt. Vi varken kan eller vill pausa längre. Styrelsen har i den andan tagit beslutet att årets tema ska vara kirurgisk fortbildning. Det är angeläget att vi inte gör fler uppehåll med utbildningar, att vidareutbildningar prioriteras och att oavsett var man är i karriären, ska både den teoretiska och praktiska kirurgiska fortbildningen gynnas. Fortbildning är en uppmärksammad fråga även inom Läkarförbundet och Läkaresällskapet, vilket förhoppningsvis påverkar oss inom SKF positivt. Under de senaste två åren har framför allt många ST-läkare fått mindre tid för operation på grund av att vården har behövt prioritera covid-vård. Det är därför viktigt att vi nu hjälps åt att ”ge tillbaka kniven” för att de ska kunna fortsätta sin kirurgiska utbildning. Även den teoretiska utbildningen är oerhört viktig, många kurser har kunnat genomföras digitalt, men det interaktiva mötet och diskussionerna kan aldrig bli desamma som när vi träffas. Utbildningskommittén har på ett väldigt idogt sätt utarbetat en tentamen i kirurgi som CATHARINA IHRE LUNDGREN Ordförande catharina.ihre-lundgren@svenskkirurgi.se kommer att hållas första gången den 6 maj i år. Vi hoppas att verksamhetschefer runt om i landet ser det som en merit för blivande specialister att skriva den och att många tar den chansen. Ytterligare ett sätt att prioritera utbildning och ett fantastiskt tillfälle för alla kirurger att mötas och förkovra sig är Kirurgveckan. I år ska vi mötas på Kistamässan i Stockholm, där Kirurgveckan kommer att vara. Samtliga Stockholmssjukhus i regionen är med och anordnar denna spännande vecka tillsammans. Jag hoppas verkligen att så många som möjligt kan delta så mycket som möjligt. Läs mer om veckan i detta nummer av tidningen. Som alltid är det några som nu lämnar styrelsen. Jag vill därför tacka Karin Adamo (KIRUB) och Andreas Muth (ledamot) för ert engagemang och för den tid ni har lagt ned på SKF. Ett extra stort tack vill jag rikta till vår avgående skattmästare Per-Anders Larsson för många års slit med att få ekonomin i balans trots utmaningar som pandemi, inställda kurser, inställd och därefter digital Kirurgvecka. Samtidigt vill jag varmt välkomna David Edholm (skattmästare), Mattias Prytz (ledamot) och Patrick Larsson (KIRUB) till styrelsen. Ännu en ledare har handlat om pandemin och vårt förhållningssätt. Ännu ett år börjar med en våg av smitta. Men jag önskar av hela mitt hjärta att detta år i första hand ska präglas av fysiska möten, verksamheter som får arbeta ostört för våra patienter och att många, många kolleger ska få fortsätta sin kirurgiska utbildning och fortbildning på det allra bästa sättet.
4 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 § § § §
5 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 Redaktören reflekterar Fort – mer fortbildning! ANNA HÖÖK Stockholm anna.hook@capiostgoran.se Årets tema Svensk Kirurgisk Förenings styrelse har valt fortbildning som tema för år 2022. Det är en central och viktig fråga som verkligen förtjänar att lyftas fram. Utan kontinuerlig fortbildning får vi snabbt en utdaterad sjukvård som riskerar att i värsta fall felbehandla patienter. Därför är det också skrämmande att specialistläkares utbildningsdagar sjunkit från 9,1 dagar per år 2005 till 5,3 dagar per år 2019. Siffrorna kommer från Läkarförbundets enkät om fortbildning och redovisas i Kolumnen i detta nummer. Kravställda kompetensmål Målet om tio fortbildningsdagar per år borde egentligen vara ett krav från både arbetsgivare och huvudman som ju har till uppgift att säkerställa en god och jämlik vård till samtliga personer i Sverige med vårdbehov. Det menar två av skribenterna i detta nummer. Att patienterna får del av de senaste behandlingsrekommendationerna, terapierna och kirurgiska teknikerna förutsätter att de som ska ge vården har beretts möjlighet att tillgodogöra sig, och implementera, denna kunskap. Det finns inga faktiska uppgifter för närvarande om hur pandemin har påverkat läkares fort- och utbildning, men en övergripande uppskattning och uppfattning verkar vara att det snarast blivit ytterligare sämre. Så nu är det bråttom att få till den fortbildning som krävs för att framgent bibehålla en högkvalitativ verksamhet inom vården. Sannolikt är sådana utbildningssatsningar även i hög grad ekonomiskt lönsamma, då patienterna i större utsträckning har chans att få rätt behandling i rätt tid. Andra viktiga frågor I årets första nummer kan du också läsa om hur arbetet inom ett av kirurgins flera NPO (Nationella ProgramOmråden) fortskrider och om det nya priset BJS Prize. En uppdaterad version av akuthandboken Akut Kirurgi har precis lämnat pressarna och kommer nog att lysa upp många yngre kollegors akutpass. KIRUBs pris till årets ST-studierektor är också en solskenshistoria och visar hur engagemang och drivkraft kan leda till förbättringar i ST-läkarnas utbildningssituation. Vi fortsätter att belysa problemet med vårdköer, kanske ska vårdköerna snarast ses som ett kvalitetsproblem – och inte bortförklaras av resursbrist, det menar i alla fall författaren till artikeln om operationsköer. Klimatkompenserad tidning Tidningen Svensk Kirurgi har sedan en längre tid varit miljömärkt, vid ett styrelsemöte i december förra året togs beslut om att tidningen också ska vara klimatkompenserad. Så vi följer medlemmarnas önskemål om att behålla tidningen i tryckt format, men försöker göra det så miljövänligt det går utan att övergå till enbart digital version. Tidningen går förstås att läsa digitalt för den som vill och finns på hemsidan. Kirurgveckan IRL En positiv icke-digital återkomst i år är den fysiska Kirurgveckan! Den kommer att gå av stapeln i Stockholm och i organisationskommittén finns representanter från i princip samtliga Stockholmssjukhus. De presenterar sitt pågående arbete här i vårt första nummer; det verkar bli en riktigt späckad och spännande Kirurgvecka! Och som vanligt när professionen får bestämma, för det är ju professionen som ordnar Kirurgveckan, så blir det bra! Trevlig läsning!
6 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 Problem även före pandemin Pandemin har kullkastat och brutalt ändrat vår vardag. Mycket är uppskjutet och köerna långa. Operationsköerna har med all rätt fått stor uppmärksamhet. Ett annat stort bekymmer som inte fått lika stort utrymme är uppskjuten utbildning och fortbildning som läkare såväl under ST som på specialistnivå drabbats av under pandemin. Men bristen på fortbildning är egentligen inte någon ny företeelse som inträtt under pandemin. Den uppskjutna fortbildningen på grund av pandemin kan snarast jämföras med toppen av ett isberg. Kunskapsintensivt yrke År 2019 genomförde tidningen Sjukhusläkaren en stor granskning av fortbildningen för specialistläkare. Resultatet var nedslående. Granskningen visade på ekonomiska problem, stora regionala skillnader och skillnader mellan olika verksamheter. Vi läkare har tuffa kompetenskrav på oss, yrket är kunskapsintensivt, och vi måste ständigt uppdatera oss med ny teori, tillgodogöra oss ny medigar per år – och 2019, det vill säga året innan pandemin bröt ut, hade siffran gått ner till 5,3! De regionala skillnaderna är enorma. Hur siffKirurgers fortbildning en samhällsfråga Elin Karlsson, kirurg i Södertälje och första vice ordförande i Sjukhusläkarna, skriver om fortbildningens roll i vårt yrke som läkare och i samhället. Kontinuerlig kunskapsinhämtning, både praktisk och teoretisk, borde vara ett nationellt krav för att säkerställa en god och jämlik vård. ”Bemanningen måste vara anpassad så att fortbildning, men också handledning av blivande specialister räknas in i verksamhetens arbetsuppgifter.” Kolumnen ELIN KARLSSON Södertälje elin.karlsson@slf.se cinteknik och nya metoder. Vi kirurger måste utöver uppdaterade t e o r e t i s k a k u n s k a p e r om exempelvis farmako l og i s k b ehand l i ng också få vara uppdaterade och utvecklas i hantverket samt få tid att lära och ta till oss nya metoder. Långt ifrån målet Att Sjukhusläkarens granskning fångat ett reellt problem har även tydligt visats i Läkarförbundets fortbildningsenkät. 2005 hade specialistläkare i snitt 9,1 fortbildningsdarorna ser ut för 2020 och 2021 vet vi ännu inte, men att vi är långt ifrån Läkarförbundets rekomme n d a t i o n om tio dagar extern fortbildning per år är alldeles glasklart. Inställd fortbildning en patientsäkerhetsrisk Fortbildning ses ibland som en bonus för den enskilde. Men det är en tankevurpa, och vi borde istället fokusera på patienternas rättigheter. Vi läkare har ett ansvar mot våra patienter att ständigt hålla oss uppdaterade genom
7 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 Sjukhusläkarna verkar för • En nationellt reglerad fortbildning. • Varje läkare ska ha en individuell fortbildningsplan anpassad efter individens och verksamhetens behov. • En grundbemanning där fortbildning, forskning och handledning finns medräknat. • En egen öronmärkt budget för fortbildning, får inte gömmas (och glömmas) i läkarbudgeten . • Fortsatt utveckling av digitala alternativ som komplement till fysiska möten. • Goda möjligheter för kirurger att komma till träningscentra med simulatorer. • Samarbete med industrin med etisk transparens. • Redovisning av fortbildning i verksamhetsberättelse. • Inför fortbildnings-SPUR. • Lägg in fortbildning som ett krav vid upphandling av vård. kontinuerlig fortbildning, och det är arbetsgivarnas ansvar att säkerställa att utrymme finns för oss att ta exempel på hur den digitala utbildningsformen spridit sig såväl inom som utanför landets gränser. Det är "I Sverige finns ingen nationell reglering av läkares fortbildning, till skillnad från de flesta av våra europeiska grannländer. Regionerna har år efter år visat att de inte klarar uppdraget." Kolumnen lingsarbete. Det kräver att tid finns för handledning. Det tar tid och den tiden måste få finnas även i en pressad vardag när vi ska beta av köer så snabbt som möjligt. För att skapa möjlighet att följa med i utvecklingen behöver vi även ha kontakt med industrin, men självklart med full transparens och enligt det etiska regelverket. Vidare bör fortbildning vara en självklarhet för alla läkare – oavsett om man arbetar inom stat, region eller privat. Det kräver att fortbildningskrav följer med vid upphandlingar etcetera. En samhällsfråga Läkares fortbildning är en samhällsfråga. ST-utbildningen är reglerad men därefter följer ett ur fortbildningsaspekten långt och oreglerat arbetsliv som specialist, trots att vi dagligen förväntas fatta svåra, komplexa beslut. Det är vi läkare som ansvarar för kvaliteten på sjukvården vi ger, såväl idag, som imorgon genom att utbilda nya specialister. Fortbildningen måste ses som en nödvändig del av läkares arbetsliv – det förtjänar våra patienter! ansvaret. Det måste finnas en struktur för kontinuerligt lärande på arbetsplatsen, det kräver tid, ekonomiska och personella resurser. Bemanningen måste vara anpassad så att fortbildning, men även handledning av blivande specialister räknas in i verksamhetens uppgifter. Vi läkare måste ha tid att vara borta från det kliniska arbetet i den utsträckning som krävs. När verksamheter tillåts välja bort fortbildning om budgeten stramas åt eller när bemanningen sviktar så drabbar det i slutändan patienterna, och deras rättighet till en jämlik, högkvalitativ, evidensbaserad och patientsäker vård. Det borde inte vara ett fritt val som det i praktiken är idag. I Sverige finns ingen nationell reglering av läkares fortbildning, till skillnad från de flesta av våra europeiska grannländer. Regionerna som arbetsgivare har år efter år visat att de inte klarar uppdraget att säkerställa fortbildningen. Kontinuerlig uppdatering krävs Sverige är ett litet land, framför allt för de kollegor som behandlar och opererar patienter med mer sällsynta diagnoser. Vi behöver därför internationella kontakter. Under pandemin har vi sett många goda mycket positivt och ger en god och effektiv tillg ä n g l i g h e t utan resor. Man får dock inte g l ö m m a värdet av det p e r s o n l i g a mötet, med de kontakter som knyts och kunskapsutbyte som sker i pauserna. Och för oss kirurger kan det digitala bara ersätta delar av fortbildningen. Vårt yrke är till stor del ett hantverk, och praktisk träning behövs. Tiden för ”see one – do one – teach one” bör vara ett minne blott. Idag finns många fina träningscenter med simulatorer och våtlab, här skulle man kunna samarbeta mer mellan regionerna för att öka tillgängligheten oavsett var du arbetar. Dessutom är yrket mycket av ett lär-
8 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 Svensk Kirurgisk Förening utlyser ett forskarstipendium Stora Forskarpriset 200 000 kr Vi söker en ung (högst 45 år), drivande forskare inom de kirurgiska vetenskaperna med en klinisk inriktning på sin forskning. Varje region kommer, via ansökan och bedömning i ett regionalt råd, att identifiera de två–tre bästa forskarna i sin egen region. Därefter kommer Svensk Kirurgisk Förenings Kommitté för Kirurgisk Forskning att utse en vinnande representant för varje region och bland dessa utse årets huvudpristagare till Stora Forskarpriset som erhåller ett stipendium om 200 000 kr. Samtliga regionala vinnare förväntas delta i prisutdelningen på onsdagen under årsmötet på Kirurgveckan. De fem regionala vinnare som inte utsetts till huvudpristagare erhåller vid prisutdelningen ett stipendium om 10 000 kr. Samtliga pristagare förväntas också närvara vid en sammankomst på torsdagskvällen på Kirurgveckan. Ansökan i enlighet med mall på Svensk Kirurgisk Förenings hemsida, skall insändas till ansvarig för respektive regions råd enligt nedanstående lista senast den 31 mars. Vetenskapsrådets regler för avräkning av föräldraledighet tillämpas. Sökande ska vara medlem i Svensk Kirurgisk Förening 2021-12-31. Ansökan skickas i digital form och i en fil. Södra: Roland.Andersson@med.lu.se Norra: Malin.Sund@umu.se Region Östergötland: Oliver.Gimm@liu.se Västra Götaland: Peter.Naredi@gu.se Uppsala: Wilhelm.Graf@surgsci.uu.se Stockholm: Erik.Näslund@ki.se
9 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 Bengt Ihre-fonden utlyser stipendium på 100 000 kr Bengt Ihre-fonden utlyser ett stipendium på 100 000 kr för 2022 till kirurger med forskning relaterad till gastroenterologi Stipendiet är tänkt att användas till forskningsarbete som anknyter till gastroenterologi eller mag-tarmkirurgi. Stipendiet kan även användas till forskning på utländsk institution. Vi ser gärna sökande som är i början av den postdoktorala karriären eller just har etablerat en självständig forskningslinje med eget huvudhandledarskap. Sökande ska vara specialist eller ST-läkare i kirurgi samt medlem i Svensk Kirurgisk Förening 2021-12-31. Pristagare utses av Kommittén för Kirurgisk Forskning och priset delas ut i samband med Kirurgveckan 2022. Ansökan i enlighet med mall på Svensk Kirurgisk Förenings hemsida skickas digitalt och i en fil, senast den 31 mars 2022 till barbara.durr@svenskkirurgi.se Årets utbildningsinsats 2022 Priset delas ut till en person, grupp, klinik eller organisation som föregående år gjort en betydande insats för utbildning av blivande kirurger. Denna insats kan vara till exempel utformningen av ST-program, anordnande av lokala eller nationella kurser, goda handledarinsatser eller liknande. Prissumman är 10000 kr. Ansökan görs på en A4-sida. Det är fritt fram att antingen nominera eller ansöka själv om att få priset. En nominerad person måste vara informerad. Sänd din ansökan eller nominering via e-mail till SKFs kansli. Utbildningskommittén kommer att utse vinnaren. Priset delas ut under Kirurgveckan 2022 i Stockholm. En skriftlig rapport ska inkomma inom ett år för publicering i Svensk Kirurgi. Ansökan skickas senast 15 maj till kansliet@svenskkirurgi.se Gabriella Palmer Ordförande utbildningskommittén
10 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 NPO Fyra års jobb Arbetet med den nationella kunskapsstyrningen är väl inne på fjärde året och av allt att döma är här för att stanna – under överskådlig framtid. Det övergripande målet är en jämlik, resurseffektiv vård av hög kvalitet i hela Sverige. Splittrat för kirurgin I tidigare artiklar i Svensk Kirurgi har Kunskapsstyrningsorganisationen och de olika nationella programområdena (NPO) presenterats och intresserade läsare hänvisas till tidningens artikelarkiv eller kunskapsorganisationens hemsida. Från början uppfattade man i Svensk Kirurgisk Förening att det kirurgiska sammanhanget inte beaktats, med uppdelning av kirurgins olika verksamhetsfält på flera olika NPO:er. Framför allt speglar inte uppdelningen svenska kirurgklinikers struktur och sammansättning, mest uttalat i länssjukvården. Cancerdiagnoserna ligger exempelvis under RCC och NPO cancer, endokrinkirurgin och obesitas under endokrina sjukdomar, kärlkirurgin under hjärt-kärlsjukdomar och magtarmsjukdomarna, såväl medicinska som kirurgiska aspekter, under NPO mag-tarmsjukdomar. NPO akutsjukvård har också ansvar för vissa aspekter av de kirurgiska processerna. Inget övergripande NPO för kirurgin De första åren debatterades och ifrågasattes detta förhållande tydligt framförallt från Svensk Kirurgisk Förening och delföreningarna. Ledningen för kunskapsstyrningen tog för två år sedan detta till sig och nu finns ett NPO kirurgi och plastikkirurgi med ansvar för övergripande aspekter på kirurgiska sjukdomar, teknik och komplikationer men också specifikt ansvar för bråck- och bukväggskirurg, proktologi, obesitaskirurgi och som framgår av namnet övergripande ansvar för plastikkirurgi. Gruppen är sammansatt av tre kirurger och tre plastikkirurger. Dock har många kirurgiska diagnoser fortfarande sin hemmahörighet i de NPO de ursprungligen sorterade under, så något övergripande NPO för kirurgin finns egentligen inte riktigt, utan arbetet är fortfarande splittrat på flera NPO. Struktur och organisation Kunskapsstyrningsorganisationen bygger på samverkan med och representation från Sveriges sex sjukvårdsregioner. Likaså ska NPO:erna vara sammansatta på detta sätt. Ute i sjukvårdsregionerna finns för varje NPO regionala organisationer, RPO och i flera regioner lokala programområden LPO som ska ta vara på, anpassa och lokalt förankra det arbete, som Nationella ArbetsGrupper, NAG, utför på uppdrag av NPO, ofta i utformande av nationella vårdprogram. De områden som är aktuella för vidare arbete i NAG fastställs av NPO med hjälp av GAP-analyser. NPO har också ansvar för att i samverkan med regionerna föreslå deltagare i arbetsgrupper åt Socialstyrelsen för arbetet med nationell högspecialiserad vård, dessutom deltar man brett i arbetet med den så kallade bruttolistan, där diagnosområden aktuella för den högspecialiserade vården vaskas fram i samverkan med Socialstyrelsen. Ytterligare ett uppdrag är att föreslå och om det godkänns tillsätta grupper för att ta fram Personcentrerade sammanhållna vårdförlopp, PSV. Vad händer i NPO mag-tarmsjukdomar? Jan Lillienau, gastroenterolog och ordförande i NPO mag-tarmsjukdomar, och Karsten Offenbartl, kirurg och ledamot i samma NPO, ger oss här en uppdatering om arbetet i sitt NPO. Det övergripande målet för samtliga NPO är vårdprogram för alla stora diagnoser samt en jämlik vård i Sverige. JAN LILLIENAU Lund jan.lillienau@skane.se KARSTEN OFFENBARTL Eksjö karsten.offenbartl@rjl.se
11 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 NPO (Re)presentation NPO mag-tarmsjukdomar är sammansatt av sex regionala representanter från både kirurgi och medicinsk gastroenterologi. Från början var det tänkt att ordföranden skulle vara kirurg men på grund av ett tidigt avhopp blev i stället Hans Törnblom, gastroenterolog från Västra Götaland ordförande. Två kirurger har varit med från början, Abbas Chabok från Uppsala-Örebroregionen och Karsten Offenbartl från Sydöstra sjukvårdsregionen. Annika Bergquist, gastroenterolog från Stockholm-Gotland var också med från början men har nu ersatts av kirurgen Josefin Segelman. Från Norra sjukvårdsregionen finns gastroenterologen Mårten Werner med från början i gruppen. Hans Törnblom gick nyligen till ett hedrande internationellt uppdrag och har ersatts av kirurgen Hanna de la Croix, så nu står det 4–2 till kirurgernas fördel. Gastroenterologen Jan Lillienau från Skåne, också med från start, har nyss övertagit ordförandeskapet i gruppen. Jan arbetar kliniskt sedan många år tillsammans med kirurger i akutsjukvården och kan nästan räknas som hederskirurg (Karstens anmärkning)! Under 2021 har vi också förstärkts med en allmänläkare, Sara Lindholm, från Halland, med ansvar för Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd både för NPO mag-tarm och nationellt. Maria Dahlström Roos är vårt processtöd och har en stor roll i att lotsa de olika NAG:arna framåt i kunskapsorganisationens olika vindlingar, framför allt att med att utgöra stöd för ordförandena i arbetsgrupperna. Vi i NPO uppfattar att vi haft ett gott och prestigelöst samarbete, högt i tak- och såväl glädje som styrka i att komma både från gastroenterologin och kirurgin. Trevande arbete De två första ett–två årens NPOarbete präglades onekligen av ett visst sökande, både avseende gruppens roll i kunskapsstyrningen men också i förhållande till våra specialistföreningar, delföreningar och de respektive regionala uppbyggnaderna av RPO med mera. Det kan konstateras att såväl organisationen och arbetssätten regionalt ser olika ut och man har också kommit olika långt, dock börjar nog såväl strukturer som processer sätta sig nu, efter fyra år. Det viktigaste arbetet har varit formande av fyra nationella arbetsgrupper för följande diagnoser: • Levercirros • Inflammatorisk tarmsjukdom • Appendicit • Gallstenssjukdomen Deltagarna i arbetsgrupperna har nominerats från vardera region, är multiprofessionella och ska principiellt innehålla representanter från primärvård samt patientrepresentanter. Alla deltagare jävsprövas före antagande till gruppen. Vårdprogram för cirros och IBD Det omfattande arbetet med nationella vårdprogram för levercirros med ordförande Per Stål, hepatolog vid KS Huddinge och IBD med ordförande Jonas Halfvarsson, gastroenterolog i Örebro, började först och har kommit längst, och är nu ute på nationell remiss sedan 2021-11-15 och ska vara klart tidigt 2022. IBD-arbetet har, på förslag från vårt NPO, kombinerats med ett stort arbete för att starta ett patientcentrerat och standardiserat vårdförlopp (PSV) för IBD. Detta är likaledes ute på nationell remiss. Vi förväntar oss att vårdprogrammen och PSV fastställs under 2022, varpå följer Mb Crohn, inflammatorisk tarmsjukdom, ingår i de diagnoser som NPO mag-tarmsjukdomar handlägger.
12 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 NPO ett spännande implementeringsarbete ute i regionerna. Om covid tillåter så kommer vi att ha fysiska workshops nationellt i introduktionen av arbetet, annars får det bli webinarier eller motsvarande. Arbetet kommer också att presenteras i samband med Gastrodagar, Kolorektaldagar och Kirurgveckan. Appendicit Arbetet med NAG appendicit startade innan det stod klart att det skulle bildas ett NPO kirurgi och plastikkirurgi. Arbetet är väl igång och kommer att leda till ett nationellt vårdprogram. Ordförande är Martin Salö, barnkirurg i Lund. Gruppen har haft sitt första fysiska möte efter pandemin i januari 2022. Även om patienter med appendicitmisstanke handläggs i hela sjukvårdssystemet måste så småningom implementeringsfasen till stor del riktas mot kirurgin och barnkirurgin. Där hoppas vi på att hitta bra samarbetsytor med NPO kirurgi och plastikkirurgi, helst både nationellt och regionalt. Gallstenssjukdom Handläggningen av gallstenssjukdom utreddes för några år sedan i SBU:s regi och sammanfattades i tre rapporter. Betydelsen av Gallriks i såväl kartläggningen som utvecklingen av processerna kring gallstenssjukdomens handläggning kan inte nog betonas. Svensk Kirurgisk Förening uppmärksammade frågan och föreslog att NPO mag-tarm skulle ta sig an detta område. Nu finns sedan i våras en NAG gallstenssjukdom under ledning av Erik Haraldsson, kirurg från Skövde, i fullt arbete. Ett nationellt vårdprogram är målet. I dagarna hade gruppen sitt första fysiska möte sedan starten av pandemin. Gallriks är väl representerat. Implementeringsarbetet framöver blir också spännande. Hur ska vi hantera de akuta gallorna och hur gör vi med handläggningen av koledokussten akut- eller oväntat vid den planerade kirurgin, om tillgången till ERCP eller perkutan stenextraktion är svår. Kanske måste vi organisera om oss? Den gamla lösningen koledokotomi måste kanske anses vara helt ute? Kronisk tarmsvikt Tidigt i arbetet identifierade NPOgruppen behovet av att belysa och utveckla vården vid kronisk tarmsvikt, med en blandad diagnosbakgrund, både från kirurgin och gastroenterologin. Två av gruppens medlemmar deltar i ett arbete med Socialstyrelsen om högspecialiserad vård vid tarmsvikt och vi förväntar oss möjligheten att hösten 2022 starta upp en NAG tarmsvikt. Framtiden Utvecklingen framåt är spännande! Kommer Kunskapsstyrningsorganisationen att klara uppdraget mot jämlik vård? Kommer regionerna att klara av att ta till sig evidensen för vad som är best practice och jämlik vård och organisera sig för att lösa ut ojämlikheterna i den svenska sjukvården på ett resurseffektivt vis? Den som lever får se! Effektiva hemostatikum och vävnadslim direkt i handen. Upptäck våra uppskattade komplement inom kirurgin. Beprövade hemostatikum, vävnadslim och sealant klara att använda direkt! Vi har ett brett utbud av CE-märkta och godkända produkter för användning inom både öppen och laparoskopisk kirurgi. Ingen förberedelse, upptining eller blandning krävs. Till exempel Gelita® TUFT-IT®. Marknadens första fibrillar av gelatin som består av flera skikt och kan läggas hel eller delas i lager. Medan CryoLifes produkt BioGlue® är ett tvåkomponentslim och sealant i ett, med många användningsområden inom primärt avancerad hjärt- och kärlkirurgi. Kontakta oss på Vingmed för mer information. VÄLKOMMEN TILL VINGMED | 08 - 583 593 00 | INFO@VINGMED.SE | VINGMED.SE
13 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 NPO Diagnoser NPO mag- och tarmsjukdomar har man bestämt ska omfatta/inkludera följande diagnoser: inflammatorisk tarmsjukdom, levercirros, appendicit och gallvägssjukdomar. Övriga kirurgiska diagnoser hänvisas till andra NPO (exempelvis NPO endokrina sjukdomar, NPO cancersjukdomar, NPO akut vård). NPO mag- och tarmsjukdomars uppdrag • Behovs- och gapanalys • Utse nationella arbetsgrupper • Omvärldsbevakning • Kunskapsstöd för jämlik hälsa och vård • Kvalitetsregister • Ordnat införande, ordnad utfasning • Nivåstrukturering • Bidra i arbete med eventuella statliga satsningar • Samverka med myndigheter inom aktuellt område • Övrigt, till exempel e-hälsa och kompetensutveckling Insatsområden • God och jämlik vård av sjukdomstillstånd i mag- och tarmsjukdomar 2019–2020. • Tillsätta en nationell arbetsgrupp kring ett specificerat område utifrån gapanalys och efter avstämning med professionsföreningar och nationella kvalitetsregister. • Samarbete med Socialstyrelsen i arbetet med nivåstrukturering och högspecialiserad vård för rörelseorganens sjukdomar 2019–2020. • Sammanställa en bruttolista med förslag på områden för nationell nivåstruktureringsutredning inom området rörelseorganens sjukdomar. • Ge förslag till Socialstyrelsen på personer till utvalda grupper med sakkunniga. • Initiera samarbetsformer med nationella kvalitetsregister, specialistföreningar och patientföreningar inom mag- och tarmsjukdomar 2020. Programområdet planerar under 2022 följande aktiviteter • Starta en nationell arbetsgrupp för gallstenssjukdom • Starta en nationell arbetsgrupp för tarmsvikt • Ta fram ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för inflammatorisk tarmsjukdom Från och med 2021 ingår i NPO:s uppdrag att förvalta rekommendationerna för primärvården. Aktuella kunskapsstöd som är ute på öppen remiss • Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för vuxna med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) • Nationellt vårdprogram för vuxna med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) • Nationellt vårdprogram för levercirros Ordförande Jan Lillienau, läkare, gastroenterolog, Skånes Universitetssjukhus, Södra sjukvårdsregionen Ledamöter • Mårten Werner, Norrlands Universitetssjukhus, Norra sjukvårdsregionen • Abbas Chabok, Kirurgkliniken, Västmanlands sjukhus, Sjukvårdsregion Mellansverige • Josefin Segelman, Kirurg- och anestesikliniken, Ersta sjukhus, Sjukvårdsregion Stockholm – Gotland • Karsten Offenbartl, Kirurgkliniken, Sydöstra sjukvårdsregionen • Hanna de la Croix, överläkare, verksamhet kirurgi Östra sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra sjukvårdsregionen Nationellt programområde mag- och tarmsjukdomar Nedan följer sammanfattande information från hemsidan för ”Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård” som arbetet och uppdraget beskrivs innestående år, 2022.
14 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 Vårdskulden Inledning Svensk sjukvård har haft ett närmast kroniskt problem med långa vårdköer sedan 1980-talet. I en internationell jämförelse har Sverige längre vårdköer än de flesta andra länder med motsvarande levnadsstandard. Närmare hälften av de patienter som står i kö för operation har väntat mer än 90 dagar. I ett uppmärksammat rättsfall i Kanada slog Högsta domstolen fast att ”vara uppsatt på en väntelista för vård innebär att man inte erhåller vård”, vilket är olagligt. Offentliga vårdgivare kan därför dras inför domstol och fällas för lagöverträdelse. I den här artikeln diskuteras orsakerna till vårdköer och aspekter på hur dessa kan reduceras. Ett praktiskt exempel på hur vårdköer kunde elimineras inom endokrinkirurgin på Huddinge/Karolinska presenteras också. Vad beror vårdköer på? I princip är väntelistor något enkelt: en samling patienter som har ett rättmätigt behov av vård som ska ske i tionen1,2. Coronapandemin utgör ett undantag där vårdköerna har ökat på grund av en omfördelning av vårdresurserna; här är det därför en verklig resursbrist (vårdskuld) som behöver åtgärdas. En oförmåga att hantera variationer och åtgärdande av flaskhalsar är viktiga aspekter. Inom de kirurgiska specialiteterna är den perioperativa processen komplex och olika typer av störningar riskerar att stoppa upp processen: köer för radiologi och annan diagnostik, vårdplatsbrist, postoperativa problem, brist på lämpliga operatörer/operationspersonal, korttidssjukdom och VAB bland personalen, akuta operationer som kommer före, störningar från andra kliniker på sjukhuset, med mera. Mot bakgrunden av den komplexitet som föreligger är det inte förvånande att olika typer av flaskhalsar kan stoppa upp processen. Tidigare försök att lösa vårdköerna Det har gjorts många försök att komma till rätta med köproblemaVårdköer ett kvalitetsproblem snarare än resursbrist Jörgen Nordenström, emeritus professor i kirurgi, Karolinska Institutet, skriver om orsaker till vårdköer och aspekter på hur dessa kan reduceras. Vårdköer i Sverige är inte nytt och ska ses som ett allvarligt kvalitetsproblem. Det är inte kön utan de bakomliggande orsakerna som ska åtgärdas. JÖRGEN NORDENSTRÖM STOCKHOLM jorgen.nordenstrom@ki.se framtiden. Förklaringen till att vårdköer uppstår är också enkel: dessa existerar för att det finns en diskrepans mellan behov och tillgång till vård. I praktiken har det dock visat sig vara svårt att bli av med vårdköer. Principiellt uppstår vårdköer av tre olika orsaker: en obalans mellan efterfrågan och kapacitet (resursbrist), oförmåga att hantera variationer, och/ eller förekomst av flaskhalsar. Den vanligaste förklaringen som framförs är att vårdköer beror på en resursbrist, en mis-match mellan kapacitet och behov, där lösningen är att tillföra mer resurser. Resursbrist är oftast en otillräcklig förklaring eftersom vårdköerna vanligen är stabilt höga i Sverige. Vore det en kapacitetsbrist (resursbrist) skulle vårdköerna ständigt öka, vilket historiskt sett inte varit fallet. En röntgenavdelning som under lång tid har två månaders väntan på en undersökning har således ingen resursbrist utan ett kvalitetsproblem. Ett indirekt bevis är att tillförsel av extra resurser vanligen har en liten och tillfällig effekt på kösitua-
15 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 Vårdskulden tiken. Vårdgarantin infördes 1992 och statliga extraresurser har tillförts i olika omgångar sedan 1987. Tillfälliga lättnader har åstadkommits, men grundproblemet kvarstår och har nu förvärrats av coronapandemin. Det finns olika förklaringar till att problemet, trots dessa insatser, kvarstår. Det är vanligt att man ser vårdkön/väntelistan som själva problemet och inte ser till hela den komplexa bild som skapar köproblematiken. Det är inte kön som ska åtgärdas, utan alla de bakomliggande problem som skapar kösituationen. Tillgänglighet till vård – en viktig kvalitetsaspekt Problemet med dålig tillgänglighet är, förutom de patientrelaterade lidanden som kan uppstå, att patienterna inte får den vård de har rätt till, att det ofta finns ett paradoxalt inslag av onödig vård som tränger undan evidensbaserad relevant vård, att resurser slösas och att transparensen i vårdprocesserna blir dålig. Institute of Medicine anger sex kriterier (STEEEP) för att bedöma vårdkvalitet3. En god vård ska vara: säker (safe), ges i rätt tid (timely), verkningsfull (effective), effektiv (efficient), jämlik (equitable) och patientcentrerad (patient-centered). Tillgänglighet till vård är en viktig kvalitetsaspekt som påverkar alla de övriga kvalitetsaspekterna. Långa väntetider för att få vård är inte en säker vård, är naturligtvis ingen (verkningsfull) behandling, innebär resursslöseri, skapar ofta en ojämlik vård och är definitivt inte patientcentrerad. Tillgång/avsaknad av vård påverkar således alla dessa kvalitetsaspekter och är därför ett lackmustest på vården som helhet. Påståenden som ibland ses som ”Svensk sjukvård håller en hög kvalitet, men har problem med väntetider” är således missvisande. En mer rättvisande beskrivning är att svensk sjukvård har kvalitetsproblem som bland annat beror på dålig tillgänglighet. Systemtänkande krävs Man kan se på operationsköer ur fyra synvinklar4 där den första relaterar till den systematiska processen som krävs för att genomföra operationer och den andra rör de strukturella förutsättningarna för processens framgångsrika genomförande. I en kösituation är det vanligen processerna och strukturen som är de delar som man vanligen först försöker förbättra och här finns ett antal strategier, till exempel Lean och Six Sigma som visat sig kunna förbättra tillgängligheten5. Den tredje aspekten rör insikten om betydelsen/innebörden (system of meaning) om orsakerna och konsekvenserna av väntelistor. Hur uppstår Endokrinkirurgiska kliniken på KS lyckades med dedikerad strategi eliminera operationskön. Direkt operationsplanering var lösningen.
16 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 Vårdskulden vårdköer? Hur är relationen mellan remittenter, patienter och den personal som ska genomföra operationerna? Vad händer med patienter som står på väntelistor? Blir de sjukare eller drabbas av komplikationer under väntetiden, hur påverkas deras vardag? Blir en del patienter friskare med tiden och kanske inte behöver det ingrepp som planerats? Används väntelistor för att ransonera sjukvård eller är väntelistor positiva för kliniken som ett slags skydd för att slippa eventuella hot om besparingar? Behövs väntelistor överhuvudtaget eller kan man ersätta dessa med planeringslistor där patienter som behöver elektiv kirurgi behandlas i den takt de dyker upp? Patienterna har ofta problem med att förstå hur väntelistor fungerar (transparens) och kan uppleva problem med maktbalansen i processen. Den fjärde dimensionen rör kunskap, evidens och professionalism (system of knowledge-power). Hur tolkas den aktuella evidensen, finns konsensus på kliniken om indikationer/kontraindikationer, finns samsyn om avvägningen mellan nytta–skada och har man övervägt om icke-kirurgiska alternativ kan vara lika bra eller bättre? Skapa konsensus om indikationerna Den vanligaste strategin för att minska operationsköer är att försöka få fler operationer utförda, men det är också viktigt att hantera inflödet genom att ha strikta och evidensbaserade kriterier för vilka patienter som planeras för kirurgi. Att indikationerna för icke-imperativ kirurgi varierar visar sig i nationella kvalitetsregister, där variationer ofta uppgår till två–tre gånger men för vissa åtgärder tio gånger. Cirka 30–40 procent av vården sker inte i enlighet med aktuell evidens och best practice6. Dessa kunskapsluckor eller skillnader i tolkning av evidens, kan leda till underanvändning (patienter får ej verkningsfull vård) men oftare leder detta till överanvändning (patienter får icke-verkningsfull vård)7. Det finns olika strategier för att skapa konsensus på en klinik för operationsindikationer. Särskilt när evidensunderlaget är begränsat, är det viktigt med samsyn på kliniken om vad som bör opereras eller inte. Flera specialiteter, till exempel kardiologi, radiologi och plastikkirurgi har använt en strukturerad process och fastställt kriterier för vad som kan anses vara ”rimlig” vård; Appropriate Use Criteria (AUC)8. Processen med att ta fram AUC innebär att man tar fram evidensläget och därefter med hjälp av kollegial röstning anger graden av rimlig resursanvändning för olika sjukdomstillstånd/operationer i tre nivåer: • Motiverad vård (Appropriate Care), • Kan vara motiverad vård (May be Appropriate Care), och • Sällan motiverad vård (Rarely Appropriate Care). Operationer som faller i den första kategorin ska regelmässigt utföras. I de övriga bör ett ingrepp kollegialt diskuteras, respektive vanligen inte utföras. Användningen av AUC har en stor potential för att strama upp indikationerna för många åtgärder och för att minska lokala och regionala variationer. Hur HS och KS eliminerade operationsköer En väntelista med över 300 patienter uppsatta för endokrinkirurgiska ingrepp (huvudsakligen för mild hyperparatyeroidism, nodös eller toxisk struma) uppstod under 1990talet på Huddinge sjukhus. Många av dessa patienter hade stått mycket länge på väntelista, i vissa fall flera år. Vi inledde därför en process med att strama upp indikationerna för kirurgi, utreda varje patients aktuella behov/önskan att bli opererad och ge de patienter som väntat längst en operationstid. Alla patienter kontaktades och erbjöds en tid till mottagningen för diskussion/operationsplanering. Det visade sig att inte alla patienter längre ville genomgå en operation; en del hade fått allvarligare sjukdomar, en del föredrog icke-kirurgiska alternativ, andra hade fått minskade besvär eller till och med blivit opererade på andra sjukhus. De som fortfarande behövde opereras fick en fastställd operationstid som bestämdes vid mottagningsbesöket. Istället för att använda väntelista, skapades en operations-planeringslista som vi hanterade med en ”Op-pärm”, där varje operationsdag i löpande tre-månaders perioder hade ett specificerat utrymme. Ett par operationstider per vecka reserverades för de patienter som stått på väntelista. Alla nytillkomna operationsfall fick däremot en operationstid direkt. Den kirurg som sett patienten satte upp patienten på den egna operationsdagen. Om patienten inte önskade en operation inom tre månader ströks denna från väntelistan men blev Huvudbudskap • Vårdköer har multifaktoriella och komplexa orsaker och erfarenheten visar att tillförsel av tillfälliga extraresurser sällan löser problemet. • Begränsad tillgänglighet är i grunden ett kvalitetsproblem på verksamhetsnivå. • För att reducera väntelistor för kirurgi behövs ett systematiskt kvalitetsarbete inriktad på att minska variationer och ta bort flaskhalsar i den perioperativa processen. • Långa väntelistor är i praktiken inaktuella och riskerar att öka komplexiteten. • Det finns fördelar med att använda en process som inte bygger på prioritering inom väntelistan utan som använder en direkt vårdplanering.
17 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 Vårdskulden erbjuden en ny kontakt och eventuell operationstid längre fram. Det visade sig att mer än en tredjedel av patienterna på den ursprungliga väntelistan aldrig blev aktuella för operation och efter något år behövdes ingen väntelista, utan med samma process fick färdigutredda patienter en operationstid till den kirurg som patienten träffat. När all endokrinkirurgi i Stockholm koncentrerades till Karolinska Solna fanns där också en ganska lång väntelista som hanterades på motsvarande sätt och kunde avvecklas inom något år och ersättas med en konsekutiv operationsplanering. Sedan införandet av en direkt operationsplanering för mer än 25 år sedan, har kliniken inte haft långvariga problem med uppdämda operationsbehov. Bryt den onda cirkeln – vårdplanera direkt! Det vanligaste sättet att planera operationer är att patienten först prioriteras av kirurgen, till exempel i kategorierna: 0 förtur, enkel förtur eller dubbel förtur, och därefter uppsätts på väntelista. Patienter med högst prioritet opereras först, övriga får vänta till dess ett utrymme uppstår. Denna process kan lätt bygga långa väntelistor där de med lägst prioritet kan få vänta länge på sin tur. Ett alternativt förfarande, och som vi använde inom endokrinkirurgin, är att operera patienterna i den tidsmässiga ordning som operationsbehov uppstår; first come – first serve. Med den vanligt förekommande prioriteringsstrategin med väntelista skapas lätt situationen first come – never served eftersom de nedprioriterade hela tiden får högre prioriterade framför sig i kön. Det finns flera skäl till att väntelistor kan undvikas genom en direkt vårdplanering: patienten har ett aktuellt vårdbehov och är färdigutredd för ingreppet, patienten och kirurgen känner varandra och är överens om operationsdagen. Erfarenhetsmässigt uppstår med denna process mycket få sena strykningar. Processen kan ytterligare stramas upp genom klinikgemensamma och evidensbaserade operationsindikationer, enligt ovan. Likartade erfarenheter som våra finns rapporterade9. Sammanfattningsvis är vårdköer ett gissel såväl för patienterna som drabbas av lång väntan som för kliniken som har att hantera den komplexa operationsprocessen. Långa väntelistor skapar ofta en ond cirkel av tilltagande frustration, ökad administration och ännu mer komplexa processer. I fall där väntelistorna är relativt stabilt långa, kan ett systematiskt förbättringsarbete förbättra tillgängligheten – och i bästa fall göra väntelistor obsoleta. Referenser 1. Kenis P. Waiting lists in Dutch health care. An analysis from an organizational theoretical perspective. J. Health Org Manag 2005; 20:294-308. 2. Newton JN o.a. Waiting list dynamics and the impact of earmarked funding. BMJ 1996; 311:783-5. 3. Institute of Medicine. Crossing the quality chasm: a new health care system for the 21st century. Report 2001. 4. Foote JL, o.a. Towards a systemic understanding of a hospital waiting list. J Health Org Manag 2004; 18:140-54. 5. Mason SE, o.a. The use of Lean and Six Sigma methodologies in surgery – a systematic review. Anestesiology Clinics. 2015; 33:713-30. 6. Gustafsson UO, o.a. Adherence to Enhanced Recovery after Surgery protocol and outcomes after colorectal surgery. Arch Surg 2011; 146:571-77. 7. Brownlee S, o.a. Evidence of overuse around the world. Lancet 2017; 390:15668. 8. Fitch K, o.a. The RAND/UCLA Appropriate Method. 2001, www.rand.org. 9. Saether SMM, o.a. Long waiting times for elective hospital care. Breaking the vicious circle by abandoning prioritization. Int J Health Policy Manag. 2020; 9:96-107. Nationell TEP-kurs 5–6 maj 2022 Seminarium kring preperitoneell bukväggsanatomi, operationsteknik, indikationer, resultat och komplikationer. Demonstrationsoperationer med kursdeltagarna som assistenter. Nivå: Postgraduatekurs samt för ST med god vana av bråckkirurgi. Plats: Södertälje Sjukhus. Kostnad: 5000 kr + moms. Kursmaterial, lunch, kaffe och kursmiddag ingår. Anmälan: Till katarina.fernstrom@regionstockholm.se senast den 31/3. Ange fakturaadress. Max 12 personer, först till kvarn-principen gäller. Anmälan är bindande. Ansvariga: Sven Bringman, Öl, Södertälje Sjukhus Johanna Österberg, Öl, Mora Lasarett Björn Widhe, Öl, Södertälje Sjukhus
www.svenskkirurgi.seRkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=