32 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 Enkätstudie Peroperativ kolangiografi Denna enkätstudie visar tydligt att rutinerna vid gallstenskirurgi i Sverige varierar beroende på verksamhetsform, operationsvolym och klinikprofil. Majoriteten av Sveriges kirurgkliniker utför rutinmässigt peroperativ kolangiografi, vilket också rekommenderas i SBU-rapporten ”Intraoperativ kolangiografi vid kolecystektomi” från 20184. Enligt rapporten beräknas sju svåra gallgångsskador per år förebyggas om försök till en peroperativ kolangiografi görs vid varje galloperation5. Att påvisa anatomiska avvikelser i gallträdet, tecken på koledokussten och upptäcka en gallvägsskada är några fördelar med att utföra peroperativ kolangiografi. Skador på de djupa gallvägarna vid kolecystektomi är en ovanlig men allvarlig komplikation och förekommer i Sverige idag vid 0,3 procent av operationerna6. En hypotes för sambandet mellan användande av kolangiografi och den minskade förekomsten av allvarliga gallgångsskador är att om gallvägarna kartläggs peroperativt kan en partiell skada (inklipp) upptäckas och förhindra att koledokus delas helt. Dessutom är det en stor fördel att upptäcka partiell gallgångsskada tidigt då den kan sutureras eller stentas med hjälp av en peroperativ ERCP direkt. Mer omfattande skador bör diskuteras med ett HPB-center. Sveriges sätt med rutinmässiga undersökningar skiljer sig från många andra länder där selektiv kolangiografi är mer regel än undantag7,8. Koledokusstenar Tradition, organisatoriska olikheter och hälsoekonomi spelar roll i valet av strategi för att åtgärda koledokusstenar. Peroperativ ERCP har blivit den vanligaste åtgärden i Sverige1. Internationellt är det inte lika vanligt att kirurger utför ERCP, vilket påverkar möjligheten till att rutinmässigt använda den tekniken. Att åtgärda koledokusstenar postoperativt har i GallRiksbaserade studier visat sig ge fler komplikationer, jämfört med peroperativ handläggning9,10. Det medför även dubbla vårdtillfällen för patienten och totalt sett längre sjukhusvistelse, vilket även presenteras i SBU:s rapport ”Åtgärder vid sten i de djupa gallgångarna” från 201911. En nyligen publicerad studie, baserad på GallRiks, har påvisat fördelarna med att avlägsna även små koledokusstenar under samma seans som kolecystektomin12. Skillnaderna i rutiner vid åtgärd av sten i Sverige beror sannolikt framför allt på resursprioritering och avsaknad av kompetens för peroperativ ERCP eller transcystisk stenextraktion. Denna enkät har visat att majoriteten av kolangiografierna granskas av opererande kirurg, vilket ger regelbunden träning i att bedöma gallvägarnas anatomi. De flesta kliniker som använde radiologbedömning ansåg att det förlängde operationstiden. Lång väntetid kan medföra att kirurgen fortsätter operationen utan
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=