33 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 Enkätstudie att invänta radiologens svar, med potentiellt ökad risk för skador. I nuläget saknas evidens för att radiologbedömning av kolangiografin ger säkrare vård. Kvalitetsuppföljning från GallRiks En av frågorna tog upp hur GallRiks används för kvalitetsuppföljning på kliniken. Det är tankeväckande att 16 procent inte utnyttjar den möjligheten, då det ger en bra bild av utfall och kvalitet. Alla kirurger har möjlighet att erhålla kvartalsrapporter och sedan en tid har registret även en interaktiv del, kallad ”koll på läget”. Studiens styrkor och begränsningar En enkätstudie som denna har givetvis sina begränsningar. Vi baserar vårt material på information från en person per klinik, vanligtvis den lokalt GallRiks-ansvarige läkaren under hösten 2019. Intresse och varierande arbetsbörda kan resultera i att enkäten fyllts i olika noggrant på olika kliniker. Vi har inte frågat om man använder endoskopiskt ultraljud eller fluorescensteknik för att bedöma gallvägarna. Uppdelningen i privata kliniker samt universitets-, läns- och länsdelssjukhus är problematisk då det numera finns länsdelssjukhus drivna i privat regi, som kan ha haft svårt att välja kategori. Studiens största styrka är att svarsfrekvensen var 100 procent1, då samtliga kliniker i Sverige som utför kolecystektomier svarade. Kartläggningen ger, trots ovan nämnda brister, en bild av hur rutinerna ser ut i Sverige idag. NAG gallstenssjukdom Enkäten belyser behovet av ett nationellt vårdprogram för gallstenskirurgi, för att om möjligt bidra till en mer jämlik, kunskapsbaserad och resurseffektiv vård av patienter med gallstenssjukdom. Arbetet med detta har påbörjats inom Nationellt programområde för mag-tarmsjukdomar (NAG gallstenssjukdom). Utvalda frågor från enkäten kommer användas i en forskningsstudie för att svara på om kirurg- eller radiologbedömning av kolangiografibilderna påverkar utfallet vid en laparoskopisk kolecystektomi. Sammanfattning Rutinerna vid gallstenskirurgi varierar i landet beroende på verksamhetsform, klinikprofil och operationsvolym. Rutinmässig peroperativ kolangiografi utförs på majoriteten av klinikerna och bilderna tolkas oftast av den opererande kirurgen, även om läns- och länsdelssjukhus förlitar sig mer till radiologer än universitets- och privatkliniker. Handläggningen av upptäckta koledocusstenar varierar mellan olika sjukhustyper och peroperativ åtgärd med rendez-vous ERCP är vanligast. Privata kliniker och de som främst utför elektiv gallstenskirurgi åtgärdar koledokusstenar postoperativt i högre utsträckning än övriga kliniker. Hälften av kirurgklinikerna använder ett system för ackreditering av ST-läkare. Vi drar av dessa resultat slutsatsen att det finns ett behov av nationella riktlinjer för att erhålla en mer jämlik vård och vidareutveckla och förbättra resultaten vid gallstenskirurgi i Sverige. Figur 1. Fördelning av rutinmässiga och selektiva peroperativa kolangiografier vid akut (vänster) och elektiv (höger) gallstenskirurgi i Sverige.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=