25 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 ningsplaner markant olika ut beroende på vem som råkade vara handledare, utan att någon tydlig tanke fanns bakom skillnaderna i upplägg. Nu försöker vi få en mer enhetlig och strukturerad utbildning för alla. Naturligtvis är ST-planen i viss mån dynamisk och behöver justeras fortlöpande, bland annat beroende på föräldraledigheter och andra uppehåll, men en strukturerad grundmall bör ändå genomsyra den. Till skillnad från tidigare är ST-planerna nu digitala och lätt åtkomliga för både ST-läkaren, handledaren, schemaläggarna och mig, vilket enligt min mening har förbättrat överblicken betydligt. Specialistkollegiet En annan viktig fokuspunkt har varit att få till mer strukturerade och konstruktiva specialistkollegier. Specialistkollegium är på de flesta kliniker ett allmänt vedertaget forum där klinikens specialister träffas för att analysera och bedöma ST-läkarnas individuella utveckling i olika avseenden. Tidigare har jag upplevt att specialistkollegier ofta inneburit en ostrukturerad diskussion som inte alltid gav respektive ST-handledare möjlighet att återkoppla någon konstruktiv feedback till sin adept efter mötet. Nu har vi infört ett elektroniskt utvärderingsformulär som samtliga specialister ombeds fylla i för varje ST-läkare som kommer att diskuteras vid ett kommande specialistkollegium. Vid kollegiet visas på storskärm en automatiskt genererad sammanställning för varje ST-läkare där olika förmågor beskrivs visuellt med stapeldiagram och eventuella skriftliga kommentarer visas. Respektive ST-läkare har innan specialistkollegiet fyllt i en motsvarande elektronisk självskattning. Att ha specialisternas sammanställda utvärdering sida vid sida med ST-läkarens självskattning, leder ofta till givande diskussioner som i de flesta fall ger ST-handledaren förbättrade möjligheter att ge konstruktiv feedback till sin adept, samt även möjlighet att på ett så tidigt stadium som möjligt kunna identifiera eventuella kompetensluckor och vid behov kunna justera ST-planen därefter. Efter varje specialistkollegium skickas en PDF-fil med utvärderingssammanställning till både ST-läkare och respektive handledare i syfte att fungera som diskussionsunderlag vid nästkommande handledningssamtal. Kirurgisk checklista Vi har infört en standardiserad och strukturerad mall/checklista som används när ST-läkare ska börja med kolecystektomier. Tanken är att momenten gradvis blir mer avancerade och att ST-läkaren till slut ska kunna genomföra en hel kolecystektomi själv och då erhålla ett ”gallkörkort”. I stället för att bygga på med fler och fler moment varje gång som ett ytterligare steg uppnås i checklistan är målet istället att fokusera på olika moment. Syftet med checklistan är att STläkaren ska få en så bra kirurgisk träning som möjligt utan att varje operation tar alltför lång tid. Problemet är annars att ST-läkare inte får operera alls om tiden för att klara av ett operationsprogram börjar bli lite för tight. Att träna något moment per operation är ju mycket bättre än att inte operera alls, och erhållna operativa färdigheter kan senare vävas ihop till en hel operation. Förhoppningsvis kan vi framöver få till mer strukturerad utbildning för ytterligare operationer. Vi håller just nu på att införa ett nästan identiskt system för endoskopiutbildning med definierade utbildningssteg där varje steg kommer att delexamineras och till slut utmynna i ett ”gastroskopikörkort”. Läkarutbildningen vid Örebro universitet har inspirerat till de förändringar i ST-utbildningen för kirurger som Anders Jans genomdrivit. Utbildning
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=