14 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 Vårdskulden Inledning Svensk sjukvård har haft ett närmast kroniskt problem med långa vårdköer sedan 1980-talet. I en internationell jämförelse har Sverige längre vårdköer än de flesta andra länder med motsvarande levnadsstandard. Närmare hälften av de patienter som står i kö för operation har väntat mer än 90 dagar. I ett uppmärksammat rättsfall i Kanada slog Högsta domstolen fast att ”vara uppsatt på en väntelista för vård innebär att man inte erhåller vård”, vilket är olagligt. Offentliga vårdgivare kan därför dras inför domstol och fällas för lagöverträdelse. I den här artikeln diskuteras orsakerna till vårdköer och aspekter på hur dessa kan reduceras. Ett praktiskt exempel på hur vårdköer kunde elimineras inom endokrinkirurgin på Huddinge/Karolinska presenteras också. Vad beror vårdköer på? I princip är väntelistor något enkelt: en samling patienter som har ett rättmätigt behov av vård som ska ske i tionen1,2. Coronapandemin utgör ett undantag där vårdköerna har ökat på grund av en omfördelning av vårdresurserna; här är det därför en verklig resursbrist (vårdskuld) som behöver åtgärdas. En oförmåga att hantera variationer och åtgärdande av flaskhalsar är viktiga aspekter. Inom de kirurgiska specialiteterna är den perioperativa processen komplex och olika typer av störningar riskerar att stoppa upp processen: köer för radiologi och annan diagnostik, vårdplatsbrist, postoperativa problem, brist på lämpliga operatörer/operationspersonal, korttidssjukdom och VAB bland personalen, akuta operationer som kommer före, störningar från andra kliniker på sjukhuset, med mera. Mot bakgrunden av den komplexitet som föreligger är det inte förvånande att olika typer av flaskhalsar kan stoppa upp processen. Tidigare försök att lösa vårdköerna Det har gjorts många försök att komma till rätta med köproblemaVårdköer ett kvalitetsproblem snarare än resursbrist Jörgen Nordenström, emeritus professor i kirurgi, Karolinska Institutet, skriver om orsaker till vårdköer och aspekter på hur dessa kan reduceras. Vårdköer i Sverige är inte nytt och ska ses som ett allvarligt kvalitetsproblem. Det är inte kön utan de bakomliggande orsakerna som ska åtgärdas. JÖRGEN NORDENSTRÖM STOCKHOLM jorgen.nordenstrom@ki.se framtiden. Förklaringen till att vårdköer uppstår är också enkel: dessa existerar för att det finns en diskrepans mellan behov och tillgång till vård. I praktiken har det dock visat sig vara svårt att bli av med vårdköer. Principiellt uppstår vårdköer av tre olika orsaker: en obalans mellan efterfrågan och kapacitet (resursbrist), oförmåga att hantera variationer, och/ eller förekomst av flaskhalsar. Den vanligaste förklaringen som framförs är att vårdköer beror på en resursbrist, en mis-match mellan kapacitet och behov, där lösningen är att tillföra mer resurser. Resursbrist är oftast en otillräcklig förklaring eftersom vårdköerna vanligen är stabilt höga i Sverige. Vore det en kapacitetsbrist (resursbrist) skulle vårdköerna ständigt öka, vilket historiskt sett inte varit fallet. En röntgenavdelning som under lång tid har två månaders väntan på en undersökning har således ingen resursbrist utan ett kvalitetsproblem. Ett indirekt bevis är att tillförsel av extra resurser vanligen har en liten och tillfällig effekt på kösitua-
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=