29 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 1 • 2022 Utbildning Nationella och internationella riktlinjer Nationella och internationella riktlinjer har beaktats för vanliga allmänkirurgiska åkommor som akut appendicit och pankreatit. Konservativ behandling av akut appendicit med antibiotika är ett hett forskningsämne, vilket kommenteras. Överlag har mer utrymme givits åt kliniska beslutsstöd som går att använda på kirurgakuten. De inkluderar till exempel Appendicitis Inflammatory Response (AIR) Score för akut appendicit, Tokyo Guidelines för att bedöma svårigheten vid akut kolangit och kolecystit samt Harmless Acute Pancreatitis Score (HAPS) för att bedöma risken för intensivvård vid akut pankreatit. Dessa ska användas med gott omdöme och med den individuella patienten i centrum. Mindre revisioner och tillägg Alla kapitel har genomgått uppdateringar. Kapitlet om lilla kirurgin har uppdaterats med ökat fokus på sårskador och bedövningstekniker. Vi har lagt till information om hur lokalbedövning kan ”buffras” för att minska infiltrationssmärtan och ger också alternativa förslag gällande topikal lokalbedövning. Barnkirurgikapitlet har expanderats för att inkludera översiktliga rekommendationer i omhändertagandet av barn med mindre trauma (lilla kirurgin), samt barnkirurgiska och barnurologiska åkommor som kan ses på akuten. Särskilt uppskattat tror vi rekommendationerna kring smärtlindring hos barn kan bli. Texten om binjureincidentalom förtydligar nu att små (<1 cm), välavgränsade och asymtomatiska incidentalom inte behöver följas upp enligt rådande nationella riktlinjer. Då olika slags drän och katetrar utgör en allt vanligare sökorsak på akuten och kontaktorsak på avdelningar, har kapitlet kring handläggning av dessa utökats. Nya kapitel Ett välkommet tillskott till handboken är ett omfattande ÖNH-kapitel som skrivits av fyra ST-läkare i ÖNH på Karolinska Universitetssjukhuset under ledning av Clara Svenberg Lind. Kapitlet beskriver primär handläggning av de vanligaste akuta tillstånden inom ÖNH som olika typer av infektion, näsblödning, främmande kroppar och akut luftvägshantering. ÖNHdelen inom traumakapitlet har också utökats med bland annat ett avsnitt om stick- och skärskador i huvud-halsområdet. Handboken riktar sig framför allt till kollegor tidigt i karriären och därför har vi valt att skriva ett nytt kapitel om hur själva arbetet på en kirurgakut går till. Kapitlet inkluderar strukturerat anamnestagande, kommunikation med kollegor, handledning och effektivt beslutsfattande. Här tar vi även upp patientsäkerhet och hur man kan tänka Antibiotikarekommendationer har uppdaterats mot STRAMA. Avsnittet om tetanusprofylax vid sårskada och specifikt preparatval beroende på patientens tidigare vaccinationsstatus har uppdaterats enligt Smittskydd Stockholms senaste riktlinjer. Flertalet illustrationer har moderniserats vilket vi tror kommer att öka både den pedagogiska såväl som den estetiska behållningen av kompendiet. Slutord Vår uppfattning är att de uppdateringar som gjorts i 2022 års upplaga av Akut kirurgi avsevärt skärpt handbokens kliniska relevans och pedagogiska utformning. Vi hoppas att Akut kirurgi fortsatt ska vara ett uppskattat kliniskt stöd för under-, AT- och STläkare inom kirurgiska specialiteter men självklart även i utbildningen av läkarstudenter. Redaktionen vill tacka handbokens tidigare och nytillkomna författare, textgranskare, redigerare och illustratörer. Särskilt tack till Urszula Arpholm Felix vid Region Stockholms Hälso- och sjukvårdsförvaltning. Vi ser redan fram emot arbetet med nästa upplaga! Kompendiets karaktäristiska patient med svullen arm efter åderlåtning pryder fortsatt bokens framsida (vars preliminära layout presenteras här). när saker går fel. I den nya upplagan finns också ett nyskrivet kapitel om vanliga postoperativa komplikationer och ett nytt kapitel om kirurgiska eponymer och syndrom. Det sistnämnda hoppas vi kan effektivisera kommunikationen mellan yngre och äldre kollegor, eftersom egennamn fortfarande används till vardags inom allmänkirurgin. Förändrade läkemedels- rekommendationer De trogna följeslagarna till olika stensmärtor, Spasmofen och supp Naproxen, har utgått. I brist på uttalad nationell konsensus föreslås i nuläget suppositorium Diklofenak samt tyvärr suppositorium Morfin APL eller suppositorium Ketogan som smärtlindring i hemmet vid svårare njurstens- och gallstenssmärtor. Förhoppningsvis förändras de opiatbaserade rekommendationerna till nästa kompendieupplaga. För övrigt har en föredetting som Alvedon 665 mg tagits bort från kompendiet. Andra läkemedelsförändringar är exempelvis tranexamsyra (Cyklokapron) som nu rekommenderas i vissa situationer vid skallskada men ej som standard vid övre GI-blödning och intravenöst Intralipid (fettemulsion) presenteras som ett alternativ vid hjärtstopp/arytmi orsakat av toxicitet vid lokalbedövning.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=