79 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Kvinnliga pionjärer hade tidigare arbetat som läkare på lasarettet då. Ett underläkarvikariat gick bra, det kunde överläkaren som anställde henne få igenom, men någon högre tjänst kunde hon inte få. Efter en tids underläkaranställning på sjukhuset anställs en man med ett skuggförordnande som lasarettsläkare, men det är i själva verket doktor Gussander som utför allt arbete. Gertrud är rörlig och flyttar obekymrat mellan studieorter och arbetsplatser, under en tid är hon amanuens på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. Kirurgdrömmar Praktiken och sedermera arbetet på kirurgkliniken i Kristianstad när Gertruds kirurgdrömmar, hon bestämmer sig för att det är kirurg hon vill bli. Hennes mentor, en vänlig man som går under benämningen ”dr Hedlund”, uppmuntrar henne till att bli kirurg och till att forska. Han har diagnostiserat många patienter i Kristianstad med Elfgården i Gagnef, sjukhuset som Gertrud Gussander lät bygga. etiketten ”gastroptos”, en diagnos som inte alls finns längre idag. Sammanlagt 3155 patienter med diagnosen inkluderas i Gertruds avhandlingsarbete ”Om gastroptos och dess operativa behandling”. Vårdagen den 28 maj 1912 disputerar hon som den första kvinnliga doktorand vid medicinska fakulteten i Lund. Fakultetsopponent är Gustaf Petrén, känd docent i kirurgi, och han är inte nådig. Han framför att diagnosen ”gastroptos” är otillräckligt definierad och påpekar också att väldigt få av patienterna har genomgått röntgenundersökning (vilket för tiden inte var särskilt ovanligt). Men Gertrud blir godkänd och också väl aktad för sin akademiska prestation. Fram till 1948 hade endast 16 kvinnor disputerat i Sverige och inom kirurgi var det bara Gertrud Gussander. Eget sjukhus Under vintern 1909 besöker doktor Gussander den lilla orten Gagnef. Här hittar hon en naturskön plats på en udde omgiven av Väster- och Österdalälven som hon vill köpa för att kunna bygga ett eget sjukhus, där hon ska kunna operera egna patienter. Efter förhandlingar med ordföranden i kommunalnämnden får hon initialt arrendera 10 000m2 tomt, precis där hon vill bygga sitt sjukhus. Bygget inleds snart och Gertrud är en bestämd byggherre som i kontraktet stipulerar ett slutdatum (första november 1910) och en daglig straffavgift om fem kronor vid eventuell försening. Allt går enligt planerna tills olyckan är framme och en novembernatt brinner det nästan färdigställda sjukhuset ner. Men doktor Gussander låter sig inte nedslås av denna motgång och snart är bygget i full gång igen, efter lite problematiska försäkringsturer. Gertrud får nu också köpa marken där bygget pågår. Sjukhuset står färdigt att ta emot sin första patient i mars 1912; det är en 27-årig man som skadat handen i en hyvelmaskin och tvingas amputera
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=