Svensk Kirurgi nr 2-22

53 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 nummer 2/2022 Årgång 80 Svensk Kirurgi Kvinnliga pionjärer inom kirurgin Fitz-High-Curtis – fallbeskrivning Universitetssjukvårdsenhet på länssjukhus

54 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 AESCULAP NOIR® B. Braun Medical AB | 08-634 34 00 | www.bbraun.se Kirurgiska premiumsaxar och mikroinstrument vars innovativa funktioner öppnar nya möjligheter för kirurgiska ingrepp. Kirurgiska instrument Noir® Supréme Mikroinstrument: Noir® Dissektionssax:

53 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Innehåll Ledaren I tider av förändring Gabriella Jansson Palmer, Stockholm..............................................................55 Redaktören reflekterar Pion, hopp och läkar-ed Anna Höök, Stockholm..................................................................................57 Kolumnen Fortbildning – innehåll och kvalitet är viktigast Peter Naredi, Göteborg..................................................................................58 Medlemsnytt Årets tema – kirurgisk fortbildning Catharina Ihre Lundgren, Stockholm...............................................................61 Föreningsnytt Ny ledamot i styrelsen – Mattias Prytz Mattias Prytz, NU-sjukvården.........................................................................62 Ny yngre representant i styrelsen – Patrik Larsson Patrik Larsson, Skellefteå. .............................................................................64 Ny skattmästare i styrelsen – David Edholm David Edholm, Linköping. ..............................................................................66 Ny internationell sekreterare i styrelsen – Martin Almquist Martin Almquist, Lund...................................................................................68 Mötesreferat SKF:s årliga möte med delföreningar, verksamhetschefer och professorer Martin Almquist, Lund, Mattias Prytz, Göteborg...............................................70 Fallbeskrivning Fitz-Hugh-Curtis syndrom kräver hög misstänksamhet Georgios Pilichos, Karlstad, Daniel Lukes, Karlstad...........................................74 Bakjoursfallet del 1 Absolut operationsindikation – eller...? Per Polleryd, Arvika.......................................................................................77 Kvinnliga pionjärer Sveriges första kvinnliga kirurg byggde eget sjukhus Anna Höök, Stockholm..................................................................................78 Kvinnliga kirurger födda 1872–1942 med svensk utbildning och verksamhet i Sverige Mari-Ann Aavik-Roosaar (1924–2009)............................................................82 Sveriges första kvinnliga professor Anna Höök, Stockholm..................................................................................86 Länssjukvård Kirurgisk Universitetssjukvårdsenhet på ett länssjukhus i norr Pär Nordin, Östersund, Joakim Hennings, Östersund........................................88 In memoriam Professor Leif Hultén in memoriam – en akademisk kirurg Tom Øresland et al. .......................................................................................90 Bakjoursfallet del 2 Svar på bakjoursfallet Per Polleryd, Arvika.......................................................................................93 Krönika Men varför bryr du dig, Ramia? Ramia Stolt, Borås........................................................................................94 Aktuella KUB-kurser..................................................................................96 Svensk Kirurgi Organ för Svensk Kirurgisk Förening Ansvarig utgivare och redaktör Anna Höök Stockholm anna.hook@capiostgoran.se Övriga redaktörer Vladimir Gatzinsky vladimir.gatzinsky@vgregion.se Oskar Hemmingsson oskar.hemmingsson@umu.se Christina Jansson christina.jansson@regionjh.se Hildur Thorarinsdottir hildur.thorarinsdottir@skane.se Izrawit Medhanie izrawit.medhanie@regionvarmland.se Jonas Wallinder jonas.wallinder@rvn.se Redaktionssekreterare, layout Barbara Dürr barbara.durr@svenskkirurgi.se Annonser Lars Johansen Kir klin, KSS, 541 85 Skövde Tel 0500-43 10 00 lars.johansen@vgregion.se Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0346-847X Manusstopp Nr Manusstopp Utgivning 3/2022 3 maj V 25 4/2022 24 augusti V 40 Svensk Kirurgisk Förenings kansli Box 503, 114 11 Stockholm Besöksadr: Grev Turegatan 10 E Tel 08-440 02 30 kansliet@svenskkirurgi.se www.svenskkirurgi.se Org nr 826001-3613 Omslag: Sveriges första kvinnliga professor Malin Sund Foto: Mattias Petterson, Umeå universitet

54 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Procedural kit Dextile™ anatomical shape Sonicision™ curved jaw cordless ultrasonic dissection system Veriset™ hemostatic patch LigaSure™ Maryland device EEA™ circular stapler with Tri-Staple™ technology VersaOne™ optical trocar Signia™ small diameter reload V-Loc™ wound closure device © 2022 Medtronic. 22-weu-si-products-box-ad-1-6655623 medtronic.com/covidien/uk One complete solution for your surgical needs Together, we can improve patient outcomes

55 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Ledaren I tider av förändring Stöd till Läkare utan gränser Precis när vi skulle få se ljuset efter pandemin och börja koncentrera oss på ett normalt vardagsliv på kirurgklinikerna runtom i Sverige invaderar Ryssland Ukraina. En invasion på visst avstånd från oss men som påverkar hela Europa och västvärldens demokratier. Även om vi som kirurger inte åker ut och arbetar direkt via Läkare utan gränser så kommer vi sannolikt så småningom få möta flyktingar inom vården, nyligen skadade under kriget eller med kroniska sjukdomar som behöver behandlas här hos oss. Alla initiativ för att hjälpa det ukrainska folket känns viktiga. Svensk Kirurgisk förening har valt att skänka en summa till Läkare utan gränser för att markera vårt stöd. Kirurgin trollbinder Som utbildningssekreterare har jag nu haft några år att fundera över varför jag och många med mig väljer kirurgin. Vi utbildar faktiskt fler och fler kirurger varje år och det är en viss överutbildning i Sverige i förhållande till behovet, vilket framförallt nyblivna specialister känner av. Vad är så fascinerade med just de kirurgiska disciplinerna? Som kirurg upplever man att varje dag på jobbet är unik och där varje patient måste ses ur ett eget och personcentrerat perspektiv. Kirurgi är ett hantverk och som kirurg blir man aldrig fullärd utan har ett livslångt lärande framför sig. Vi har inom Svensk Kirurgisk förening under en långt tid arbetat med att utveckla ST-utbildningen med KUB-kurser, förbättra utbildningsboken och nu de senaste åren bygga upp en utbildningsportal. Den viktiga fortbildningen Redan under mitt första år som utbildningssekreterare hade vi vidareutbildning/fortbildning på utbildningskommitténs agenda, men vi har inte riktigt kommit igång. Det är därför väldigt roligt att årets tema är fortbildning, något som även Läkaresällskapet och Läkarförbundet kommer att fokusera på detta år. Fortbildning är uppdatering av kunskaper och färdigheter som behövs för att läkare ska utöva sin gärning. Vad finns för kirurgisk fortbildning? Listan är lång, inom SKF har vi ju till exempel bakjoursskolan som vidareutbildning för specialister. Mycket av den befintliga vidareutbildningen för oss kirurger står delföreningarna för. De organiserar postgraduate kurser, utbildningssnurror inför subspecialisering, regionsdagar mm. Till alla största delen bygger detta på ideellt och frivilligt arbete. Vidare finns alla kongresser, forskarkurser, och workshops som ordnas nationellt och internationellt. Vad vi inte ska glömma är möjligheten att auskultera längre eller kortare perioder på andra kliniker. Bättre förutsättningar krävs Men hur fördelar sig möjligheten att utnyttja dessa möjligheter? Läkarförbundet har som mål att varje läkare ska erbjudas tio dagar fortbildning per år. Vid deras senaste enkät från 2019 innan pandemin, låg siffran på 5,3 generellt för alla läkare i Sverige. Hur det ser ut för oss kirurger specifikt vet vi inte. Vem ska finansiera fortbildningen? Tidigare stod industrin för en betydande del av kostnaden för utbildningen men efter förändringar i avtalen kan man se hur fortbildningstiden har sänkts generellt. Inom verksamheten finns många olika modeller, en del har en fast utbildningspott, eller ett antal dagar man kan utnyttja, på andra kliniker får man själv söka stipendier eller bidrag. Få kliniker har ett tydligt budgetutrymme för fortbildning. Inom SKF kommer vi detta år att försöka belysa och poängtera vikten av fortbildning på olika sätt, bland annat genom reportage i Svensk Kirurgi, som symposium under kirurgveckan och genom att följa och stödja SLS och LF:s arbete. GABRIELLA JANSSON PALMER Utbildningssekreterare gabriella.jansson-palmer@svenskkirurgi.se

56 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 KIRUBs pris till Årets ST-studierektor Priset delas ut till den ST-studierektor som utmärkt sig i positiv riktning under året genom att göra skillnad i vardagen för kirurger under utbildning. Specialiseringstjänstgöringens genomförande och innehåll regleras bland annat av SOSFS 2015:8 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring. Där kan man bland annat läsa att studierektorn har att samordna intern och extern utbildning för ST-läkarna, och att denne bör utarbeta introduktionsprogram och bedöma ST-läkarens kompetensutveckling. Vi vet att det finns studierektorer runt om i landet som gör mycket mer för ST-läkarnas utbildning än vad som krävs i ovan rollbeskrivning. Har din studierektor gjort en insats som gör er ST-utbildning bättre? Nominera denne till årets studierektor! Vinnare utses av styrelsen i KIRUB tillsammans med studierektorsnätverkets representant i utbildningskommittén, Svensk Kirurgisk Förening. Priset består av: Prissumma 5000 kr, en exklusiv KIRUB-staty, och en namnbricka. Vem kan nominera: ST-läkare som arbetar inom samma organisation som nominerad ST-studierektor. Hur nominering går till: Skriftlig nominering om max en A4-sida till sekreterare@kirub.se Priset delas ut under Kirurgveckan. En skriftlig reflektion från vinnaren ska inkomma inom ett år för publicering i svensk Kirurgi. Skicka din nominering senast söndag v 24 till KIRUBs vetenskapliga sekreterare sekreterare@kirub.se

57 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Redaktören reflekterar Pion, hopp och läkar-ed ANNA HÖÖK Stockholm anna.hook@capiostgoran.se Hopp Så här mitt i brytpunkten mellan en långvarig pandemi och en diktaturs anfall på en demokrati i vår närhet (och med en ständigt mullrande klimatkatastrof i bakgrunden) är det kanske lätt att känna sig uppgiven och nedstämd. Och kanske har det aldrig varit viktigare att inte tappa tron och att göra allt för att behålla hoppet. För genom att fortsätta engagera oss och kämpa för det som är rätt och bra kan vi åstadkomma förändring. Svensk Kirurgisk Förening vill bidra på de sätt vi kan och i vår kursverksamhet, under Kirurgveckan och för tidningens räkning har vi ett uttalat miljöperspektiv på olika plan. Genom att skänka en summa pengar till Läkare utan gränser vill vi också visa vår solidaritet med de drabbade i Ukraina. Det är viktigt att ha kvar hoppet, att resignera och ge upp kan till och med vara farligt. Pion Att brinna för något och vara först i ledet är värt att bli imponerad av. För det är både ensamt och svårt många gånger. I det här numret belyser vi några personer som gått i bräschen för andra; tre kvinnliga kirurger av rang. Tre föregångare. Tre pionjärer. Ordet pionjär kommer av det franska pionnier som betyder fotsoldat. En soldat i det fysiskt tyngsta regementet som dessutom röjde vägar och byggde broar. Det är en fin omskrivning av vad dessa föregångskvinnor åstadkommit. Om man är etymologiskt intresserad kan man spåra ordet tillbaka till det latinska pes, som betyder just fot. Man skulle också kunna dra paralleller till grekiskans ord för pion, nämligen paion, som betyder gudarnas läkare. En kirurgisk pionjär blir då något alldeles extraordinärt; en banbrytande gudarnas läkare. Det är inte illa. Påpekas kan kanske också att pion förr ansågs som ett utmärkt läkemedel och ännu förekommer i folkmedicinen. Läkared I detta nummer fortsätter vi också att fokusera på årets tema: fortbildning. I kolumnen framhålls att professionens roll är central i fortbildningen och det poängteras att innehåll och kvalitet är viktigast. Dålig eller inte uppdaterad kunskap kan tvärtom vara skadlig. För att ta reda på hur det ser ut med fortbildning för kirurger i Sverige, kommer SKF att under våren skicka ut en enkät med fortbildningsfrågor. Vi hoppas att du kommer att ha tid och möjlighet att svara på den. I läkareden (som vi inte svär i Sverige) sägs att vi läkare ska bota, i brist därpå lindra och i brist därpå trösta. För att vi ska kunna göra framförallt den första av dessa delar på ett säkert och jämlikt sätt krävs uppdaterad kunskap hos samtliga kollegor. Det förutsätter kontinuerlig fortbildning av hög kvalitet. Svenska Läkaresällskapet menar att frågan om hur fortbildningen ska bedrivas endast kan ägas av professionen. Jag instämmer och fortsätter att framhärda i att det blir bäst om professionen får bestämma. Trevlig läsning!

58 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Kolumnen Fortbildning ska vara uppdaterad För några år sedan var jag inbjuden till ett cancerkirurgiskt möte i ett östligt land ett par hundra mil bort. På vägen hem tillbringade jag några dagar vid landets ledande sjukhus för cancerkirurgi och var med på ett antal operationer. En sådan vecka leder till många reflektioner, inte minst när det gäller årets tema för Svensk Kirurgisk Förening; fortbildning. En av operationerna var en kurativt syftande leverresektion. Det gjordes en högerlobsresektion för att ta bort ett par små metastaser och man använde finger-fracture-teknik och silkessuturer (utdaterade tekniker, reds anmärkning). I Sverige har utvecklingen medfört att vi gör atypiska resektioner, ofta laparoskopisk kirurgi och följer ERAS-konceptet, vilket leder till färre komplikationer och kortare vårdtid. Så till mötet jag var på några dagar tidigare. Den fortbildning som mötesdeltagarna fick hade ofta passerat bäst-före datum och multidisciplinär handläggning var inget som lyftes fram. Det får till följd att färre patienter erbjuds optimal behandling. Kollegorna i det östliga landet har nog lika många timmar fortbildning som vi har. Vid mötet användes modern AV-teknik och det sändes till sjukhus över hela landet. Den stora skillnaden mot hur vi har det är innehåll och kvalitet på fortbildningen samt möjligheten att använda nyvunnen kunskap. Aktiv påverkan I årets första nummer av Svensk Kirurgi belyser Elin Karlsson hur viktig fortbildning är för det ansvar vi läkare har gentemot våra patienter men att arbetsgivare och myndigheter brister i sitt ansvar att avsätta tillräckligt med resurser och reglera fortbildningen. Sjukhusläkarna vill ha nationellt reglerad fortbildning, individuell fortbildningsplan anpassad efter individ och verksamhetens behov, digitala alternativ, simulatorträning, egen budget, fortbildningsSPUR och krav på fortbildning vid upphandling av vård. Självklart måste vi vara aktiva och påverka myndigheter och arbetsgivare i denna riktning men vi bestämmer inte. Kontinuerlig utvärdering Däremot kan vi kirurger, Svensk Kirurgisk Förening och delföreningarna bestämma fortbildningens innehåll och kvalitet. Delvis beror dessa faktorer på den tid och de resurser som vi har men framförallt beror innehåll och kvalitet på oss själva. En kontinuerlig utvärdering av värdet av olika fortbildningsmoment är central. Håller vi återkommande kurser av gammal vana eller fyller de ett behov? Hur kan ny kunskap inom kirurgin spridas på ett effektivt sätt till kirurger i Sverige? Är programmet och kvaliteten på Kirurgveckan så bra att det kan motivera dess existens? Sker utbildningen i operationsteknik på ett optimalt sätt? Professionens roll Generellt håller kirurgin i Sverige en hög nivå och ur ett internationellt perspektiv ger vi patienterna god vård. Men vi måste ständigt förbättra vården och det är fortbildningens syfte. Vi måste ifrågasätta vad vi gör, våga plocka in ny kunskap och nya metoder och ta bort gammal teknik. Här har Svensk Kirurgisk Förening Fortbildning – innehåll och kvalitet är viktigast Peter Naredi, prefekt vid Institutionen för Kliniska vetenskaper och professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, skriver om vikten av att ständigt utvärdera och uppdatera den kirurgiska fortbildningen. Det vi lär oss ska vara aktuellt och korrekt och spridas på ett lämpligt sätt. PETER NAREDI Göteborg peter.naredi@gu.se

59 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Kolumnen och delföreningarna en mycket viktig roll. Det sker indirekt genom att erbjuda alla medlemmar tidskriften BJS, tidningen Svensk Kirurgi och Kirurgveckan. Lika viktiga är de diskussioner som initieras inom svensk kirurgi. Ett bra exempel var när ledande kolorektalkirurger ifrågasatte varför andelen laparoskopiska koloningrepp var så mycket lägre i Sverige jämfört med andra europeiska länder. Inom några år utförde betydligt fler kirurger och kirurgkliniker i Sverige en högre andel laparoskopiska kolonresektioner. Teknikskiftet berodde på att vetenskapliga studier visat att laparoskopiska resektioner inte ledde till sämre överlevnad men hade andra fördelar som mindre trauma och kortare vårdtid. Med den vetskapen kunde träning och handledning genomföras på bred front och kliniska rutiner ändras. Detta var inte nationellt reglerad fortbildning utan den bygger på professionens ökade kunskap och vilja till praktisk träning och handledning. Ny kirurgisk teknik Cirka trettio år tidigare var samma subspecialitet med om en annan stor förändring av fortbildningens innehåll. Bill Heald introducerade TMEtekniken och några svenska kirurger besökte tidigt Bill i Basingstoke. Bill besökte också många svenska kirurgkliniker och lärde ut tekniken live i operationssalen. Sverige blev kanske det land där TME snabbast fick fotfäste. Även om det fanns få studier som visade på TME-teknikens överlägsenhet så var det uppenbart att vi här hade en kirurgisk operation som radikalt minskade risken för lokalrecidiv. Över en natt tränades/ fortbildades kirurger i en teknik som tog hänsyn till anatomiska skikt och lymfkörtlarnas utbredning. Kirurgerna var tidigt ute med att upprätta ett kvalitetsregister för rektalcancerkirurgi och det fick också stor inverkan på fortbildningen. Kirurgkliniker som hade oväntat höga recidivsiffror exponerades och var tvungna att förbättra kvaliteten eller sluta med ingreppen. Införandet av TME resulterade i färre lokalrecidiv och medförde och färre lokalrecidiv medförde att strålbehandlingens betydelse vid rektalcancer ifrågasattes. Svenska kirurger kom att ha framträdande roller i några av de viktigaste internationella kliniska studierna som följde och det har gett oss en central roll i internationella nätverk, som lärare på kurser, vid konsensuskonferenser och när olika riktlinjer skrivs. Det har också lett fram till ett antal doktorsavhandlingar för svenska kirurger. Vetenskapligt förhållningssätt Allt detta leder till en hög nivå på fortbildningen och går inte att sammanfatta i antal dagar eller i kursplaner. Ett vetenskapligt förhållningssätt där alla kirurger har möjlighet att delta i kliniska studier, att forska och att åka på kongresser är utöver kirurgisk träning under handledning och att gå bra kurser viktigt för att vi ska kunna hävda att vi har fortbildning av hög kvalitet. Det blev ett par exempel från kolorektalkirurgin, men det är lätt för alla subspecialiteter att ta fram exempel där lärandemålen radikalt förändrats och därmed fortbildningens innehåll. Det bakomliggande skälet är nästan alltid ny kunskap från kliniska studier och det är genom ett vetenskapligt förhållningssätt som vi kan dra rätt slutsatser och driva utvecklingen framåt. En viktig del i vår fortbildning blir forskningsmedverkan och att lära sig att kritiskt granska vetenskapliga data. Certifierad fortbildning Internationellt är det vanligt att olika fortbildningsaktiviteter är certifierade och de kan till exempel ge CME (Continuing Medical Education) poäng. Det kan vara kongresser, fysiska eller virtuella föreläsningar och kurser. Kongressarrangörerna och kursansvariga definierar lärandemål och de som tilldelar CME-poäng avgör om kvaliteten och innehållet i en fortbildningsaktivitet är tillräcklig. I många länder måste man som specialist samla ihop ett visst antal poäng under en tidsperiod för att upprätthålla sin specialistcertifiering. Det som kan vara bra med ett sådant system är att det blir obligatoriskt för alla specialister att fortbilda sig och även den minsta omfattningen i timmar bestäms. Att införa ett CMEkrav i Sverige kan vara ett verktyg för att värna om resurser till fortbildning men det är ett trubbigt instrument för att fortbildningen ska ha rätt innehåll och kvalitet. Internationell examen Jag är mer positiv till att kirurger som är verksamma i Sverige tar internationella examina. I första hand gäller det UEMS (European Union of Medical Specialist) Surgical section’s olika EBSQ-examinationer. Det finns en EBSQ-examination för i stort sett alla våra subspecialiteter. Värdet av att ha en EBSQ-examen är begränsat när det kommer till anställningsbarhet, tjänstenivå eller lön och det oavsett vilket land i Europa det gäller. Men det finns några viktiga fördelar. Specialistföreningar och specialister i Europa har medverkat i att ta fram core curriculum och därmed definierat vad som är viktig och nödvändig kunskap inom subspecialiteten. Att klara en EBSQ-examen innebär att man som kirurg har fortbildat sig för att uppnå dessa mål. Det varierar mycket bland våra subspecialiteter hur vanligt det är att man tar en EBSQ-examen och jag hoppas antalet ökar markant de närmaste åren. Multidisciplinär kunskap Kirurger behöver idag kunskap utöver den som erbjuds inom subspecialiteten. Traditionell öppen kärlkirurgi och interventionell radiologi är idag sammanvävda och en kärlkirurg måste ha en mycket bredare kunskap än förr. Cancer är ett av kirurgins stora sjukdomsområden och i internationella core curriculum ingår idag mycket mer än kirurgi. Tillsammans har de tre stora europeiska föreningarna för cancerkirurgi (ESSO), mediNy kirurgisk teknik, som den TME-teknik som Bill Heald införde, är en viktig del av kontinuerlig fortbildning.

60 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 cinsk onkologi (ESMO) och strålbehandling (ESTRO) föreslagit att en subspecialist under utbildning ska tjänstgöra inom minst en av de andra onkologiska subspecialiteterna. Det innebär att som cancerkirurg ska man jobba vid en onkologklinik eller strålbehandlingsavdelning under ett antal månader. Syftet är att öka kunskapen om multidisciplinär behandling. Inom EU bestämmer varje land vilka krav det ska finnas på specialister och på fortbildning och man kan konstatera att det är i det närmaste oreglerat. Men på politisk nivå i EU har politikerna tagit till sig denna modell där kompetenskraven är inriktade på sjukdomsgruppen och inte så mycket på traditionella specialiteter. Centralisering och fortbildning En annan internationell trend är att vi ska inrätta oss i centrumbildningar. Ett antal kriterier ska uppfyllas för att centrat ska kunna bli ackrediterat. Det övergripande syftet med många ackrediteringar är att vården av patienter ska hålla hög nivå och då blir det multidisciplinära omhändertagandet viktigare än betydelsen av en enskild specialitet. Organisation, patientinflytande, patientsäkerhet, kliniska studier och att följa olika kvalitetsparametrar är centrala. Det som dessutom finns med på ”måstelistan” är fortbildning. Den ska gälla all personal och vara definierad till nivå och omfattning. Naturligtvis inte lika för alla men kirurgens fortbildning kommer mer att styras av centrumbildningens behov än av den enskilda kirurgens behov. Teknisk skicklighet För vår specialitet är kirurgteknisk skicklighet av stor vikt. Under specialistutbildningen blir ST-läkarna tillräckligt skickliga för att klara ett antal basala ingrepp. Den subspecialisering som sedan sker kräver ökad skicklighet i såret. Fortbildningen får en central roll. Tekniskt går man från att klara en okomplicerad kolecystektomi till att göra de svåra kroniska kolecystiterna med koledochussten och avvikande anatomi. En kärlkirurg ska bemästra svårt arteriosklerotiska kärl. Cancerkirurgen minimerar det kirurgiska traumat och ökar sannolikheten för radikala resektioner. Varje kirurg måste utveckla sin kirurgtekniska skicklighet, det vill säga praktisk fortbildning. Ingen kirurg kan nöja sig med att göra som man alltid gjort. Utvecklingen går framåt och som kirurg måste man ta till sig nya innovationer och tekniker. Yngre kirurger är ofta mer familjära med laparoskopisk kirurgi än med öppen kirurgi. Fortbildningen blir att behärska 3D-teknik, intraoperativ fluorescens-visualisering och robotassisterade ingrepp. Lika viktigt som att fortbilda sig i det tekniska handhavandet är det att förstå vilken teknik som bör användas och när den ska användas. Vi kirurger måste avgöra när det är dags att använda nya metoder. Alltså måste vi hålla oss à jour med vetenskapliga framsteg. Vi måste uppdatera oss genom att vara med på vetenskapliga kongresser, läsa relevant litteratur och aktivt eller passivt delta i vetenskapliga diskussioner. Idag är införandet av nya tekniker och metoder mer reglerat än förr och det måste finnas ett bra vetenskapligt underlag för att införandet inte ska göras i kliniska studier. Bra att lyfta fortbildning Sammanfattningsvis är fortbildningens betydelse självklar men hur den ser ut varierar. Fackligt lyfts krav på att det ska vara ett visst antal dagars fortbildning varje år och att det måste finnas resurser och en budget för fortbildning. Jag tycker att Svensk Kirurgisk Förening ska fokusera på fortbildningens innehåll och kvalitet. Det är bra att fortbildning diskuteras i tidningen Svensk Kirurgi och i de olika delföreningarna. Kirurgveckan kan genom att fortsätta lägga ett fortbildningsperspektiv på programmet vara ett av de viktigaste instrumenten för att en majoritet av svenska kirurger årligen skaffar sig nödvändig uppdatering av kunskaper.  Kolumnen Kontinuerlig fortbildning krävs för god och säker vård.

61 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Medlemsnytt Svensk Kirurgisk Förenings fortbildningsstipendium Behörighet Fortbildningsstipendium kan sökas för kirurgisk fortbildning av läkare som är medlemmar i SKF. För behörighet krävs medlemskap i Svensk Kirurgisk Förening innevarande år. Medlemsavgiften ska vara betald, och oss tillhanda, då ansökan skickas in. Fortbildningsanslag kan erhållas endast vid ett tillfälle. Villkor Fortbildningen ska genomföras inom en tidsperiod av ett år från beviljat anslag och kan maximalt omfatta 50 000 kr. I ansökan ska en fortbildningsplan presenteras. Fortbildningsstipendiet kan sökas för exempelvis kongressresa, forskningsvistelse, auskultation på annan klinik eller eget fortbildningsprojekt. Bidrag Schablonbeloppet för kongressresa och för forskningsvistelse är 6000 kronor för resor inom Norden, 8000 kronor för resor i Europa och 12000 kronor för resor till övriga världen. För forskningsvistelse vid utländsk institution är det maximala beloppet 50000 kronor. Ansökningstillfällen Ansökningarna kommer att bedömas av SKF:s styrelse vid två tillfällen. Sista ansökningsdatum för första tillfället är 25 maj och för andra tillfället 20 november. Ansökan mailas till barbara.durr@svenskkirurgi.se CATHARINA IHRE LUNDGREN Ordförande catharina.ihre-lundgren@svenskkirurgi.se Eftersatt område behöver prioriteras Efter två år av inställda kurser och utbildningar har kirurgers, liksom övriga specialisters, fortbildning fått stå tillbaka avsevärt. Redan innan pandemin såg man en tydlig nedgång i antal fortbildningsdagar för läkare och de senaste årens svåra situation inom vården har gjort att fortbildningen ytterligare eftersatts. Årets tema, kirurgisk fortbildning, har vi valt för att vi i SKF tycker att frågan behöver lyftas och belysas så att situationen förhoppningsvis kan bli bättre. Fortbildning för alla Kontinuerlig vidareutbildning, oavsett om du är nybliven specialist eller mer erfaren, är en förutsättning för god och uppdaterad vård och borde vara ett krav och en självklarhet. För att möjliggöra fortbildning för fler har SKF:s styrelse därför bestämt att avsätta en summa från föreningen i år till ett unikt stipendium. Du kan nu som medlem ta chansen och söka stipendiet för att fortbilda dig inom det område som just du tycker är viktigt för dig i år. Hur det går till kan du läsa i texten nedan, vi ser fram emot din ansökan! Årets tema Svensk Kirurgisk Förenings ordförande Cia Ihre-Lundgren skriver här om det nya fortbildningsstipendium som inrättats av styrelsen för år 2022. Syftet är att bidra till att stimulera och möjliggöra fortbildning för fler. – kirurgisk fortbildning!

62 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Föreningsnytt Fokus på laparoskopisk kolorektalkirurgi Jag är kolorektalkirurg och arbetar på kirurgkliniken i NU-sjukvården (NÄL/Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla Sjukhus). Jag har med undantag för några kortare sessioner på Sahlgrenska arbetat här hela min verksamma tid som kirurg. Jag blev specialist i Kirurgi 2005 och har sedan dess arbetat som kolorektalkirurg. Sedan 2015 är jag också sektionschef på kolorektalenheten i NU-sjukvården. Jag har under hela min tid som kirurg haft ett stort intresse och engagemang för den maligna eller onkologiska kirurgin, och parallellt med det ett betydande fokus på minimalinvasiv, laparoskopisk kolorektal kirurgi. Som del i det intresset har jag under flera år suttit med i den nationella arbetsgruppen för minimalinvasiv kolorektalkirurgi. Under den tiden verkade vi i gruppen aktivt för implementeringen av de minimalinvasiva teknikerna i svensk kolorektalkirurgi och bidrog sannolikt i någon mån till det ökande – och numera väletablerade – utnyttjandet av de teknikerna här i Sverige. Under några års tid arrangerade vi på NÄL också kurser för kirurger och operationsteam i laparoskopisk kolorektalkirurgi. Vi hade ett upplägg med live-operationer och föreläsningar samt ett betydande fokus på operationsteamet som verkade uppskattat bland deltagarna. Forskningsintresse I linje med detta skrev jag också min avhandling och disputerade 2016. Avhandlingen handlade om operationsteknik och utfall vid kirurgi för låga rektalcancrar. Efter avlagd doktorsexamen har jag fortsatt att bedriva forskning på hemkliniken via FoU-enheten i NU-sjukvården och vi håller nu på att bygga upp en inte helt obetydlig forskningsverksamhet med ett antal doktorander på kliniken och bedrivande av egna kliniska studier samt deltagande i andra nationella och internationella multicenterstudier, i huvudsak inom det kolorektalkirurgiska fältet. Förbättra vården Mitt stora intresse och engagemang både kliniskt och forskningsmässigt för kolorektalcancersjukdom bidrog sannolikt också till att jag sedan 2019 är en av de tre regionala processägarna för kolorektalcancerprocessen i Västra sjukvårdsregionen. Det är ett spännande och intressant arbete som ger möjligheter att följa det regionala och nationella arbetet med att utveckla och förbättra vården för våra patienter med CRC på en lite annan och mer övergripande nivå. Ett utmanande, tålamodskrävande och ibland lite frustrerande arbete, inte minst under pandemin. Arbetet är dock viktigt och inte helt utan sina ljuspunkter. Högspecialiserade operationsteam Min funktion i SKF:s styrelse är som ledamot och representant för Svensk Kirurgiskt Råd. Vilken roll jag kommer att fylla återstår att se. Jag kommer bland annat ta över efter Andreas Muth som ledamot i Svenskt Kirurgiskt Råd, och vilka frågor som kan drivas där blir intressant att se. En fråga som jag känner starkt för, utöver det jag redan beskrivit, är behovet av att kunna bilda specialiserade team på våra operationsavdelningar. Detta för att ytterligare kunna optimera och förbättra den operativa situationen. Situationen är ju idag inom många av de kirurgiska områdena mer och mer högspecialiserad och med ett ökande behov av såväl specifik utrustNy i ledamot i styrelsen – Mattias Prytz Mattias Prytz, kolorektalkirurg i NU-sjukvården, är nyinvald ledamot i styrelsen som representant för Svensk Kirurgiskt Råd. Forskning, förbättringsarbete inom kolorektalkirurgisk vård och utomhusaktiviteter tävlar om uppmärksamheten. Här skriver han med egna ord om både sin professionella och privata tillvaro. MATTIAS PRYTZ NU-sjukvården mattias.prytz@svenskkirurgi.se

63 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Föreningsnytt Bildtext... ningskompetens som insikt i de olika procedurernas utmaningar och svårigheter; inte bara hos operatörerna utan hos samtliga personalkategorier som arbetar med patienten under och efter operationen. Sport och natur Privat ägnar jag mig gärna åt några av mina andra intressen, av vilka jag har skaffat mig flera under årens lopp. Tidigare var det framförallt olika bollsporter som roade mig, men med ökande ålder och efter olika stukningar och liknande så har det efter hand utvecklats till att handla mer om landsvägscykling, antingen så fort jag kan i en klunga tillsammans med likasinnade kamrater, eller långsamt uppför relativt branta, väldigt långa och serpentintäta backar i alperna. Ett annat intresse är kajakpaddling, där jag ofta kan finnas glidandes fram i min havskajak på västkusten tillsammans med min fru eller mina nu vuxna söner. En övernattningspaddling årligen sommartid är ett minimum att få till om jag själv får bestämma. Vintertid är det också i princip ett måste att komma i väg åtminstone någon vecka per säsong, helst till de franska alperna, för skidåkning och för att njuta av snön och bergen tillsammans med en kall öl och fantastisk utsikt. Och för att inte riskera att stå utan aktiviteter och tidsfördriv när jag så småningom pensionerar mig så har jag det allra sista året också tagit mig an ytterligare ett höst- och vinterbaserat intresse, nämligen jakt. Även om mitt jagande inte har varit så framgångsrikt personligen ännu, så har det verkligen givit mersmak, och inte minst har det varit ett nöje att ta med familjens Aussie* Stella ut i skogen för att spåra och driva upp vilt till hennes och husses stora glädje och nöje.  - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - * Australian shepherd

64 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Föreningsnytt Mitt namn är Patrik Larsson. Jag arbetar som kirurg i Skellefteå och är specialist sedan 2021. Jag har de senaste åren suttit i KIRUB’s styrelse och har i år blivit invald som yngre representant i SKF’s styrelse. Jag ser fram emot en vår när den nuvarande vågen lugnat sig och vi börjar diskutera framtiden. Sluta knyta näven i byxfickan Vill man dansa måste man vara beredd att bjuda upp. Allt eftersom man kan ana att pandemins effekter på sjukvården minskar har allt fler regioner diskuterat i stora penseldrag hur förflyttningar av patientflöden skall lösa de nuvarande flaskhalsarna. Denna diskussion sker fortgående och måste bevakas. Det finns en del drivna eldsjälar som försöker påverka men min känsla är att alltför sällan diskuteras det hur vi i professionen vill utveckla sjukvården. I kölvattnet till pandemin måste vi i professionen och inom Svensk Kirurgisk Förening ta taktpinnen och påverka den fortsatta utvecklingen. Tåget med NPO går och allteftersom att pandemin avtar kommer fler förändringar ske. Vill vi ha ett arbetsklimat som återspeglar våra moraliska värderingar och framtidsvisioner får vi inte stå vid sidan om. Kirurger goda problemlösare Jag vill också uppmuntra alla andra yngre kollegor att engagera sig i frågor som rör utvecklingen av vår profession. Det sitter många extremt smarta och kloka människor utspridda i Sverige som alla är otroligt lösningsorienterade. Säga vad man vill om kirurger som grupper Ny yngre representant i styrelsen – Patrik Larsson Patrik Larsson, specialist i Skellefteå är invald som ny yngre representant i Svensk Kirurgisk Förening. Med intresse för avsmakningsmenyer, god litteratur och löpning vill han slå ett slag för att alla kirurgiska eldsjälar ska vara med och påverka utvecklingen för kirurgin åt rätt håll. PATRIK LARSSON Skellefteå patrik.larsson@regionvasterbotten.se

65 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Föreningsnytt Några snabba • Senaste träningspasset: löpning, men har ingen aning om sträcka eller tid utan tränar alltid med Forrest Gumps motto "I just felt like running". • Senaste boken: Det andra könet av Simone de Beauvoir. • Bäst med 2021: Göteborgs grymma Kirurgveckangrupp som med ett otroligt engagemang organiserade en Kirurgvecka utan dess like. • Mål för 2022: göra mer trevligheter på ett halvår än vad jag gjort de senaste två åren sammantaget. men specialiteten tycks göda problemlösning. Om det finns någon läsare som känner att det finns en fråga som han/hon brinner för och vill engagera sig men inte vet var man ska börja kan ofta ett kort samtal med någon räcka för att få ett svar. Jag vill därför uppmuntra alla som suttit eller sitter med näven knuten i byxfickan att ta kontakt med oss i SKF’s styrelse eller med berörd delförenings styrelse. Kort om mig Jag är uppväxt i en förort till Stockholm och läste läkarprogrammet i Stockholm. Jag flyttade upp till Skellefteå för AT och jag har tack vare att ha bott och arbetat i Skellefteå de senaste sju åren fått en dialekt som är en mix av ett nasalt skelleftemål och en släpig stockholmska. En dialekt som gör att oavsett var jag är i Sverige, utan undantag, får frågan ”du är inte härifrån va”? Med en priviligierad uppväxt som vit man i en villaförort i Sverige har jag alltid känt att jag skulle vilja ge tillbaka det jag haft turen att få. När jag inte arbetar spenderar jag helst tiden med att träna, äta mat (helst avsmakningsmenyer) eller läsa.  Foto: Johan Lundahl/Försvarsmakten ”DET ÄR STIMULERANDE ATT BYTA MILJÖ MEN ÄNDÅ KUNNA FORTSÄTTA I MIN YRKESROLL.” JOHAN, SPECIALISTLÄKARE Alla svenska soldater och sjömän har rätt till god vård oavsett var de befinner sig. Därför behövs du och dina erfarenheter för vårt arbete, både nationellt och internationellt. Arbetet som läkare i Försvarsmakten skiljer sig på många sätt från din ordinarie kliniska vardag. Som kirurg arbetar du brett med fokus på trauma tillsammans med andra kvalificerade och motiverade kollegor. Du utvecklas både professionellt men också som människa samtidigt som du gör en viktig insats. När vi har behov av kirurger, annonserar vi ut tjänsterna på forsvarsmakten.se/ledigajobb. Vi söker då dig som är eller snart blir specialist i kirurgi. Du måste vara svensk medborgare, frisk med god fysik och beredd att arbeta nationellt och/eller internationellt. Läs mer på forsvarsmakten.se/medicinalrekrytering. Frågor? Du når oss på 072-181 15 28 eller maila till medicinalrekrytering@mil.se

66 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Pröva allt minst en gång Från och med 1 januari 2022 fick jag det hedrande uppdraget att vara skattmästare i Svensk Kirurgisk Förening. En god devis innan man tar på sig en uppgift är att ta reda på vad uppgiften innebär. Detta råd följde jag inte denna gång men däremot följde jag en annan god devis, nämligen att pröva allt åtminstone en gång. Skattmästare Vad gör en skattmästare då? Tja, det är ett annat namn för kassör och innebär att ha ordning på ekonomin i föreningen. Pengar är ett fascinerande ämne, faktiskt, om inte annat så blir ekonomin relevant den dagen då den inte fungerar. Jag hoppas kunna bidra med fortsatt stabilitet vad gäller ekonomin även om det kommer vara svårt att nå upp till min företrädare Per-Anders Larssons djupa förståelse för föreningens ekonomi. Svensk sight-seeing Född östgöte och läkarutbildad i Uppsala, började jag min väg till kirurg på Falu lasarett med ett sommarvikariat efter läkarexamen och som seden då påbjöd, jour andra eller tredje dagen, åtminstone som jag minns det… Tur Föreningsnytt Ny skattmästare i styrelsen – David Edholm David Edholm, överläkare och docent i kirurgi i Linköping, är ny skattmästare i Svensk Kirurgisk Förening. Här berättar han lite om hur det kom sig att han efter olika turer hamnade i Linköping och blev intresserad av både matstrupscancer och ekonomi. DAVID EDHOLM Linköping david.edholm@svenskkirurgi.se

67 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 att tiderna förändras. ST i Falun bjöd på fin gemenskap, mycket friluftsliv och snörika vintrar. I Uppsala skrev jag min avhandling som handlade om betydelsen av preoperativ viktminskning inför gastric bypass och långtidsresultat efter gastric bypass, i en miljö som erbjöd en bra akademisk skolning och där jag lärde känna många duktiga kollegor. Fellowship i Australien År 2016 lyckades jag locka med familjen till Brisbane i Australien på ett fellowship inom esofagus-ventrikelkirurgi och sarkom. Fellowship kan rekommenderas alla, man upptäcker mycket om sig själv och kan konstatera att det finns flera sätt att lösa kirurgiska utmaningar. De kirurgiska problemen är dock likartade oavsett i vilket land man befinner sig. Ett problem som inte behövde hanteras var min fritidssysselsättning, det fanns efter långa operationsdagar ganska lite fritid och den som fanns Föreningsnytt fylldes lätt med utflykter till väglösa sandöar eller husbilsemestrar längs vägar klädda i rött damm. Från överläkarna gavs ofiltrerad feedback varav en del inte gör sig i skrift, inser jag nu. Jag är fortfarande osäker på om min barska äldre kollega som sms:ade mig ”Ripper!” efter operationen avsåg den positiva bemärkelsen som ordet kan ha i Australien eller om han anspelade på att min kirurgiska teknik skulle påminna om den ökände Jacks. Tillbaka till rötterna Efter 18 månader i Australien hade vårt yngsta barn nästan bara upplevt Queenslands fuktiga värme och han trivdes varken med ”shorts som går till fötterna”, strumpor eller skor, hemkomsten var en klimatchock. Jag ville fortsätta fördjupa mig inom esofagus-ventrikelcancer och lyckades åter övertala familjen att följa med till min födelsestad Linköping där vi med våra tre barn håller på att finna oss till rätta. Akutläkare nyckeln till bättre kirurgutbildning Huvuddelen av min forskning rör esofagus-ventrikelcancer men jag är även intresserad av andra sjukdomar i matstrupe och magsäck och obesitaskirurgi. Bland annat kunde vi visa att mikroskopiskt icke-radikal matstrupscancer-kirurgi innebär ungefär halverad chans att patienten överlever fem år efter operation jämfört med om operationen var radikal (Hollertz et al 2021). Glädjande om man trodde att allt hopp var ute efter en icke-radikal operation men också ett incitament att sträva efter att ta bort tumörer med adekvat marginal. Jag tror att beslutfattande i högre utsträckning ska tas närmare patienten, kirurger ska kunna endoskopera och att akutläkare är nyckeln till bättre akutsjukvård men även till bättre kirurgutbildning.  Nu har succén anlänt till Sverige 100% ergonomiska luppsystem för en neutral arbetsposition Prismatiska luppsystem med låg vikt och förstklassig skärpa. Sladdlösa belysningssystem med marknadens bästa kvot mellan vikt och belysningsstyrka. Belysningssystem med inbyggt och justerbart antihärdningsfilter. Läs mer om produktutbudet på vår hemsida. Kontakta oss för att bli hänvisad till Din närmaste återförsäljande Leg. Optiker: rgoluppar.se info@ergoluppar.se

68 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Från Norge till Skåne Jag heter Martin Almquist och är endokrinkirurg, docent och överläkare på Skånes Universitetssjukhus i Lund. Efter AT i Norge gjorde jag ST i Malmö. År 2009 disputerade jag och började på kirurgkliniken i Lund där jag profilerat mig mot endokrinkirurgi. År 2015 tog jag den europeiska examen i endokrinkirurgi, EBSQ, European Board of Surgical Qualification, och härefter har jag ingått i den grupp inom ESES, European Society of Endocrine Surgeons, som examinerar endokrinkirurger. Pedagogiska uppdrag Jag har haft flera pedagogiska uppdrag, bland annat som AT- och STstudierektor, och från och med i år är jag ansvarig för termin 8 på läkarlinjen i Lund. Min forskning handlar om kliniska problemställningar inom endokrinkirurgin. För närvarande driver jag projekt inom kirurgisk behandling av neuroendokrina tumörer samt hyperparathyroidism. År 2016 fick jag föreningens forskarpris. Föreningsnytt Ny internationell sekreterare i styrelsen – Martin Almquist Martin Almquist, Skånebaserad endokrinkirurg, är nyinvald som internationell sekreterare i Svensk Kirurgisk Förenings styrelse. Han brinner för internationellt samarbete och att arbeta för största nytta för patienterna i ett projekt som kallas Choosing Wisely. Här beskriver han med egna ord sin professionella bakgrund. Internationella kontakter I min forskning har jag haft flera internationella kontakter, bland annat genom de europeiska forskningsnätverken EPIC, European Prospective Investigation into Cancer, och Me-Can, Metabolic Syndrom and Cancer. År 2014–2015 var jag MARTIN ALMQUIST Lund martin.almquist@med.lu.se

69 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 redaktörsassistent på British Journal of Surgery. Jag representerar också Sverige i Eurocrine, det europeiska registret för endokrinkirurgi. Jag är bihandledare åt två europeiska doktorander, en belgisk kirurg som forskar på neuroendokrina tumörer, och en dansk ÖNH-kirurg som forskar på sköldkörtelkirurgi. Sedan 2016 är jag redaktionsledamot på BJS Open, sedan 2018 på JAMA Surgery. Att välja klokt Sedan januari 2021 är jag internationell sekreterare i Svensk Kirurgisk Förening. Som internationell sekreterare är jag med och representerar Svensk Kirurgisk Förening i den europeiska kirurgorganisationen UEMS, Union Europeen Medicine Specialistes, Section for Surgery, och i vår nordiska kirurgförening, NKF. Sedan Svensk Kirurgisk Förening blivit en delförening i Svenska Läkaresällskapet (SLS), något jag för övrigt tror kommer gagna våra medlemmar, ingår även vissa uppdrag där. I SLS ingår jag i en arbetsgrupp som undersöker möjligheten att driva Choosing Wisely i Sverige. ChoosingWisely syftar till att mönstra ut åtgärder inom sjukvården som inte leder till nytta för patienterna. Data talar för att en inte obetydlig andel av sjukvårdskostnaderna, både i Sverige och internationellt går till undersökningar, provtagning och behandling utan säkerställd nytta. Blicken öppen utåt Förutom överdiagnostik och överbehandling står svensk sjukvård som bekant även inför många andra utmaningar. Som internationell sekreterare vill jag bidra till att vi kirurger blickar utanför vårt eget lands gränser och tar intryck och lärdom av hur man organiserar sjukvården i andra länder, särskilt den kirurgiska vården, så att vi även i framtiden kan ge våra medborgare en högkvalitativ, säker och resurseffektiv kirurgisk vård.  Föreningsnytt The Swedish Enhanced Recovery After Surgery Society hälsar dig välkommen till SwERAS-dagarna Ett tvärprofessionellt och tvärdisciplinärt nationellt möte för Vetenskap, Kompetensutveckling och Nätverkande för säkrare och snabbare återhämtning efter kirurgi 17–18 november 2022 i Stockholm www.sweras.se

70 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Mötesreferat Kirurgveckan – rapport från Göteborg Mikael Bergenheim, vetenskaplig sekreterare, inledde med att presentera utfallet av utvärderingen av den digitala kirurgveckan i Göteborg. Sammanfattningsvis fungerade den väl. Fler anmälda deltagare än tidigare noterades, 1758 unika registrerade, sannolikt kan ännu fler ha tagit del av Kirurgveckan digitalt. 288 abstrakt inkom, vilket är i paritet med de vanliga Kirurgveckorna och en bra siffra. Tydligt var att det var fler besökande yngre kirurger samt sjuksköterskor än när Kirurgveckan hållits IRL. Mest besökta sloter var ”Västkuststudion”, ”industrins utställningar” och flera av KIRUB:s föredrag, bland annat föreläsningen om ”Det komplicerade såret”. Utvärderingen fick lika bra eller bättre poäng jämfört med tidigare Kirurgveckor gällande anmälningsprocess, vetenskaplig kvalitet, utbildningsvärde och fördelning mellan delföreningar och allmänna ämnen. Ekonomin var tight, men det beräknade underskottet uteblev. Samtliga mötesdeltagare uttryckte att det digitala formatet med möjligheten att titta på föreläsningarna i efterskott och vid flera tillfällen var positivt. Även konceptet med förinspelade föredrag var uppskattat då det innebar att tidsprogrammet höll och det blev rättvist mellan föredragarna. Diskussionen efteråt upplevdes dock i viss mån ha blivit lidande av det digitala formatet. Kirurgveckan – framtiden Framtida Kirurgveckor kommer, om inget oförutsett inträffar, att hållas som fysiska möten. Pandemin har ställt till det på flera sätt både för planeringen av KV i stort men också för planerande arrangörer. Det har varit en turbulent och inte helt lättlöst situation där det efter hand löst sig bra och det är nu klart med arrangörsorter de kommande tre åren: Kirurgveckan i Luleå 2020 blev inställd på grund av pandemin och sedan framskjutet till 2023, men blev av olika skäl tvungna att lämna återbud till detta. Västerås hade önskat att hålla Kirurgveckan 2022, men det lokala konferensföretaget gick i konkurs och omöjliggjorde detta. Stockholm gick istället in med kort varsel för innestående år. Örebro kommer att vara värdar för Kirurgveckan 2023 istället för Luleå och i Västerås har företaget åter kommit på fötter så de är inplanerade för Kirurgveckan 2024. Styrelsen och inte minst den vetenskapliga sekreteraren är mycket tillfreds med detta och att det trots svårigheter nu lösts så bra. Kirurgveckan – utvalda orter? Sedan följde en öppen diskussion med alla deltagare om var Kirurgveckan lämpligast hålls. Styrelsen önskade få in synpunkter från samtliga deltagare. Huvudfrågorna är: ska Kirurgveckan hållas med fortsatt geografisk spridning i hela landet eller koncentreras till färre, möjligen ständigt återkommande, orter. Vilka kriterier är rimliga att ha för sökande orter och kliniker? För närvarande finns ett tydligt ansökningsförfarande där en klinik som vill ordna Kirurgvecka först gör en skriftlig ansökan, sedan görs platsSKF:s årliga möte med delföreningar, verksamhetschefer och professorer Under två dagar träffade styrelsen traditionsenligt vid två olika mötestillfällen representanter från delföreningarna samt verksamhetschefer och professorskollegium. Agendan var samma vid bägge mötena med ett intensivt utbyte av information och synpunkter mellan deltagarna om Kirurgveckan, utbildning och fortbildning. Martin Almquist och Mattias Prytz rapporterar. MARTIN ALMQUIST Lund martin.almquist@med.lu.se MATTIAS PRYTZ Göteborg mattias.prytz@vgregion.se

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=