94 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Krönika Från OS-guld till krigsterror Det är en väldigt surrealistisk känsla att ena dagen vakna till svensk guldrusch under vinter-OS i Kina och nästa dag vakna till krigshot från nutidens mest maktgalna diktator och följa ett världspolitiskt utspel utan dess like. När ni läser detta har vi förhoppningsvis fått ett drömscenario med ett påskrivet fredsavtal mellan länderna eller så kommer tyvärr kriget att eskalera och skörda ännu fler liv och tvinga ytterligare människor på flykt. I skrivande stund har det gått en dryg vecka sedan den oprovocerade invasionen mot ett folkvalt grannland som utmärker sig genom sin önskan om ett fritt och demokratiskt Ukraina. Precis som ni, är jag lika chockad över att vi år 2022 tvingas bevittna hur familjer splittras på perronger och gråtande barn skiljs från sina föräldrar för att det är deras enda chans att kunna överleva. Allt kan förloras Just denna ögonblicksbild från Aktuellt har etsat sig fast i mitt synRAMIA STOLT SÄS ramia.ebrahimzada@vgregion.se fält. Hur jag än försöker kan jag inte bli av med den. Kan det vara minnen från historielektionerna för tjugotals år sedan när vi läste om förintelsen och andra världskriget som nu ger sig till känna? Eller kan det vara för att jag själv kommer från ett krigsdrabbat land och känner igen rädslan över att allt av betydelse kan tas ifrån en? Att ens familj, vänner, hem och framtid, ja allt, kan förloras på ett ögonblick. Eller ännu värre, kan det vara rädslan för att vår mänskliga rätt till frihet och demokrati – en självklarhet för de flesta i Sverige men inte alls så självklart i många andra länder – nu hotas på största allvar? Aktivisten inom mig Men varför bryr jag mig egentligen? Så många gånger har jag själv ställt mig den frågan och lika ofta hört andra ställa exakt samma fråga, om än i all välmening, men utan att kunna ge ett riktigt svar. Jag kanske lider av ett moder-Theresa-komplex eller kan det hela möjligen bottna i en skamlig skuldkänsla över att jag själv har haft turen att komma till tryggheten i Sverige? Oavsett vilket, kan jag helt enkelt inte vara en passiv åskådare vid orättvisor och allt som hotar våra grundläggande mänskliga rättigheter, nämligen vår frihet och självbestämmanderätt utan att behöva vara rädd för påföljande konsekvenser. Ge mig en ”orättvis” situation och ni kommer genast att se hur aktivisten inom mig växer till nya höjder, vare sig jag vill det eller inte. Att säga ifrån Exemplen är många, som den gången då jag som kandidat samlade allt mitt mod för att informera den utsatta patienten om hennes rätt till integritet när den dryga gynekologen vägrade bedöma patienten eftersom hon påtalade obehag att bli undersökt i närvaro av flera manliga kandidater. Eller när en högt uppsatt kirurg hade för vana att smälla oss assistenter på fingrarna med sina instrument vid minsta rörelse eller andetag i operationssåret och alla på Men varför bryr du dig, Ramia? Svensk Kirurgis krönikör Ramia Stolt funderar över vad som händer inom oss när vi upplever orättvisor och hur hon själv reagerat i olika situationer, privat och på jobbet. Hon drar slutsatsen att det är centralt att använda sin röst och engagera sig i viktiga frågor, det är en förutsättning för både humanism och demokrati.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=