Svensk Kirurgi nr 2-22

57 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Redaktören reflekterar Pion, hopp och läkar-ed ANNA HÖÖK Stockholm anna.hook@capiostgoran.se Hopp Så här mitt i brytpunkten mellan en långvarig pandemi och en diktaturs anfall på en demokrati i vår närhet (och med en ständigt mullrande klimatkatastrof i bakgrunden) är det kanske lätt att känna sig uppgiven och nedstämd. Och kanske har det aldrig varit viktigare att inte tappa tron och att göra allt för att behålla hoppet. För genom att fortsätta engagera oss och kämpa för det som är rätt och bra kan vi åstadkomma förändring. Svensk Kirurgisk Förening vill bidra på de sätt vi kan och i vår kursverksamhet, under Kirurgveckan och för tidningens räkning har vi ett uttalat miljöperspektiv på olika plan. Genom att skänka en summa pengar till Läkare utan gränser vill vi också visa vår solidaritet med de drabbade i Ukraina. Det är viktigt att ha kvar hoppet, att resignera och ge upp kan till och med vara farligt. Pion Att brinna för något och vara först i ledet är värt att bli imponerad av. För det är både ensamt och svårt många gånger. I det här numret belyser vi några personer som gått i bräschen för andra; tre kvinnliga kirurger av rang. Tre föregångare. Tre pionjärer. Ordet pionjär kommer av det franska pionnier som betyder fotsoldat. En soldat i det fysiskt tyngsta regementet som dessutom röjde vägar och byggde broar. Det är en fin omskrivning av vad dessa föregångskvinnor åstadkommit. Om man är etymologiskt intresserad kan man spåra ordet tillbaka till det latinska pes, som betyder just fot. Man skulle också kunna dra paralleller till grekiskans ord för pion, nämligen paion, som betyder gudarnas läkare. En kirurgisk pionjär blir då något alldeles extraordinärt; en banbrytande gudarnas läkare. Det är inte illa. Påpekas kan kanske också att pion förr ansågs som ett utmärkt läkemedel och ännu förekommer i folkmedicinen. Läkared I detta nummer fortsätter vi också att fokusera på årets tema: fortbildning. I kolumnen framhålls att professionens roll är central i fortbildningen och det poängteras att innehåll och kvalitet är viktigast. Dålig eller inte uppdaterad kunskap kan tvärtom vara skadlig. För att ta reda på hur det ser ut med fortbildning för kirurger i Sverige, kommer SKF att under våren skicka ut en enkät med fortbildningsfrågor. Vi hoppas att du kommer att ha tid och möjlighet att svara på den. I läkareden (som vi inte svär i Sverige) sägs att vi läkare ska bota, i brist därpå lindra och i brist därpå trösta. För att vi ska kunna göra framförallt den första av dessa delar på ett säkert och jämlikt sätt krävs uppdaterad kunskap hos samtliga kollegor. Det förutsätter kontinuerlig fortbildning av hög kvalitet. Svenska Läkaresällskapet menar att frågan om hur fortbildningen ska bedrivas endast kan ägas av professionen. Jag instämmer och fortsätter att framhärda i att det blir bäst om professionen får bestämma. Trevlig läsning!

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=