58 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Kolumnen Fortbildning ska vara uppdaterad För några år sedan var jag inbjuden till ett cancerkirurgiskt möte i ett östligt land ett par hundra mil bort. På vägen hem tillbringade jag några dagar vid landets ledande sjukhus för cancerkirurgi och var med på ett antal operationer. En sådan vecka leder till många reflektioner, inte minst när det gäller årets tema för Svensk Kirurgisk Förening; fortbildning. En av operationerna var en kurativt syftande leverresektion. Det gjordes en högerlobsresektion för att ta bort ett par små metastaser och man använde finger-fracture-teknik och silkessuturer (utdaterade tekniker, reds anmärkning). I Sverige har utvecklingen medfört att vi gör atypiska resektioner, ofta laparoskopisk kirurgi och följer ERAS-konceptet, vilket leder till färre komplikationer och kortare vårdtid. Så till mötet jag var på några dagar tidigare. Den fortbildning som mötesdeltagarna fick hade ofta passerat bäst-före datum och multidisciplinär handläggning var inget som lyftes fram. Det får till följd att färre patienter erbjuds optimal behandling. Kollegorna i det östliga landet har nog lika många timmar fortbildning som vi har. Vid mötet användes modern AV-teknik och det sändes till sjukhus över hela landet. Den stora skillnaden mot hur vi har det är innehåll och kvalitet på fortbildningen samt möjligheten att använda nyvunnen kunskap. Aktiv påverkan I årets första nummer av Svensk Kirurgi belyser Elin Karlsson hur viktig fortbildning är för det ansvar vi läkare har gentemot våra patienter men att arbetsgivare och myndigheter brister i sitt ansvar att avsätta tillräckligt med resurser och reglera fortbildningen. Sjukhusläkarna vill ha nationellt reglerad fortbildning, individuell fortbildningsplan anpassad efter individ och verksamhetens behov, digitala alternativ, simulatorträning, egen budget, fortbildningsSPUR och krav på fortbildning vid upphandling av vård. Självklart måste vi vara aktiva och påverka myndigheter och arbetsgivare i denna riktning men vi bestämmer inte. Kontinuerlig utvärdering Däremot kan vi kirurger, Svensk Kirurgisk Förening och delföreningarna bestämma fortbildningens innehåll och kvalitet. Delvis beror dessa faktorer på den tid och de resurser som vi har men framförallt beror innehåll och kvalitet på oss själva. En kontinuerlig utvärdering av värdet av olika fortbildningsmoment är central. Håller vi återkommande kurser av gammal vana eller fyller de ett behov? Hur kan ny kunskap inom kirurgin spridas på ett effektivt sätt till kirurger i Sverige? Är programmet och kvaliteten på Kirurgveckan så bra att det kan motivera dess existens? Sker utbildningen i operationsteknik på ett optimalt sätt? Professionens roll Generellt håller kirurgin i Sverige en hög nivå och ur ett internationellt perspektiv ger vi patienterna god vård. Men vi måste ständigt förbättra vården och det är fortbildningens syfte. Vi måste ifrågasätta vad vi gör, våga plocka in ny kunskap och nya metoder och ta bort gammal teknik. Här har Svensk Kirurgisk Förening Fortbildning – innehåll och kvalitet är viktigast Peter Naredi, prefekt vid Institutionen för Kliniska vetenskaper och professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, skriver om vikten av att ständigt utvärdera och uppdatera den kirurgiska fortbildningen. Det vi lär oss ska vara aktuellt och korrekt och spridas på ett lämpligt sätt. PETER NAREDI Göteborg peter.naredi@gu.se
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=