55 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 2 • 2022 Ledaren I tider av förändring Stöd till Läkare utan gränser Precis när vi skulle få se ljuset efter pandemin och börja koncentrera oss på ett normalt vardagsliv på kirurgklinikerna runtom i Sverige invaderar Ryssland Ukraina. En invasion på visst avstånd från oss men som påverkar hela Europa och västvärldens demokratier. Även om vi som kirurger inte åker ut och arbetar direkt via Läkare utan gränser så kommer vi sannolikt så småningom få möta flyktingar inom vården, nyligen skadade under kriget eller med kroniska sjukdomar som behöver behandlas här hos oss. Alla initiativ för att hjälpa det ukrainska folket känns viktiga. Svensk Kirurgisk förening har valt att skänka en summa till Läkare utan gränser för att markera vårt stöd. Kirurgin trollbinder Som utbildningssekreterare har jag nu haft några år att fundera över varför jag och många med mig väljer kirurgin. Vi utbildar faktiskt fler och fler kirurger varje år och det är en viss överutbildning i Sverige i förhållande till behovet, vilket framförallt nyblivna specialister känner av. Vad är så fascinerade med just de kirurgiska disciplinerna? Som kirurg upplever man att varje dag på jobbet är unik och där varje patient måste ses ur ett eget och personcentrerat perspektiv. Kirurgi är ett hantverk och som kirurg blir man aldrig fullärd utan har ett livslångt lärande framför sig. Vi har inom Svensk Kirurgisk förening under en långt tid arbetat med att utveckla ST-utbildningen med KUB-kurser, förbättra utbildningsboken och nu de senaste åren bygga upp en utbildningsportal. Den viktiga fortbildningen Redan under mitt första år som utbildningssekreterare hade vi vidareutbildning/fortbildning på utbildningskommitténs agenda, men vi har inte riktigt kommit igång. Det är därför väldigt roligt att årets tema är fortbildning, något som även Läkaresällskapet och Läkarförbundet kommer att fokusera på detta år. Fortbildning är uppdatering av kunskaper och färdigheter som behövs för att läkare ska utöva sin gärning. Vad finns för kirurgisk fortbildning? Listan är lång, inom SKF har vi ju till exempel bakjoursskolan som vidareutbildning för specialister. Mycket av den befintliga vidareutbildningen för oss kirurger står delföreningarna för. De organiserar postgraduate kurser, utbildningssnurror inför subspecialisering, regionsdagar mm. Till alla största delen bygger detta på ideellt och frivilligt arbete. Vidare finns alla kongresser, forskarkurser, och workshops som ordnas nationellt och internationellt. Vad vi inte ska glömma är möjligheten att auskultera längre eller kortare perioder på andra kliniker. Bättre förutsättningar krävs Men hur fördelar sig möjligheten att utnyttja dessa möjligheter? Läkarförbundet har som mål att varje läkare ska erbjudas tio dagar fortbildning per år. Vid deras senaste enkät från 2019 innan pandemin, låg siffran på 5,3 generellt för alla läkare i Sverige. Hur det ser ut för oss kirurger specifikt vet vi inte. Vem ska finansiera fortbildningen? Tidigare stod industrin för en betydande del av kostnaden för utbildningen men efter förändringar i avtalen kan man se hur fortbildningstiden har sänkts generellt. Inom verksamheten finns många olika modeller, en del har en fast utbildningspott, eller ett antal dagar man kan utnyttja, på andra kliniker får man själv söka stipendier eller bidrag. Få kliniker har ett tydligt budgetutrymme för fortbildning. Inom SKF kommer vi detta år att försöka belysa och poängtera vikten av fortbildning på olika sätt, bland annat genom reportage i Svensk Kirurgi, som symposium under kirurgveckan och genom att följa och stödja SLS och LF:s arbete. GABRIELLA JANSSON PALMER Utbildningssekreterare gabriella.jansson-palmer@svenskkirurgi.se
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=