169 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 Vilka är dina drivkrafter? – En av mina viktigaste drivkrafter är att utveckla mig själv och hjälpa STläkarna att utveckla sig själva. Har du några egna inspirationskällor? – Mina inspirationskällor är personer jag arbetat med i Svensk Kirurgisk Förening styrelse, Utbildningskommittén och KIRUB genom åren. De personer som under min ST-utbildning har varit utbildningsintresserade och värnat om min utbildning är självklart också mina inspirationskällor. En annan förebild är min SPURinspektörskollega Jessica Frisk som fick priset för årets utbildningsinsats 2017, i sin dåvarande roll som verksamhetschef på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Du verkar ha outsinligt med positiv energi. Vad är din/dina kraftkälla/or? – På jobbet får jag min energi från ST-läkarnas engagemang och de positiva förändringar vi åstadkommer tillsammans. Men även av de specialister som engagerar sig i utbildningsfrågorna. I perioder är det självklart svårt med motivationen och energin och då inhämtar jag kraft hos min familj. Var gjorde du själv ST? Hur var det? – Jag gjorde min ST på Skaraborgs sjukhus i Skövde och var väldigt nöjd. Jag kom till på kirurgkliniken i Skövde första gången som läkarstudent under termin 8 och tyckte att utbildningsklimatet var väldigt bra varför jag senare ville göra min ST där. Vilka problem kan man stöta på som ST-studierektor? Om du stött på problem -hur har du löst dem? – Man kan stöta på många olika problem som ST-studierektor. Allt från att inte ha mandat till att genomföra förändringsarbete till att ha ST-läkare som inte är engagerade att driva sin egen utbildning. När jag stöter på problem tycker jag att jag kan ha en bra dialog med mina chefer men även med ST-läkarna och deras handledare. Många problem försöker vi sedan lösa tillsammans. Jag tror det är viktigt att alla som är involverade i ST-utbildningen förstår att det handlar om ett givande och ett tagande. På vilka sätt har du förändrat för ST-läkarna på din klinik så att det blivit bättre? – Jag vill tro att jag har strukturerat återkopplingen som ST-läkarna får efter specialistkollegium lite bättre. Jag har också infört att ST-läkarna ska ge återkoppling till specialisterna i egenskap av kliniska handledare. Denna återkoppling förmedlas av mig till handledarna. Jag har sedan jag började med mitt uppdrag också jobbat för att akutläkarna först ska ta över dag- och kvällsjourerna på akuten som bemannades av våra STläkare vilket de gjort. Från och med i höst kommer akutläkarna att också börja bemanna en del av nattjourerna på akuten vilket jag tror gynnar våra ST-läkare på lång sikt. Tillsammans med ST-läkarna har jag också bland annat strukturerat upp deras internutbildning. Vad är dina tankar och mål för framtiden? – Ett mål för framtiden är att jobba för att akutläkarna ska ta ännu större ansvar för nattjourerna så att vi inte ska behöva överanställa ST-läkare för att täcka akutjourer. För att höja kvalitén på de kirurgiska bedömningarna på akuten behöver vi också ett strukturerat randningsprogram för ST-läkare i akutsjukvård på vår klinik och ett ökat samarbete för att få till denna icke-obligatoriska randning. ST-studierektorspris Motivering Vår studierektor visar entusiastiskt ett sällan skådat engagemang för vår kirurgiska utveckling. Slentrianmässig internutbildning är utbytt till en strukturerad och välorganiserad utbildning med gemensamt valda teman. ”Veckans apparatör” är inte revolutionerande nytt, men ytterst värdefullt för den ST-läkare som får mängdträning och får utveckla sitt förfarande kring ett standardingrepp. En mer revolutionerande förändring (även om den inte heller är ny under solen) är att det inte bara är ST-läkarna som utvärderas av specialisterna, utan att även specialisternas handledarförmåga utvärderas av ST-läkarna regelbundet. Denna utvärdering lämnas till studierektorn som därefter har individuella samtal med handledarna. Genom studierektorns unika förmåga att få fram sin åsikt har ST-läkarna alltid en stark röst i frågor som är viktiga för oss. Vi har till exempel fått mindre tid som primärjour på akutmottagningen och mer tid på operation, ökad tillgång till simulatorer, ökad användning av strukturerade bedömningsmallar och inte minst den eviga kampen om tid till utbildning och inläsning för ST-läkare. Som om ovan inte vore nog så är alla ST-planer individualiserade efter ST-läkarens kompetens, mål, livssituation och så långt som bara möjligt även önskemål.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=