Svensk Kirurgi nr 4-22

153 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 nummer 4/2022 Årgång 80 Svensk Kirurgi Stora Forskarpriset till Pamela Buchwald Fortbildning i Nya Zeeland Riktlinjer för pneumothorax

154 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 AESCULAP NOIR® B. Braun Medical AB | 08-634 34 00 | www.bbraun.se Kirurgiska premiumsaxar och mikroinstrument vars innovativa funktioner öppnar nya möjligheter för kirurgiska ingrepp. Kirurgiska instrument Noir® Supréme Mikroinstrument: Noir® Dissektionssax:

153 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 Innehåll Ledaren Tack Stockholm! Mikael Bergenheim.....................................................................................155 Redaktören reflekterar Hösten är här! Anna Höök, Stockholm................................................................................157 Kolumnen Fortbildning av kirurger Linus Axelsson och Maria Wiksten Ericsson, båda Karlskrona..........................158 Stora Forskarpriset Stora Forskarpriset 2022 till Pamela Buchwald Pamela Buchwald, Lund..............................................................................160 Fortbildning Fortbildning – krav och möjligheter "down under" Karl Kodeda, Göteborg och Varberg...............................................................164 ST-studierektorspris Studierektorspriset 2022 till Layla Mirzaei Anna Höök intervjuar Layla Mirzaei, Helsingborg............................................168 Specialistskrivning Bästa skrivresultat Anna Höök intervjuar Emelie Wiktorson och Andreas Jönsson. ........................170 Riktlinjer Initial handläggning av pneumothorax Helen Olofsson och Erik Dryver, båda Lund....................................................172 Bakjoursfallet del 1 Förhöjt amylas kan vara mer än pankreatit Henrik Bergenfeldt och Layla Mirzaei, båda Helsingborg.................................175 Kursreferat Anastomosläckage inom kolorektalkirurgi M Block Göteborg, F Hjern, Stockholm, M Prytz, Skövde. ...............................176 Kirurgveckan Stockholm i bilder..................................................................180 Referat Kirurgveckan Remissmönster för retentio testis Nilla Hallabro, Lund....................................................................................182 KIRUBs program under Kirurgveckan 2022 Salim Tamimi, Stockholm............................................................................186 Kirurgmilen Kirurgmilen i Ursvik avgjordes i strålande sol Adam Stenman och Camilla Runfors, båda Stockholm....................................190 Bakjoursfallet del 2 Svar på bakjoursfallet Henrik Bergenfeldt och Layla Mirzaei, båda Helsingborg.................................192 Reseberättelse En dag på Tygerberg Hospital Johan Viberg, Karlstad.................................................................................194 Obesitaskirurgi AMOS – obesitaskirurgi för tonåringar Torsten Olbers, Linköping.............................................................................198 Obesitaskirurgins histora del 1: Ett svenskt perspektiv; början och de olika operationerna Ingmar Näslund, Örebro...............................................................................202 Mötesreferat SFÖAK-dagen 2022 – Läckage i övre GI-kanalen Adam Zeyara, Lund.....................................................................................206 Nytt vårdprogram Nytt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor Frida Dangardt, Göteborg.............................................................................208 Krönika Inget är omöjligt! Ramia Stolt, Borås......................................................................................210 Aktuella KUB-kurser................................................................................212 Svensk Kirurgi Organ för Svensk Kirurgisk Förening Ansvarig utgivare och redaktör Anna Höök Stockholm anna.hook@capiostgoran.se Övriga redaktörer Vladimir Gatzinsky vladimir.gatzinsky@vgregion.se Oskar Hemmingsson oskar.hemmingsson@umu.se Christina Jansson christina.jansson@regionjh.se Hildur Thorarinsdottir hildur.thorarinsdottir@skane.se Jonas Wallinder jonas.wallinder@rvn.se Redaktionssekreterare, layout Barbara Dürr barbara.durr@svenskkirurgi.se Annonser Lars Johansen Kir klin, KSS, 541 85 Skövde Tel 0500-43 10 00 lars.johansen@vgregion.se Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0346-847X Manusstopp Nr Manusstopp Utgivning 5/2022 27 september V 45 6/2022 8 november V 51 Svensk Kirurgisk Förenings kansli Box 503, 114 11 Stockholm Besöksadr: Grev Turegatan 10 E Tel 08-440 02 30 kansliet@svenskkirurgi.se www.svenskkirurgi.se Org nr 826001-3613 Foto omslag: Anna Höök

154 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 Referens 1. Nationellt vårdprogram Bukspottkörtelcancer. Vårdprogrammet är fastställt av RCC i samverkan, 2021-03-11. Tillräckliga doser av Creon® vid pankreascancer och efter pankreaskirurgi, varje gång patienten äter. Substitution med doser på 75 000 lipasenheter till huvudmål och 50 000 lipasenheter till mindre måltid.1 Behandlingen är individuell och dosen kan behöva titreras.1 CRE-2022-0507_SE_maj STarta rätt Följ upp Till varje måltid Rätt start ©BGP Products AB (A Viatris Company) | Tel: 08-630 19 00 Creon® (pankreatin) F, OTC. ATC kod: A09AA02. Verksamma beståndsdelar: pankreasenzymer (amylas, lipas, proteas). Beredningsform: enterokapslar. Indikation: exokrin pankreasinsufficiens med malabsorption. Styrkor: 10 000, 25 000 och 35 000 (motsvarande Ph.Eur.enheter lipas) Dosering: Bör anpassas individuellt baserat på graden av maldigestion och mängden fett i måltiden. Den dos som krävs för en måltid varierar från cirka 25 000 till 80 000 Ph. Eur.enheter lipas och hälften av den individuella dosen för mellanmål. Produktresumé senast uppdaterad: 2022-02-10. För ytterligare information och priser se www.fass.se. Marknadsförs av: BGP Products AB (A Viatris Company) Tel: 08-630 19 00

155 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 Ledaren Tack Stockholm! MIKAEL BERGENHEIM Vetenskaplig sekreterare mikael.bergenheim@svenskkirurgi.se När jag skriver detta är jag just hemkommen från en fantastisk Kirurgvecka! Tack lokala organisationskommittén och i synnerhet Robert Bränström och Folke Hammarqvist! Äntligen fick Kirurgsverige träffas fysiskt igen efter en lång väntan. Det var faktiskt tre år sedan sist! Förra årets tema i Svensk Kirurgisk Förening var som bekant ”samarbete” och det är precis vad Stockholmskollegorna visat prov på när de slöt upp från alla sjukhus och med rekordkort framförhållning planerade och genomförde Kirurgveckan 2022. Minst sagt imponerande! Att det var ett efterlängtat möte visade sig med all önskvärd tydlighet. Vi fick se en hög vetenskaplig kvalitet, trevliga sociala aktiviteter, ett härligt mingel bland montrar och fikabord och inte minst – en oerhört lyckad bankett på Berns. För låt oss erkänna en sak – det är ju just banketterna man minns! Vad gäller nästa år så har Örebro med nästan lika kort framförhållning tagit på sig arrangeramanget. Något vi alla är oerhört tacksamma för. Det blir tredje gången gillt för Örebro som arrangör och med tanke på hur lyckade de två första Kirurgveckorna varit finns det all anledning att tro att 2023 kommer bli ännu en succé. Vi ses där! Av olika anledningar står vi i skrivande stund inför en situation där vi inte har någon klar arrangör för 2024 och 2025, så jag vill passa på att slå ett slag för hur kul det faktiskt är att ta på sig detta uppdrag. Undertecknad kommer från Karlstad där vi haft förmånen att arrangera två Kirurgveckor, 2003 och 2014. År 2014 var jag själv general tillsammans med Tony Schönberg och vi införde appen som lever kvar än idag. Det går inte att förneka att det är mycket jobb och inte heller att man behöver lägga en del av sin fritid på arrangemanget, men – det är det absolut värt. Jag har jobbat på kliniken i många år och har tillsammans med Tony varit chef i nästan åtta år. Ingenting vi gjort har svetsat oss samman som klinik på det sätt som arrangerandet av Kirurgveckan gjorde. Känslan att uppleva ett så stort projekt växa från de första mötena med galna idéer och drömmar till de sista avslutande genomgångarna strax innan det hela går av stapeln är fantastisk. Att se hela kliniken sluta upp bakom arrangemanget och jobba intensivt tillsammans under själva veckan för att sedan sjunka ihop, pusta ut och glädjas tillsammans på fredag eftermiddag är oslagbart. Eftersom en del av vinsten tillfaller arrangörskliniken så kan man dessutom unna sig en brakfest eller något annat kul efteråt (om man nu skött ekonomin ordentligt…). På vår klinik valde vi utöver en fest att lägga en del av pengarna på fortbildning. En möjlighet att kunna åka på de där lite extra spännande mötena som kanske inte alltid ryms inom ramen för den ordinarie budgeten. Så du som läser detta – prata ihop dig med några kollegor, ta ett möte med er chef och skicka in en ansökan. Det är värt det! Än en gång – tack Stockholm för ett väl genomfört arrangemang och tack Örebro för att ni tar ansvar för 2023!

156 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 Tillgängligt patientmaterial: Lilla Järnkollsboken och kollajärnet.se Ferinject ( järnkarboxymaltos) 50 mg Fe/ml, injektions-/infusionsvätska, lösning ATC-kod: B03AC Medel vid järnbristanemier, järn, parenteralt preparat), Rx (F). Ferinject ingår i läkemedelsförmånen med begränsningen: subventioneras inte för patienter i hemodialys. Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva, inte kan användas eller det finns ett kliniskt behov att ge järn snabbt. Diagnosen järnbrist måste vara baserad på laboratorieprov. Kontraindikationer: Anemi som inte tillskrivs järnbrist t.ex. annan mikrocytisk anemi, tecken på järnöverbelastning eller störningar i utnyttjandet av järn. Överkänslighet mot den aktiva substansen eller konstaterad allvarlig överkänslighet mot andra parenterala järnprodukter. Varningar och försiktighet: Parenteralt administrerade järn-preparat kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner. Det har förekommit rapporter om överkänslighetsreaktioner som har utvecklats till Kounis syndrom. Symptomatisk hypofosfatemi som leder till osteomalaki och frakturer som kräver klinisk intervention, inklusive operation har rapporterats efter godkännande för försäljning. Hos patienter med leverdysfunktion skall parenteralt järn endast administreras efter en noggrann nytta/risk-bedömning. Parenteralt järn måste användas med försiktighet vid akut eller kronisk infektion, astma, eksem eller atopiska allergier. Försiktighet skall iakttas vid administrering av Ferinject för att undvika extravasalt läckage. Användning av Ferinject har inte studerats hos barn och rekommenderas därför inte till barn under 14 år. Graviditet och amning: Det finns begränsade data från användningen av Ferinject hos gravida kvinnor, därför krävs en noggrann nytta/risk-bedömning före användning under graviditet. Skall användas under graviditet endast då det är absolut nödvändigt. För ytterligare information, samt upplysningar om förpackningar och priser, se www.fass.se. Produktresumén uppdaterad 202201-28. : Vifor Pharma Nordiska AB, Gustav III:s Boulevard 46, 169 73 Solna, Sverige. Tel. 08-55806600. Email: info.nordic@viforpharma.com. SE-FCM-2200042 KRONISKA SJUKDOMAR KAN LEDA TILL JÄRNBRIST Vid funktionell järnbrist är upptaget av järn från tarmen (ut till cirkulationen) hämmad och förrådsjärnet kan inte utnyttjas1. Det är vanligt vid kroniska sjukdomar, som hjärtsvikt, nedsatt njurfunktion, IBD och inflammatoriska tillstånd. Funktionell järnbrist påvisas säkrast genom att mäta järnmättnaden.1,2 ETT NORMALT Hb UTESLUTER INTE JÄRNBRIST Järnförråden kan också minska under längre tid utan att det syns på Hb-värdet2. Därför är det viktigt att inte bara mäta Hb vid misstänkt järnbrist – utan även förrådsjärnet (ferritinprov) och järnmättnaden (transferrinmättnaden). BEHANDLING AV JÄRNBRIST Järnbrist behandlas i första hand med järntabletter. I andra hand ges intravenöst järn, om järntabletter inte ger tillräcklig effekt eller inte kan användas – eller om det finns behov av att ge järn snabbt. Administration av intravenöst järn görs av sjukvårdspersonal och tar omkring 15 minuter, följt av 30 minuters observation.3 Ferinject® (ferric carboxymaltose) är världens mest använda och studerade högdos IV-järn för behandling av järnbrist.* Ref: 1) Camaschella C. Iron deficiency. Blood. 2019 Jan 3;133(1):30-39. 2) Weiss G, Ganz T, Goodnough LT. Anemia of inflammation. Blood. 2019 Jan 3;133(1):40-50. 3) SPC 2022-01-28. * https://www.viforpharma.com/investors/annual-report-2021.v

157 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 Redaktören reflekterar Hösten är här! ANNA HÖÖK Stockholm anna.hook@capiostgoran.se Den varma ljusa sommaren drog förbi som en skön havsbris, kanhända aningen för fort. Nu är hösten här och jag hoppas att alla har fått ladda batterierna med både ledighet och kanske lite välkommen fortbildning på Kirurgveckan! Kirurgveckan Sensommaren kulminerade i återkomsten av Kirurgveckan, som fågeln Fenix uppstånden ur pandemiaskan. Mycket välkommen och väldigt välbesökt. Årets organisationskommitté lyckades dessutom ordna en Kirurgvecka i rekordfart, kanske var det samarbetet mellan alla Stockholmssjukhusen som gjorde det möjligt. Det blev i alla fall en riktig succé! I höstens första nummer presenterar vi några av höjdpunkterna från Kirurgveckan, inte minst årets vinnare av Stora Forskarpriset. Ett stort grattis till vinnaren som fick sitt pris i hård konkurrens med många välmeriterade kollegor! Flera andra pristagare som brinner för kirurgi, utbildning och fortbildning gratuleras också. En extra bonus tillkom de två nyblivna specialister som skrev den återinförda specialisttentamen tidigare i år, de fick varsitt fint resestipendium på Kirurgveckan och berättar i tidningen bland annat om hur pirrigt det var att skriva och rekommenderar samtidigt alla nyblivna specialister att skriva vid kommande tillfällen. Fortbildning Vi fortsätter att belysa årets viktiga tema Fortbildning. I Kolumnen skriver två verksamhetschefer (en numera före detta) om ledningsperspektivet på klinikens fortbildningstemperatur. De poängterar hur viktigt det är för patientsäkerheten och arbetsmiljön att ha en uppdaterad personalstab och efterlyser huvudmannens ansvar och krav. En av våra kirurgkollegor har varit i Nya Zeeland under flera år och fortbildat sig enligt den modell som finns där, kanske har vi i Sverige möjlighet att lära oss och ta efter det välfungerande system som byggts upp långt söderöver. Riktlinjer och vårdprogram I detta nummer finner du också uppdaterade riktlinjer om handläggning av pneumothorax av olika slag, nytt nationellt vårdprogram gällande hälsovanor inför operation, rapporter från kurser och utbildningsdagar och så förstås en avslutande krönika. Avslutningsvis, vilket kanske årets Kirurgvecka är just ett lysande exempel på; när professionen får bestämma blir det bäst! Jag önskar er en trevlig läsning! Följ SvenskKirurgi på ditt Instagramkonto!

158 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 Kolumnen Fortbildning av kirurger är en verksamhet som, trots uttrycket, inte är något som går särskilt fort. Tvärtom är fortbildning och utveckling mot yrkesskicklighet i ett komplicerat hantverk något som för en kirurg innebär ett livslångt lärande. Utbildning och fortbildning går i varandra, även om vi förenklat kallar fortbildning den kunskapsinhämtning som sker efter vår specialisering. Yrkesskicklighet Till en början handlar det om en, gärna varsam, introduktion till yrket genom tydligt ledarskap från handledare och seniora kollegor. Teknik och handlag övas. Teoretisk kunskap ska utveckla nybörjarens kliniska blick och arbetsmetoder när symtom och sjukdomar ska identifieras och behandlas. Genom träning i en stimulerande lärandemiljö där handledarskapet är framträdande och utbildning prioriteras, gror yrkesskickligheten. Färdigheter som samarbetsförmåga, intuition, fantasi och empati utvecklas bland annat genom scenarioträning och teamövningar. Vardagens viktiga fortbildning Den viktigaste fortbildningen är den som sker i vardagen i kliniska situationer eller strukturerat med exempelvis journal clubs. När vi lär av varandra och där vi skapat en kultur där alla är ”lärare” och delar med sig av sin kunskap och där ännu fler är elever. I det öppna klimatets diskussion delas både framgångar och misstag eller motgångar, och fortbildning blir något som sker i varje patientfallsdiskussion, kollegor emellan. Extern kunskapsinhämtning Men fortbildning behöver förstås också innehålla extern kunskapsinhämtning. Alltmer extern fortbildning krävs ju äldre man blir. Det räcker inte att läsa artiklar på nätet, som kirurg behöver man regelbundet vistas i miljöer där ny kunskap förmedlas och diskuteras, där erfarenheter blir utmanade, där nya nätverk skapas. Forskning bidrar till och stimulerar kunskapsinhämtning och kritiskt tänkande. En fungerande fortbildning är centralt för att vi ska ha rätt kunskap att behandla dagens patienter. Men vi måste också utvecklas och ta till oss nya metoder och ny kunskap för morgondagens patienter. Och vi måste se till att kommande generationer av kirurger utvecklas för att ta hand om framtidens patienter. Nedprioriterat uppdrag Så varför får Svensk Kirurgisk Förening signaler om att fortbildningen prioriteras ned? Hur kan ett så centralt uppdrag bortprioriteras? Självklart är en viktig orsak resursbrist. Minskad ersättning från industrin de senaste åren har gjort att kostnaderna för extern fortbildning ökat. Det syns ofta i vårdgivarnas budget, och kortsiktiga utbildningsstopp har de flesta verksamhetschefer upplevt. Det blir ofta kontraproduktivt, då uppskjuten fortbildning måste kompenseras senare, och då leder till produktionsbortfall när fler måste utbildas under kortare tidsperiod. Variation i bemanning är inte bra för en verksamhet. Men den verkliga stora kostnaden, som sällan syns i någon budget, är just produktionsbortfallet. Det vill säga bortfallet av vårdproduktion. Sjukvårdens uppdrag Vi i sjukvården har inte bara ett uppdrag att producera vård. Vi har också ett uppdrag att producera utbildning. Annars kommer morgondagens och framtidens patienter inte att få den vård de har rätt till. Men utbildningsuppdraget är inte alls så konkret och Fortbildning av kirurger – viktigt för dagens, morgondagens och framtidens patienter Linus Axelsson, nyvald ordförande i SKF och tidigare verksamhetschef på kirurgkliniken i Karlskrona, samt Maria Wiksten Ericsson, verksamhetschef på kirurgkliniken NU-sjukvården, skriver om vikten av kirurgisk fortbildning. Den behövs för klinikens medicinska kompetens och patientsäkerhet och borde kravställas av huvudmannen. LINUS AXELSSON Karlskrona linus.axelsson@regionblekinge.se MARIA WIKSTEN ERICSSON Trollhättan/Uddevalla maria.wiksten@vgregion.se

159 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 Kolumnen uppenbart som vårduppdraget. Det syns sällan i någon budget annat än som marginella rese- och konferensavgiftskostnader. Ibland som ersättningar för sidoutbildningar. Det särredovisas knappast i något bokslut. Det förväntas hända ändå. Men ju mer vi mäter på olika sätt och sedan ersätter klinikerna finansiellt efter produktion av vård, desto mer riskerar utbildningen att prioriteras ned. En klinik som tar ett stort ut- och fortbildningsuppdrag kommer att kosta mer än en slimmad enhet som producerar standardiserade ingrepp eller en som inte tar ett eget utbildningsuppdrag, och kostnaden per DRG kommer att vara högre. Den tilldelade budgeten räcker inte alltid till för att klara båda uppdragen, och då är det svårt att inte prioritera dagens patienter, ofta en konkret utmaning, framför framtidens patienter. Ansvarsfördelning Men det är inte bara en utmaning för verksamhetschefen att stat och arbetsgivare inte ser omfattningen av fortbildningsuppdraget. Fortbildning är också ett stort eget ansvar. Utöver att man måste fånga alla tillfällen i vardagen, vara förberedd, påläst och engagerad, så måste man också vilja fortbilda sig externt. Men kirurger är olika. En del tar varje chans att åka på kongress, medan andra föredrar att inte resa iväg. Jourer, familjeliv och fritidsaktiviteter ska också hinnas med, och det är lätt att hoppa över en extern fortbildningsmöjlighet. Man kan alltid hänvisa till dagens patienter. En del av yrket En del ser fortbildning som frivillig, vilket självklart inte är fallet. Fortbildning är en del av yrket. Precis som handledning. Att fortbilda i vardagen är alls vårt ansvar. För alla patienter. Fortbildning av specialistläkare och handledning av läkare under utbildning är två essentiella förutsättningar för att en klinik ska kunna behålla erfarna specialister och rekrytera nya ST-läkare i kirurgi. Budget är oväsentlig i sammanhanget eftersom det inte går att mäta den attraktionskraft en klinik har när medarbetarna uttrycker yrkesstolthet och trivsel i pengar. Det är en mycket värdefull tillgång att ha erfarna förebilder som har god pedagogisk förmåga och som på ett generöst sätt kan lära upp nästa generation till duktiga kirurger och forskare. Attraktionskraften hos en klinik handlar bland annat om just fortbildningsaktiviteter och inställningen till kunskap, verksamhetsutveckling och synen på personlig utveckling. Individer som brinner för att utveckla sig själva och verksamheten är en förutsättning för att kunna erbjuda patienterna en god och säker vård. En bra investering Så att skapa ett bra fortbildningsklimat är en av de bästa investeringar man kan göra för en klinik. Som chef på ett mindre sjukhus kan man ibland bli dyster då en del av ens investeringar i form av välutbildade kollegor plötsligt en dag försvinner till regionsjukhus utan fotbollsvärldens övergångssummor, men idag är det en extrakostnad som man på mindre sjukhus helt enkelt är tvingad att ta. Att inte ha en bra fortbildningsmiljö är att riskera klinikens framtid. Även om det är utmanande i stunden måste verksamhetschefer, högre ledning och samhälle ha morgondagens och framtidens patienter med i sina prioriteringar. Förhoppningsvis i framtiden med ett tydligare definierat utbildningsuppdrag som har en tydlig budgetpost och vars resultat efterfrågas i boksluten. Något som bör diskuteras mer på en regional nivå. Fånga dagen och möjligheten Varje kirurg måste ta ansvar och fånga möjligheterna till fortbildning när de erbjuds, i såret, på ronden, på Kirurgveckan eller på en spännande internationell kongress!  Att underhålla den kliniska och vetenskapliga kompetensen är inte frivilligt som kirurg, det är ett krav och kräver samarbete, finansiering och ansvarstagande.

160 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 Jag brukar aldrig ha semester i juni, vilket skedde i år. Jag befann mig därför på en strand på Costa Brava när forskningskommitténs ordförande Lisa Rydén meddelade att jag vunnit Stora Forskarpriset. Det är en stor ära att erhålla Stora Forskarpriset i konkurrens med så kompetenta forskare som övriga nominerade, men jag lovade att inte berätta för någon. Senare samma kväll när vi badade bland klipporna funderade jag över vad jag skulle berätta om mig själv och vad som varit viktigt för mig under min karriär som forskare. Vägen hit Nu arbetar jag vid SUS Malmö, men är uppvuxen i de två järnvägsknutarna Katrineholm och Nässjö. Jag flyttade till Uppsala efter studenten för att läsa medicin och blev tidigt involverad i endokrinkirurgens forskningsgrupp under ledning av Jonas Rastad och Göran Åkerström. En molekylärgenetisk avhandling på Uppsalas egna organ ”Sandströms körtel” (paratyroidea) producerades. Efter avslutade studier flyttade jag söderut av sociala skäl. Det visade sig minst sagt Stora Forskarpriset Stora Forskarpriset 2022 till Pamela Buchwald I år gick Stora Forskarpriset till Pamela Buchwald, kolorektalkirurg vid SUS, Malmö. Här berättar hon både om sin personliga resa från uppväxten i järnvägsknutar via Uppsala och sedermera ned till Malmö och om sin forskningsmässiga karriär från molekylärgenetik till klinisk kolorektal forskning. utmanande att på samma gång bilda familj, utbilda sig till kirurg och bygga ett nytt forskningssammanhang. Det var då mycket betydelsefullt för mig att som nyfärdig specialist i kirurgi bli välkomnad till Helsingborg för att gå i Gudrun Lindmarks stränga kolorektalkirurgiska skola. Gudrun uppmuntrade mig att fortsätta med forskningen fastän jag befann mig på ett länslasarett. Många timmar under tågpendlingen mellan Malmö och Stranden som pristagaren befann sig på när beskedet om priset kom. PAMELA BUCHWALD Lund pamela.buchwald@med.lu.se

161 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 Helsingborg ägnades åt forskning. Andra för mig viktiga erfarenheter, såväl kliniskt som forskningsmässigt, var ett ESCP fellowship på St Mark´s, UK och ett colorectal fellowship i Christchurch, Nya Zeeland. En reflektion är att västerländska sjukhus är ganska lika på utsidan, vissa till och med K-märkta, även om innehållet i verksamheterna skiljer sig mycket åt. Min forskargrupp Sedan 2016 har jag byggt upp en egen forskningsgrupp på SUS. För närvarande består den av tio doktorander (varav jag huvudhandleder sju) och tre post docs. Forskargruppen omfattar även två sjuksköterskor och en statistiker, samtliga anställda på deltid. Vi tar dessutom årligen emot flera medicinstudenter för T5 respektive T10-arbeten och håller en sommarforskarskola. Vidare driver vi gemensamma forskningsprojekt inom SUS med HPB, infektion och röntgen. Utöver detta bedrivs regionala, nationella och internationella samarbeten. Gruppen deltar aktivt i styrgruppsarbete och datainrapportering till internationella forskningsnätverk som exempelvis PelvEx (exenterationskirurgi vid avancerad bäckencancer), REACCT (kolorektalcancer hos individer <50 år), EuroSurg (studentdrivna studier i kirurgi) och ESCPs kohortstudier. Jag har hittills huvudhandlett två doktorander till disputation, bihandlett två doktorander och en post doc har nyligen antagits som docent. Forskargruppen har framför allt en klinisk forskningsprofil. Tills nu har gruppens forskningsarbete till stor del handlat om kolorektalcancer och divertikulit, men vi har även projekt som rör analcancer, inflammatorisk tarmsjukdom och appendicit. Ambitionen är att ta oss an klinisk relevanta frågeställningar som har betydelse för oss kirurger i mötet med den enskilda patienten. Förutom att publicera våra resultat i vetenskapliga tidskrifter försöker vi anstränga oss att kommunicera fynden till andra specialiteter, patientföreningar och allmänheten. Metodologin som huvudsakligen använts är registerforskning framför allt svenska kolorektalcancerregistret (SCRCR). Vi har även bedrivit randomiserade kliniska studier (RCT) och har ytterligare RCT i pipeline, prospektiva och retrospektiva kohortstudier och enstaka experimentella studier. Aktuella forskningsprojekt Rektalcancer Våra egna data visar att incidensen för kolorektalcancer har ökat de senaste decennierna1. Ökningen kvarstår även om justering sker för ålderstandardiserad incidens. Den största incidensökningen består av koloncancer, framför allt högersidig cancer, medan rektalcancerincidensen är mer stabil. Rektalcancer definieras som adenocarcinom <15 cm från anal verge. Cirka 2000 individer diagnostiseras årligen i Sverige. Medianåldern vid insjuknande är cirka 70 år och sjukdomen är vanligare hos män än kvinnor. Enligt beräkningar kommer var fjärde individ som diagnostiseras med rektalcancer vara <50 år inom tio år2. Behandlingen består i ofta av en kombination av neoadjuvant onkologisk behandling och kirurgi. Prognosen för rektalcancer är beroende av tumörstadium, som för andra tumörsjukdomar, samt har förbättrats de senaste decennierna. Den relativa fem-års-överlevnaden för patienter diagnostiserade 2003– 2019 är nästan 70 procent. Trots de förbättrade resultaten drabbas cirka fem procent av patienterna av lokalrecidiv (tumöråterfall i lilla bäckenet) och cirka tjugo procent av Prisutdelare Lisa Rydén, ordförande i Kommittén för kirurgisk forskning, och pristagare Pamela Buchwald. Västerländska sjukhus har liknande utsida men varierande verksamhetsinnehåll. Stora Forskarpriset

162 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 fjärrmetastaser. Det finns förstås en mängd olika aspekter som kan studeras beträffande rektalcancer men vi har framför allt ägnat oss åt staging, kirurgisk teknik och histopatologiska faktorer som prognosmarkörer och anastomosläckage. Histopatologiska riskfaktorer Cirkumferent resektionsmarginal (CRM) är avståndet mellan primärtumör eller annan tumörmanifestation exempelvis metastatisk lymfkörtel till resektionsmarginal. Vid rektalcancerkirurgi som utförs enligt total mesorektal excision (TME) konceptet utgör vanligen den mesorektala fascian gränsen för resektionsmarginal. Vi har undersökt hur CRM <1 mm påverkar risken för lokalrecidiv och fjärrmetastaser. Genom SCRCR identifierades drygt 8000 patienter som genomgått rektumresektion mellan 2005–2013. Resultaten visade att risken för lokalrecidiv och fjärrmetastaser var störst hos patienter med CRM 0 mm. Dock drabbades endast 17 procent av patienterna med CRM 0 mm av lokalrecidiv och risken minskade drastiskt för gruppen med CRM 0,1–1 mm marginal på ett nästan linjärt sätt. Dessutom fanns ingen skillnad i antalet lokalrecidiv hos patienter med CRM >1 mm jämfört med >2 mm, vilket föreslår att CRM på >1 mm är tillräcklig. Lokalrecidiv som uppkom efter CRM <1mm utvecklades tidigare än hos patienter med större marginal (figur 1). Resultaten kvarstod även efter multivariabelanalys3. Patienter som utvecklade fjärrmetastaser med CRM <1 mm hade oftare kombinationen lokalrecidiv och fjärrmetastaser än patienter med CRM >1 mm. Däremot kvarstod inte sambandet mellan CRM <1 mm och fjärrmetastaser efter multivariabel analys vilket antyder att andra faktorer i större utsträckning påverkar risken för fjärrmetastaser4. En fri tumörhärd, så kallad tumördeposit, hänger inte samman med primärtumören eller någon annan vävnadsstruktur via vilken tumörceller kan förväntas sprida sig som kärl, lymfbanor eller nervbanor. TumörFigur 2. Patienter med tumördeposits har motsvarande förekomst av fjärrmetastaser som N1ab-patienter. Figur 1. Cirkumferent resektionsmarginal (CRM) <1 mm ökar risken för lokalrecidiv och leder till tidigare lokalrecidiv. deposits är ett tecken på aggressiv lokal tumörväxt och har i TNM8 klassificerats som N1c sjukdom. Vi har gjort den första prognostiska värderingen av tumördeposits i en populationsbaserad rektalcancerkohort där nästan 4000 patienter analyserades5. Resultaten visade att tumördeposits ökade risken för lokalrecidiv tumöråterfall men i synnerhet fjärrmetastaser. Patienter med tumördeposits hade motsvarade förekomst av fjärrmetastaser som N1ab patienter. I en subgruppsanalys av N1ab patienter med tumördeposits observerades en additiv effekt avseende utveckling av fjärrmetastaser och försämrad överlevnad. Riskökningen för återfall och försämrad överlevnad bör tas i beaktande efter operationen och skulle kunna vara ett argument för adjuvant cellgiftbehandling för att möjligen förbättra prognosen hos dessa patienter. Ytterligare studier av tumördeposits planeras. Det är särskilt av intresse om den preoperativa diagnostiken kan skärpas. Divertikulit Vad gäller divertikulit finns pågående projekt om livskvalitet, risk för divertikulitutveckling från divertikulos, prognostiska hjälpmedel för att förutse recidiv och komplikation samt deltagande i East of Damascus, SCANDIV II och nationell snapshotstudie om akut okomplicerad divertikulit. Övriga projekt Rebecca Svensson Neufert studerar rektalsköljning vid rektalcancer. Hon har via enkätstudie kartlagt hur rektalsköljning genomförs i samband med rektalcancerkirurgi i Sverige. Rebecca har visat att rektalsköljning vid främre resektion inte orsakar postoperativa komplikationer. Hennes data visar att rektalsköljning vid abdominoperineal resektion inte påverkar onkologiska utfallsmått men att rektalsköljning fortfarande bör utföras vid främre resektion för att minska risken för lokalrecidiv. En pilotstudie avseende rektalsköljning vid transanalTME för rektalcancer har påvisat att intraluminala tumörceller är ovanliga och att 500 ml sköljvätska oftast är tillfyllest för att eliminera tumörceller. Disputation var planerad i november 2022 men har fått skjutas upp på grund av graviditet. Elin Mariusdottir undersöker olika aspekter på Hartmanns operation vid rektalcancer. I Sverige utförs ur ett internationellt perspektiv en hög frekvens Hartmanns operation på indikationen rektalcancer. Hon har hittills påvisat att postoperativ bäckensepsis efter Hartmanns operation för rektalcancer är ovanligare än Stora Forskarpriset

163 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 vad som tidigare beskrivits och att en hög andel Hartmann operationer konverteras perioperativt (opublicerade data). Övriga doktoranders avhandlingsarbete handlar om kolorektalcancer hos individer <50 år (Ida Gutlic), om stomi och anastomosläckage vid rektalcancer (Eihab Munshi), neoadjuvant behandling vid koloncancer (Mathilde Delorme), salvage kirurgi vid analcancer (Stephanie Gulevski) och konservativt behandlad appendicit (Shaima Ramadan). Varmt tack Forskning är inte en enmansshow och ett varmt tack riktas till alla medarbetare och samarbetspartners! Gruppens framgångar skulle aldrig vara möjliga utan er. Avslutningsvis vill jag tacka min familj. Han med röd ryggsäck på bilden intill, fick mig att flytta till Skåne för 20 år sedan och det gick ju bra till slut. Priset firades med underbar löptur i ljummen Stockholmskväll och middag tillsammans med Kommittén för kirurgisk forskning och styrelsen för Svensk Kirurgisk Förening. Jag vill avslutningsvis rikta ett stort tack till Svensk Kirurgisk Förening och tar tillfället i akt att lyfta fram den kliniska kolorektala forskningen vid Skånes Universitetssjukhus (SUS) och Lunds universitet.  Övriga familjemedlemmar Buchwald på cykel genom Malmö. Referenser 1. Gutlic et al. Increasing colorectal cancer incidence in individuals aged < 5+ years- a population-based study. Int J Colorectal Dis 2019;7:1221-26. 2. REACCT Collaborative. Characteristics of early-onset vs late-onset colorectal cancer: a review. JAMA Surg 2021;9:865-74. 3. Agger et al. Risk of local recurrence of rectal cancer and circumferential resection margin; population-based cohort study. Br J Surg 2020;5:580-5. 4. Agger et al. Circumferential resection margin is associated with distant metastasis af-ter rectal cancer surgery: a nationwide population-based cohort study. Ann Surg 2021 Nov 18. doi: 10.1097/ SLA.0000000000005302. 5. https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/ portal/117542220/Erik_Agger_Factors_ predicting_recurrence_in_rectal_cancer_ Electronic_version.pdf (sökt 22-08-28) Stora Forskarpriset SFOK:s årliga komplikationskonferens 18 november 2022 Stockholm Föreläsningar på förmiddagen (revisionskirurgi, hypoglykemi efter bariatrisk kirurgi) och falldiskussioner på eftermiddagen. Var Ersta konferens (vid Ersta sjukhus) När Fredag 18 november 2022 kl 9:00–15:30 Kostnad Fritt för SFOK-medlemmar, övriga 800kr. Anmälan Via www.sfok.se Svensk Förening för Obesitas och Metabol Kirurgi Välkomna!

164 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 Fortbildning Generös individuell fortbildningsbudget Kanske kan det vara av intresse med en utblick långt söderut detta Fortbildningens år? Jag har nyligen haft förmånen att få arbeta i Nya Zeeland under tre år och även fått möjligheten att återvända dit och arbeta under svenska vintrar två–tre månader. De ekonomiska möjligheterna till fortbildning för en offentligt anställd kirurg är väsensskilda från svenska förhållanden. Ett centralt, nationellt avtal ger en heltidsanställd läkare motsvarande drygt 100 000 kronor per år i en individuell fortbildningspott, tio fortbildningsdagar (exklusive resdagar) med lön och var femte år ytterligare tre månader med lön att auskultera vid ett annat sjukhus (gärna utomlands) för en sabbatical. Utbildningspotten rår du över själv och om den inte utnyttjas kan arbetsgivaren ifrågasätta din villighet att hålla dig à jour inom ditt kompetensområde. Den anställde kan själv välja att resa långt och bo dyrt vid ett fåtal dyra konferenser eller lite mer spartanskt i närområdet. Pengarna kan även användas till nödvändiga arbetsredskap som mobiltelefon eller dator som i modern tid behövs för att följa utvecklingen och kommunicera med sina utbildningsläkare. Prenumerationer på betaltjänster som kunskapsbaser med mera är självklart och helt accepterat liksom litteratur och medlemskap i professionella organisationer, som dessutom ofta ersätts utöver utbildningspotten. Motkrav De generösa möjligheterna till fortbildning kommer med krav. Höga krav som professionen själv har formulerat. I svenska termer vore motsvarigheten att ditt specialistläkarbevis måste förnyas varje år av Socialstyrelsen och kravet är att du når fortbildningsmålen som Svensk Kirurgisk Förening satt upp. Down under, liksom i de flesta andra västländer deltar läkarna i CPD, continuing professional development, vilket kan ses som ett något vidare begrepp än CME, continuing medical education. Ett CPD/CME-poäng motsvarar en timme och en tredagars konferens ger således omkring 20 CPD-poäng. Även journal club, forskningspublikationer med mera ger ett antal poäng varje år. Totalt krävs endast 60 poäng, men det är något mer komplicerat än så. Kirurgföreningen för Australien och Nya Zeeland RACS, Royal Australasian College of Surgeons är att likna vid vår svenska kirurgförening fast för kirurger i Australien och Nya Zeeland. Deras CPD-program kallas MOPS, Maintenance of professional standards. Det är utarbetat av och ägs av föreningen. Det sköts helt online och är under omarbetande, varför denna framställning delvis kommer beskriva det tidigare programmet. Både det nya och gamla programmet omfattar fyra domäner med kravnivåer som ska uppnås varje år. Läskigt? Struligt? Arbetsamt? Egentligen inte, snarare ett sätt att kvalitetssäkra professionen inför sig själv, myndigheFortbildning – krav och möjligheter ”down under” Karl Kodeda, docent och kirurg, har arbetat i längre perioder i Nya Zeeland och jämför det fortbildningssystem som finns där med det svenska. Kravställd fortbildning, poängsystem, personlig utvecklingsplan, tydlig uppföljning och generös budget är några av fördelarna författaren ser och som vi i Sverige kan överväga. KARL KODEDA Göteborg och Varberg karl.kodeda@gmail.com

165 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 Fortbildning terna, patienterna och allmänheten. Det är även ett fantastiskt verktyg för de enskilde kirurgen att motivera fortbildning för sin arbetsgivare och ett litet kvitto för sig själv att man i vart fall uppfyller grundkraven på att hålla sig uppdaterad. Lite pyssel att hålla koll på detta och fylla i är det, men sammantaget lägger jag betydligt mindre tid på detta än svensk bakjoursregistrering, flextidskorrigeringar och ledighetsansökningar under ett år, vilket inte förekommer där. Till viss del ligger även ett ansvar för dokumentationen på arbetsgivaren som förser kirurgen med en årlig individuell sammanställning över enskilt deltagande i sjukhusinterna verksamheter som exempelvis terapikonferenser, föreläsningar, klinikmöten, handledning och morbiditet/mortalitets-möten. Detaljerad utvärdering I grunden ska kirurgen ha en nedskriven, årlig fortbildningsplan med tänkta aktiviteter och mål som utvärderas nästkommande år. De tidigare nämnda fyra domänerna som skall täckas är Audit, Reflective Practice, Clinical Governance & Quality Improvement samt Maintenance of Knowledge and Skills, figur 1. Med audit menas exempelvis att man utvärderar klinikens verksamhet inom ett område gentemot internationellt förväntade utfall. Ofta görs detta tillsammans med en utbildningsläkare och ibland kan det resultera i en enklare publikation. Inte sällan görs en audit-circle där utvärderingen utmynnar i en probleminventering, förbättringsåtgärder och en ny audit. Exempel kan vara utvärdering av klinikens förmåga att hantera akut kolecystektomi, andel negativa appendektomier, andel bröstbevarande kirurgi, utfall av peritonealdialyskateterinläggning, onkologiska utfall efter cancerkirurgi med mera. Reflective practice är trevligt. Exempelvis kan man ha en utomstående kollega som observatör en dag på operation med efterföljande diskussion kring tekniska detaljer, undervisningsklimat och kommunikationsförmåga. Introverta kurser kring non-technical skills kan också räknas hit. Clinical Governance & Quality Improvement handlar mycket om att ta ansvar för att verksamheten bedrivs på ett effektivt och patientsäkert sätt. En kirurg förväntas ha ett ansvarsområde inom verksamheten, inte personalansvar, men väl så att det är fart i verksamheten och bra resursutnyttjande. Detta är väl uppgifter som i svensk sjukvård ofta ligger på sjuksköterskor som chefer för en vårdavdelning, mottagning, endoskopiverksamhet med mera. Här som där är mantrat att det skall vara patientcentrerat och patientfokuserat, men kanske har aspekten att hushålla med kirurgens tid och kompetens mindre fokus i Sverige när vi fjärmat oss från att leda verksamheten? Traditionell fortbildning Den stora volymen av CPD-poäng skall dock ligga inom Maintenance of Knowledge and Skills. Dit räknas allt det vi traditionellt räknat som Figur 1. Yearly CPD summary, dvs sammanfattning av fortbildningsaktiviteter under ett år. CPD = continuing professional development.

166 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 fortbildning i form av kurser, konferenser och möten, men också till en viss del handledning, klinikmöten av fortbildningskaraktär, strukturerad artikelgranskning, författande av bokkapitel med mera. En intressant godkänd fortbildningsaktivitet är så kallad microlearning. Det finns digitala verktyg som automatiskt kan hålla koll på tiden du lägger ner på att söka information från översiktsartiklar och andra publikationer oavsett om det är några timmar i hemmet eller bara under några minuter i samband med ett patientmöte. Tio minuter per arbetsdag, blir en veckas förkovran på årsbasis! Ytterligare utvärdering När så de fyra domänerna är täckta dissekeras fjolårets genomgångna fortbildning på ett anglosaxiskt sätt i ytterligare en dimension för att täcka in begreppet i så vid bemärkelse som möjligt. Varje loggad aktivitet skall förses med ett–tre av tolv karaktäristika som sedan kan utvärderas enligt tårtdiagrammet i figur 2. Här finns inga formella krav på fördelning, men det är ett verktyg för den individuella kirurgen. Rimligen fungerar det även som ett incitament att även komma ihåg mjuka, men ack så viktiga, värden som inte alltid ryms inom medicinsk expertkunskap eller det praktiska kirurgiska hantverket. Svensk tillämpning? Sammantaget är de ekonomiska och praktiska möjligheterna till fortbildning bättre down under än för den genomsnittliga svenska kirurgen trots att vi i Sverige bor i ett rikare land. Möjligen bidrar deras system även till en jämlikare fördelning av resurserna kollegorna emellan och har mer av en sporrande effekt för den som kanske inte hinner/orkar/ vill åka på möten. Om man, som jag, tror att kirurger i Sverige vill ge patienterna det bästa och dessutom i allmänhet är intelligenta och högpresterande individer som inte alltid hinner ta striden kring sin egen fortbildning kanske ett verktyg av liknande slag och en individuell utbildningspott skulle vara av nytta i ett sjukvårds-Sverige där fortbildning inte alltid tycks prioriteras i klinikbudgetar? Förutsättningar Det finns många förutsättningar för fortbildning som skiljer sig mellan Sverige och Nya Zeeland som inte ryms inom denna framställning som kan vara relevanta. Exempelvis antalet kirurger i relation till invånarantalet, balansen mellan arbete-fritid, omfattningen av sidouppdrag och möjligheten att fokusera på kärnverksamheten i vardagen. Rimligen kan dessa aspekter påverka såväl utfallet av specialistläkarutbildningen som vidare fortbildning. Figur 2. Uppdelning av fortbildningsaktiveter på olika karaktäristika under senaste året respektive senaste tre åren. RACS = Royal Australasian College of Surgeons, det vill säga kirurgföreningen i Australien och Nya Zeeland. Fortbildning Vikten av fortbildning En personlig reflektion är att utbildning, kontinuerlig fortbildning och kompetens borde löna sig på flera plan. Inte bara för den enskilde kirurgen, utan även för organisationen och inte minst för våra patienter. Kontinuerligt lärande och en levande lärandekultur bör vara en självklarhet. För vidare läsning rekommenderas varmt Elin Karlssons fina artikel kring kirurgisk fortbildning i nr 1/2022 i denna tidning där sjukhusläkarnas, högst rimliga, tankar redovisas. Tidigare nummer finns ju lättillgängliga på nätet: http://www.svenskkirurgi.se/helatidningen-i-pdf-format-2/ För den intresserade rekommenderas även: https://slf.se/var-politik/fortbildning/ och www.sls.se/utbildning/lakaresfortbildning/ 

167 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 Dear Swedish Surgical Society members, The BJS Academy and Swedish Surgical Society would encourage you, as a member of a BJS Strategic Partner organisation, to take advantage of the BJS Academy benefits by following: BJS Academy on Twitter, Instagram and LinkedIn By following these you will be able to keep up to date directly with the BJS Academy to ensure you do not miss recently added free access content, notifications regarding upcoming opportunities within BJS Institute, access to the Strategic Partner educational webinar programme and many other benefits that the BJS Academy offer our Strategic Partner members! https://www.bjsacademy.com/ ”MAN TRÄNAS I ATT HANTERA EN STÖRRE BREDD AV MEDICINSKA TILLSTÅND, BÅDE ’SKARPT’ OCH I ÖVNING.” ERIC, SPECIALISTLÄKARE Som kirurg kommer du finnas nära våra soldater och sjömän i fält eller ombord. Foto: Anna Norén/Försvarsmakten. Alla svenska soldater och sjömän har rätt till god vård oavsett var de befinner sig. Därför behövs du och dina erfarenheter för vårt arbete, både nationellt och internationellt. Arbetet som läkare i Försvarsmakten skiljer sig på många sätt från din ordinarie kliniska vardag. Som kirurg arbetar du brett med fokus på trauma tillsammans med andra kvalificerade och motiverade kollegor. Du utvecklas både professionellt men också som människa samtidigt som du gör en viktig insats. När vi har behov av kirurger, annonserar vi ut tjänsterna på forsvarsmakten.se/ledigajobb. Vi söker då dig som är eller snart blir specialist i kirurgi. Du måste vara svensk medborgare, frisk med god fysik och beredd att arbeta nationellt och/eller internationellt. Läs mer på forsvarsmakten.se/medicinalrekrytering. Frågor? Du når oss på 072-181 15 28 eller maila till medicinalrekrytering@mil.se

168 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 Först och främst stort grattis till det fina priset! Vill du berätta lite om din klinik och ditt uppdrag? – Tack så mycket! Jag jobbar på kirurgkliniken på Helsingborgs lasarett som specialistläkare på vår akutkirurgiska sektion. Hur länge har du varit ST-studierektor? – Jag fick mitt studierektorsuppdrag 2019 och har för närvarande femton ST-läkare. Vad är ditt framgångskoncept tror du? – Jag tror att ett framgångskoncept bygger på rak kommunikation och lyhördhet. Har du några tips på hur man kan göra som ST-studierektor i kirurgi för att det ska bli bra? – Jag tycker man ska ha regelbundna möten med sina ST-läkare och kartlägga vilka frågor de vill att man ska jobba med som studierektor. De ska sedan vara delaktiga i förändringsarbetet och deras utbildning. Man ska utvärdera utbildningsaktiviteterna och inte vara främmande för att ändra ett koncept som fungerar dåligt. Det är också viktigt med kommunikationen med handledarna och klinikledningen. Studierektorspriset 2022 till Layla Mirzaei Svensk Kirurgi fick en intervju med Layla Mirzaei, kirurg i Helsingborg, som i år tilldelats både pris för Bästa Studierektor och Bästa utbildningsinsats. Hon menar att framgångskonceptet bygger på rak kommunikation och lyhördhet. Pristagaren Layla Mirzaei, Helsingborg. ST-studierektorspris

169 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 Vilka är dina drivkrafter? – En av mina viktigaste drivkrafter är att utveckla mig själv och hjälpa STläkarna att utveckla sig själva. Har du några egna inspirationskällor? – Mina inspirationskällor är personer jag arbetat med i Svensk Kirurgisk Förening styrelse, Utbildningskommittén och KIRUB genom åren. De personer som under min ST-utbildning har varit utbildningsintresserade och värnat om min utbildning är självklart också mina inspirationskällor. En annan förebild är min SPURinspektörskollega Jessica Frisk som fick priset för årets utbildningsinsats 2017, i sin dåvarande roll som verksamhetschef på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Du verkar ha outsinligt med positiv energi. Vad är din/dina kraftkälla/or? – På jobbet får jag min energi från ST-läkarnas engagemang och de positiva förändringar vi åstadkommer tillsammans. Men även av de specialister som engagerar sig i utbildningsfrågorna. I perioder är det självklart svårt med motivationen och energin och då inhämtar jag kraft hos min familj. Var gjorde du själv ST? Hur var det? – Jag gjorde min ST på Skaraborgs sjukhus i Skövde och var väldigt nöjd. Jag kom till på kirurgkliniken i Skövde första gången som läkarstudent under termin 8 och tyckte att utbildningsklimatet var väldigt bra varför jag senare ville göra min ST där. Vilka problem kan man stöta på som ST-studierektor? Om du stött på problem -hur har du löst dem? – Man kan stöta på många olika problem som ST-studierektor. Allt från att inte ha mandat till att genomföra förändringsarbete till att ha ST-läkare som inte är engagerade att driva sin egen utbildning. När jag stöter på problem tycker jag att jag kan ha en bra dialog med mina chefer men även med ST-läkarna och deras handledare. Många problem försöker vi sedan lösa tillsammans. Jag tror det är viktigt att alla som är involverade i ST-utbildningen förstår att det handlar om ett givande och ett tagande. På vilka sätt har du förändrat för ST-läkarna på din klinik så att det blivit bättre? – Jag vill tro att jag har strukturerat återkopplingen som ST-läkarna får efter specialistkollegium lite bättre. Jag har också infört att ST-läkarna ska ge återkoppling till specialisterna i egenskap av kliniska handledare. Denna återkoppling förmedlas av mig till handledarna. Jag har sedan jag började med mitt uppdrag också jobbat för att akutläkarna först ska ta över dag- och kvällsjourerna på akuten som bemannades av våra STläkare vilket de gjort. Från och med i höst kommer akutläkarna att också börja bemanna en del av nattjourerna på akuten vilket jag tror gynnar våra ST-läkare på lång sikt. Tillsammans med ST-läkarna har jag också bland annat strukturerat upp deras internutbildning. Vad är dina tankar och mål för framtiden? – Ett mål för framtiden är att jobba för att akutläkarna ska ta ännu större ansvar för nattjourerna så att vi inte ska behöva överanställa ST-läkare för att täcka akutjourer. För att höja kvalitén på de kirurgiska bedömningarna på akuten behöver vi också ett strukturerat randningsprogram för ST-läkare i akutsjukvård på vår klinik och ett ökat samarbete för att få till denna icke-obligatoriska randning.  ST-studierektorspris Motivering Vår studierektor visar entusiastiskt ett sällan skådat engagemang för vår kirurgiska utveckling. Slentrianmässig internutbildning är utbytt till en strukturerad och välorganiserad utbildning med gemensamt valda teman. ”Veckans apparatör” är inte revolutionerande nytt, men ytterst värdefullt för den ST-läkare som får mängdträning och får utveckla sitt förfarande kring ett standardingrepp. En mer revolutionerande förändring (även om den inte heller är ny under solen) är att det inte bara är ST-läkarna som utvärderas av specialisterna, utan att även specialisternas handledarförmåga utvärderas av ST-läkarna regelbundet. Denna utvärdering lämnas till studierektorn som därefter har individuella samtal med handledarna. Genom studierektorns unika förmåga att få fram sin åsikt har ST-läkarna alltid en stark röst i frågor som är viktiga för oss. Vi har till exempel fått mindre tid som primärjour på akutmottagningen och mer tid på operation, ökad tillgång till simulatorer, ökad användning av strukturerade bedömningsmallar och inte minst den eviga kampen om tid till utbildning och inläsning för ST-läkare. Som om ovan inte vore nog så är alla ST-planer individualiserade efter ST-läkarens kompetens, mål, livssituation och så långt som bara möjligt även önskemål.

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=