Svensk Kirurgi nr 4-22

207 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 Mötesreferat tagsfall, med så kallad tubulering av ventrikeln som sedan anastomoseras till den proximala esofagusstumpen. Anastomosläckage efter esofagektomi uppstår oftast på femte postoperativa dagen eller senare, kostar samhället mycket pengar och påverkar även långtidsöverlevnaden negativt. Den viktigaste åtgärden är dränage av mediastinum och pleurarummen. I Stockholm är förstahandsbehandlingen Eso-SPONGE (endoluminal undertrycksbehandling) men stentning börjar komma igen i utvalda fall. Man gör då en kedjestentning hela vägen från nativa esofagus och förbi pylorus, således överbryggandes hela ventrikeltuben. Man har erfarit några fall av luftvägsfistlar i samband med att undertrycksbehandling initierats extraluminalt och placerar därför numera svampen endoluminalt endast. Pankresläckage Johanna Wennerblom från Göteborg hade förberett matiga slides om pankreasläckage, särskilt efter pankreaskirurgi. Som de flesta vet är detta inte ett ovanligt problem, men det kanske viktigaste budskapet idag var dess intima samband med postpankreatektomiblödningar och hur viktigt det är att uppmärksamma och på allvar utreda så kallade sentinel bleeds. Johanna lät meddela att man i Göteborg inte nöjer sig med en negativ DT angiografi vid detta fenomen. Faktiskt så går man alltid vidare med en invasiv kateterangiografi, erfarenheten är nämligen att man i flera fall fördröjt diagnos och behandling när man förlitat sig på endast DT. Interventionsradiologi Sällskapets enda radiolog, Aliina Dimopolou Creusen från Akademiska i Uppsala, ledde oss varsamt genom interventionsradiologins gråskalor. Finnåls-PTC, koronarstentar som elegant placeras i små bukartärer och överbryggning av transekterade gallgångar är vardag för dessa flyhänta interventionister. Take-home message för oss kirurger var att ge mycket kontrast och mycket strålning när man röntgar övre delen av buken, man får inte snåla med ingredienserna om man ska lyckas i den här sporten. Obesitaskirurgi Bariatrisk kirurgi är en relativt ung disciplin. Det gjordes försök med olika bypasser under 60-talet men de moderna varianterna av dessa ingrepp började inte ta form förrän tidigt 90-tal. Ingreppen som dominerade då var gastric banding och duodenal switch. Det sägs att viktminskningskirurgin fick sitt stora genombrott 2002 när Al Roker (USA:s mest kände väderpresentatör) genomgick en gastric bypass och gick ner 45 kilo. Året därpå ökade de bariatriska ingreppen i USA med 40 procent och har ökat varje år sedan dess. Idag domineras bariatrisk kirurgi av gastric bypass och gastric sleeve. Det har kommit att bli en vetenskap präglad av höggradig standardisering och tung evidens. Johan Ottosson från Örebro demonstrerade hur man, i SOREG:s regi, standardiserat obesitaskirurgin i Sverige. Detta beaktansvärda arbete har resulterat i att kirurgin liksom komplikationsfrekvenserna skiljer sig ytterst lite mellan centra i Sverige. Ett synnerligen gott exempel på hur kvalitetsregister kan göra stor nytta. Theodor Billroth, den europeiska kirurgins fader, tillika pianist och violinist, sägs ha sagt It is a most gratifying sign of the rapid progress of our time that our best text-books become antiquated so quickly. Idag är intrycket att utvecklingen går så fort att böcker i princip riskerar vara för gamla innan de ens lämnat tryckeriet. Vi ska därför värna om dessa värdefulla möten där vi kan utbyta erfarenheter och frustrationer, kirurger och andra kollegor emellan. 

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=