187 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 i Solna gjorde en helomvändning och talade skarpt för att EVAR är bättre. Batteln avslutades med att Per Nilsson, docent och kolorektalkirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna redovisade varför stejpling av tarmanastomoser är smidigast och bäst och kontrades av Eva Angenete, professor och kolorektalkirurg vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset som argumenterade för att handsydd tarmanastomos är det självklara valet! Denna gång i Stockholm hade vi en publik som röstade klart för minimalinvasiv kirurgi och fann handsydda tarmanastomoser mest tilltalade! Vetenskapligt battle fortsätter i Örebro 2023 och just du kan bli nästa kirurg som vi vill lyssna på! ERCP – ingen oskyldig kontroll Föreläsningen tog sin början med en kort resumé om fallet Rickard Langewolf (70 dagar mot döden, Sveriges Radio) för att belysa hur viktigt det är med indikation och förståelse för komplikationer till en potentiellt riskfylld åtgärd. I en fullsatt lokal av både STläkare och specialister, fortsatte papilltrogne Fredrik Swahn, kirurg och numera heltidsendoskopist vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, med att förklara undersökningens metod och utmaningar. Vi fick inblick i normalvariationer på papillen och olika svårigheter när det gäller kanylering, och att man aldrig ska bråka med papillen! Vi fick lära oss om svår kanylering och dess betydelse för de fruktade komplikationerna; pankreatit, blödning och perforation, vikten av att de upptäcks i tid och hur de hanteras. Slutligen fick vi en noggrann genomgång av indikationerna för ERCP, och dagens lärdom: att ERCP är som mest farlig för den som behöver den minst. Tarmsvikt På tisdagen inledde Mattias Soop, som nyligen blivit sektionschef vid den nyöppnade IBD- och tarmsviktsenheten på Karolinska Universitetssjukhuset en viktig föreläsning om tarmsvikt. Tarmsvikt definierades i tre typer; en som självläkande och en akut som riskerar att bli den tredje varianten, kroniskt tarmsvikt. Vidare pratade Mattias om vilka grupper av patienter som fick tarmsvikt, där kirurgiska komplikationer och Crohns sjukdom var de två vanligaste faktorerna. För att kunna hantera och förhindra framtida tarmsvikt av den akuta typen var en av de viktigaste aspekterna att förhindra sepsis. Det kan vara en komplex process på denna typ av patienter men flera alternativa och bra behandlingsmetoder presenterades för att uppnå source control. I det akuta stadiet är det av stor vikt att få bukt med patientens eventuella stomi och de stora mängder vätska som förloras. Behandling av kronisk tarmsvikt är ofta komplex och kan delas upp i fyra kategorier; 1. Konventionell rekonstruktion genom att till exempel koppla tillbaka tarm som är urkopplad. 2. Tarmtransplantation 3. Tillväxt hormonpreparat 4 Genom att förlänga tunntarmen på annat sätt, till exempel genom en så kallad STEP-procedur. Utbilda framtidens kirurger Tisdagen fortsatte med en paneldebatt om hur vi ska säkra tillgången på breda allmänkirurger i framtiden. Panelen bestod av; Marie Morell (M), oppositionsråd i Östergötland, Mikael Öman, kirurg vid Norrlands Universitetssjukhus, Thomas Lindén, chef för avdelningen för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården inom Socialstyrelsen, Gabriella Jansson Palmer, docent och kirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna samt utbildningssekreterare i SKF och Robert Johansson (S), biträdande oppositionsråd i Stockholm. Diskussionen berörde både STutbildningens utformning, krav på blivande kirurger, de ekonomiska incitamenten för att bedriva utbildning och vem som ska vara huvudman. Ett förslag på regionerna som huvudman för ST-utbildningen lyftes fram som en lösning på de ojämna volymerna på vissa ingrepp. Många i publiken undrade hur många kirurger som finns i Sverige (och hur många ST-läkare)? En fråga som till slut fick lämnas obesvarad, men där Socialstyrelsen sannolikt kommer att påbörja ett projekt för att få reda på detta på sikt. Hur många kirurger som behövs i framtiden var också svår att besvara. Panelen var dock överens om att det är viktigt att kirurger gör rätt saker. Den statistik som finns pekar på att det anställs åtminstone två nya kirurger för varje pensionsavgång. Gråblockande med långa vikariat, bemanning av nattjourslinjer på akuten och övrigt dagarbete på akutmottagning, ansågs inte höra till kirurgins kärnverksamhet. Sannolikt är framtidens kirurger färre till antalet, men oftare på operationssalen! Neurotrauma Tisdagens andra KIRUB-föreläsning, av och med Fredrik Vedung, PhD och Referat Kirurgveckan Frida Ledel, Capio S:t Görans sjukhus och Fredrik Hjern, Danderyds sjukhus, slåss om åhörarnas gunst. Vad är bäst egentligen? Lavage eller Hartman?
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=