182 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 4 • 2022 Bakgrund Tillsammans med mina handledare Martin Salö (huvudhandledare), Mette Hambraeus och Anna Börjesson, har jag undersökt hur många pojkar som riskerar att remitteras i onödan för retentio testis. Misstanke om retentio testis eller retraktila testiklar är några av de vanligaste orsakerna för remiss till barnkirurg/barnurolog. Enligt rådande riktlinjer ska patienter med retentio testis opereras före tolv månaders ålder och patienter med retraktila testiklar följas av barnkirurg fram till pubertetsålder1. Remiss till barnkirurg ska skickas vid misstänkt retentio eller retraktila testiklar hos barn från sex månaders ålder för att möjliggöra tidig diagnos och operation. Ultraljud innan remiss rekommenderas inte på grund av osäkerhet och risk för fördröjd diagnos och behandling. Internationella studier har visat att en stor andel patienter som remitteras för misstänkt retentio testis visar sig ha normala testiklar och därmed inget behov av operation eller uppföljning på barnkirurgisk klinik2, 3. Syfte Syftet med denna studie var att se hur stor andel av patienterna med misstänkt retentio testis, som remitterats till barnkirurgen på Skånes Universitetssjukhus, som inte behövde operation eller uppföljning. Syftet var även att undersöka hur denna andel varierade med demografiska, geografiska och remissrelaterade faktorer. Metod Vi genomförde en retrospektiv journalgranskning av alla patienter som remitterats för misstänkt retentio testis under åren 2019 och 2020 och undersökts av barnkirurg. Patienter som redan opererats för retentio testis eller som remitterats av barnkirurg exkluderades. Riskfaktorer för inremittering av barn med normala testiklar undersöktes med hjälp av logistisk regression och presenteras här som justerade odds ratios (aOR) med 95 procent konfidensintervall (95% KI). Resultat Totalt inkluderades 740 pojkar i studien. Av dessa opererades 235 (32%) pojkar och 127 (17%) behövde fortsatt uppföljning av barnkirurg, vilket innebar att 378 (51%) pojkar hade normala testiklar och behövde därmed varken opereras eller följas upp. Åldersfördelningen för de inremitterade barnen följde en bimodal kurva med en första topp runt ett års ålder och en andra, lägre topp runt tre års ålder. Medianåldern vid inremittering var 18 månader. En majoritet av remisserna (58,5%) kom från barnavårdscentraler och 485 remisser var skrivna av specialistläkare, varav 71,5 procent var specialister inom allmänmedicin. Ultraljudsundersökning innan remiss till barnkirurg hade gjorts i 8,8 procent av fallen. I remisserna beskrevs 417 (56%) av patienterna ha unilateral retentio, 219 (29,6%) beskrevs som bilateral retentio och 82 (11%) som retraktila testiklar. Efter undersökning av barnkirurg fick dock endast 210 (28%) patienter diagnosen unilateral Referat Kirurgveckan Remissmönster för retentio testis – vilka riskerar att remitteras i onödan? Över femtio procent av de barn som refereras till barnkirurg eller barnurolog med frågeställningen retentio testis har helt normala testiklar. För att öka träffsäkerheten i remisserna har Nilla Hallabro, läkarstudent termin 11 Lunds Universitet, kartlagt de riskfaktorer som finns för remiss av pojkar med normala testiklar. Här autorefererar hon sin artikel. NILLA HALLABRO Lunds Universitet nilla.hallabro@gmail.com
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=