282 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Mötesreferat GallRiksdagarna gick av stapeln 29–30 september på Norra Latin, centralt i Stockholm. Sammanlagt deltog drygt 50 personer från Kirurgsverige. GallRiksdagarna är ett årligt återkommande event och bland de ämnen som presenterades kommer här ett referat för er som inte hade möjlighet att delta. Nästa år äger GallRiksdagarna rum 27–28 april, vi återkommer med detaljer när det närmar sig! Arrangemanget modererades av medlemmarna från GallRiks styrgrupp, där särskilt avgående ordförande Lars Enochson spelade en huvudroll. Avhandlingsarbeten Dagen började med presentationer av arbeten utgående ifrån fyra olika avhandlingar, baserade på registeruppgifter ur GallRiks. Det första arbetet av Erik Haraldsson, Skövde, belyste påverkan av papillens utseende som faktor för hur ofta det blir svår kanylering enligt 5-5-2 definitionen (5-5-2-definitionen på svår kanylering enligt Gallriks: När i korrekt position till papillen försökt >5min eller >5 försök eller >2 gånger guidewire eller kontrast i pankreasgången, reds anm). Där finns – enligt en standardisering – fyra olika utseenden på papillen (se bild), av vilka den lilla papillen (typ2) visade sig vara den som oftast var svår att kanylera, och att risken för misslyckad kanylering ökar om man inte låter en erfaren skopisten kanylera. ”5-5-2-regeln” är nu vedertagen efter bland annat Eriks forskning. Carolina Muszynska, disputerad i Lund, nu verksam i Uppsala, pratade därefter om incidentiellt upptäckt gallblåsecancer vid operation. En av slutsatserna var att vi kan skicka bortopererade gallblåsor till PAD-analys selektivt. Man bör dock undersöka dem noggrant makroskopiskt för att bestämma vilka som ska skickas, då tidigast möjliga upptäckt ger en bättre prognos. Agnieszka Popowicz, KS, Solna, talade sedan om konservativ behandling av kolecystit. Enligt hennes presenterade data bör man vänta minst trettio dagar efter genomgången kolecystit innan det är aktuellt att, med större medicinskt säkerhet, utföra en poliklinisk operation. Lokalt har man i Huddinge även prövat perkutan aspiration som alternativ till perkutan kolecystostomi på den sköraste gruppen patienter med högt ASA. Genom att finnålspunktera gallblåsorna transhepatiskt utan att lämna kvar ett drän uppnås en snabb tryckreducering i gallblåsan, vilket visat sig kunna vara en säker metod för att behandla akut cholecystit. Som sista talare i första sessionen talade Simon Pålsson, Göteborg, om att patientupplevelsen kan användas som utfallsmått vid gallstenskirurgi, där specifikt det nykonstruerade svarsformuläret GGQ-24 presenterades. En diskussion kring omfattning och hur mycket detaljer som skall vara med i formuläret, pre- och postoperativt, följde presentationen. Utbildning Nästa sektion handlade om utbildning och särskilt hur man ska utbilda ST-läkare i gallkirurgi. Carl Johan Drott, Hudiksvall, talade först generellt kring hur KIRUB ser på ämnet, därefter tog Nathalie Young, Huddinge, vid och talade om appen GallRiksdagarna 2022 på Norra Latin Behandling av akut kolecystit, hantering av koledokusstenar peroperativt och handläggning av accidentellt upptäckt gallblåsecancer i samband med kirurgi var några av de ämnen som diskuterades i Stockholm. Carl Johan Drott rapporterar från GallRiksdagarna. CARL JOHAN DROTT Hudiksvall carl.johan.drott@regiongavleborg.se
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=