265 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 nummer 6/2022 Årgång 80 Svensk Kirurgi SLS och SKF om fortbildning Laparoskopi för tunntarms-NET Bråckcentra med höga volymer
266 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Referens 1. Nationellt vårdprogram Bukspottkörtelcancer. Vårdprogrammet är fastställt av RCC i samverkan, 2021-03-11. Tillräckliga doser av Creon® vid pankreascancer och efter pankreaskirurgi, varje gång patienten äter. Substitution med doser på 75 000 lipasenheter till huvudmål och 50 000 lipasenheter till mindre måltid.1 Behandlingen är individuell och dosen kan behöva titreras.1 CRE-2022-0507_SE_maj STarta rätt Följ upp Till varje måltid Rätt start ©BGP Products AB (A Viatris Company) | Tel: 08-630 19 00 Creon® (pankreatin) F, OTC. ATC kod: A09AA02. Verksamma beståndsdelar: pankreasenzymer (amylas, lipas, proteas). Beredningsform: enterokapslar. Indikation: exokrin pankreasinsufficiens med malabsorption. Styrkor: 10 000, 25 000 och 35 000 (motsvarande Ph.Eur.enheter lipas) Dosering: Bör anpassas individuellt baserat på graden av maldigestion och mängden fett i måltiden. Den dos som krävs för en måltid varierar från cirka 25 000 till 80 000 Ph. Eur.enheter lipas och hälften av den individuella dosen för mellanmål. Produktresumé senast uppdaterad: 2022-02-10. För ytterligare information och priser se www.fass.se. Marknadsförs av: BGP Products AB (A Viatris Company) Tel: 08-630 19 00
265 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Innehåll Ledaren Tack för mig! Catharina Ihre Lundgren..............................................................................267 Redaktören reflekterar Gott slut och gott nytt! Anna Höök, Stockholm................................................................................269 Kolumnen Läkares fortbildning – en del av det yrkeslivslånga lärandet Catharina Ihre Lundgren, Stockholm, Tobias Alfvén, Stockholm.......................270 Debatt Akuten, BT och framtidens ST i kirurgi Anders Lissell, Göteborg och Jönköping.........................................................272 Replik: Akuten, BT och framtidens ST i kirurgi Gabriella Jansson Palmer, Stockholm............................................................274 Avhandlingsreferat Patientupplevt utfallsmått inom gallkirurgi Simon Pålsson, Göteborg.............................................................................276 Mötesreferat Nätverksmöte för leverkirurgi på Ulvön Oskar Hemmingsson, Umeå.........................................................................278 Svenska Kolorektaldagarna i Linköping Kalle Landerholm, Jönköping........................................................................281 GallRiksdagarna 2022 på Norra Latin Carl-Johan Drott, Hudiksvall. .......................................................................282 Kongressrapport Bråckcentra med höga volymer är framtidsmodellen Ramia Stolt, Borås......................................................................................288 Referat Kirurgveckan Minimalinvasiv kirurgi för neuroendokrina tunntarmstumörer Karin Lind, Stockholm.................................................................................290 Obesitaskirurgi – indikationer och metoder Emina Hadziresic, Norrköping......................................................................294 Hiatus update Fredrik Klevebro, Stockholm.........................................................................296 In memoriam Till minne: Thomas Ihre Johan Dabrosin, Linköping et al....................................................................299 Föreningsnytt Svensk Förening för Kärlkirurgi fyller 30 år! Jonas Wallinder, Sundsvall et al...................................................................300 Profylax Trimsulfa och metronidazol otillräcklig profylax LG Burman, C Schalén, A Jacobsson, PO Nyström..........................................304 Krönika Det är okej att vara svag Ramia Stolt, Borås......................................................................................310 Aktuella KUB-kurser................................................................................312 Svensk Kirurgi Organ för Svensk Kirurgisk Förening Ansvarig utgivare och redaktör Anna Höök Stockholm anna.hook@capiostgoran.se Övriga redaktörer Vladimir Gatzinsky vladimir.gatzinsky@vgregion.se Per Hede per.hede@regionvarmland.se Christina Jansson christina.jansson@regionjh.se Hildur Thorarinsdottir hildur.thorarinsdottir@skane.se Jonas Wallinder jonas.wallinder@rvn.se Redaktionssekreterare, layout Barbara Dürr barbara.durr@svenskkirurgi.se Annonser Lars Johansen Kir klin, KSS, 541 85 Skövde Tel 0500-43 10 00 lars.johansen@vgregion.se Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0346-847X Manusstopp Nr Manusstopp Utgivning 1/2022 4 januari V 8 2/2022 2 mars V 16 3/2022 3 maj V 25 Svensk Kirurgisk Förenings kansli Box 503, 114 11 Stockholm Besöksadr: Grev Turegatan 10 E Tel 08-440 02 30 kansliet@svenskkirurgi.se www.svenskkirurgi.se Org nr 826001-3613 Onslagsbild: Norska fjäll, Anna Höök
266 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Tillgängligt patientmaterial: Lilla Järnkollsboken och kollajärnet.se Ferinject ( järnkarboxymaltos) 50 mg Fe/ml, injektions-/infusionsvätska, lösning ATC-kod: B03AC Medel vid järnbristanemier, järn, parenteralt preparat), Rx (F). Ferinject ingår i läkemedelsförmånen med begränsningen: subventioneras inte för patienter i hemodialys. Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva, inte kan användas eller det finns ett kliniskt behov att ge järn snabbt. Diagnosen järnbrist måste vara baserad på laboratorieprov. Kontraindikationer: Anemi som inte tillskrivs järnbrist t.ex. annan mikrocytisk anemi, tecken på järnöverbelastning eller störningar i utnyttjandet av järn. Överkänslighet mot den aktiva substansen eller konstaterad allvarlig överkänslighet mot andra parenterala järnprodukter. Varningar och försiktighet: Parenteralt administrerade järnpreparat kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner. Det har förekommit rapporter om överkänslighetsreaktioner som har utvecklats till Kounis syndrom. Symptomatisk hypofosfatemi som leder till osteomalaki och frakturer som kräver klinisk intervention, inklusive operation har rapporterats efter godkännande för försäljning. Hos patienter med leverdysfunktion skall parenteralt järn endast administreras efter en noggrann nytta/riskbedömning. Parenteralt järn måste användas med försiktighet vid akut eller kronisk infektion, astma, eksem eller atopiska allergier. Försiktighet skall iakttas vid administrering av Ferinject för att undvika extravasalt läckage. Användning av Ferinject har inte studerats hos barn och rekommenderas därför inte till barn under 14 år. Graviditet och amning: Det finns begränsade data från användningen av Ferinject hos gravida kvinnor, därför krävs en noggrann nytta/risk-bedömning före användning under graviditet. Skall användas under graviditet endast då det är absolut nödvändigt. För ytterligare information, samt upplysningar om förpackningar och priser, se www.fass.se. Produktresumén uppdaterad 2022-01-28. : Vifor Pharma Nordiska AB, Gustav III:s Boulevard 46, 169 73 Solna, Sverige. Tel. 08-55806600. Email: info.nordic@viforpharma.com. SE-FCM-2200061 KRONISKA SJUKDOMAR KAN LEDA TILL JÄRNBRIST Vid funktionell järnbrist är upptaget av järn från tarmen (ut till cirkulationen) hämmad och förrådsjärnet kan inte utnyttjas1. Det är vanligt vid kroniska sjukdomar, som hjärtsvikt, nedsatt njurfunktion, IBD och inflammatoriska tillstånd. Funktionell järnbrist påvisas säkrast genom att mäta järnmättnaden.1,2 ETT NORMALT Hb UTESLUTER INTE JÄRNBRIST Järnförråden kan också minska under längre tid utan att det syns på Hb-värdet2. Därför är det viktigt att inte bara mäta Hb vid misstänkt järnbrist – utan även förrådsjärnet (ferritinprov) och järnmättnaden (transferrinmättnaden). BEHANDLING AV JÄRNBRIST Järnbrist behandlas i första hand med järntabletter. I andra hand ges intravenöst järn, om järntabletter inte ger tillräcklig effekt eller inte kan användas – eller om det finns behov av att ge järn snabbt. Administration av intravenöst järn görs av sjukvårdspersonal och tar omkring 15 minuter, följt av 30 minuters observation.3 Ferinject® (ferric carboxymaltose) är världens mest använda och studerade högdos IV-järn för behandling av järnbrist.* Ref: 1) Camaschella C. Iron deficiency. Blood. 2019 Jan 3;133(1):30-39. 2) Weiss G, Ganz T, Goodnough LT. Anemia of inflammation. Blood. 2019 Jan 3;133(1):40-50. 3) SPC 2022-01-28. * https://www.viforpharma.com/investors/annual-report-2021.v
267 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Ledaren Tack för mig! CATHARINA IHRE LUNDGREN Ordförande catharina.ihre-lundgren@svenskkirurgi.se Det är nu tid för tack. Detta är min sista ledare som ordförande. Och jag vill tacka för fyra utmanande, roliga och enormt givande år. Under den här perioden har vi fått ställa in, ställa om och därefter ställa tillbaka till det normala. Eller hur blev det, har vi ställt om till det som var förr, det som var det normala innan pandemin? Nej, jag tror inte det. Det nya normala ser inte längre ut som det gjorde, på gott och ont. Vi har lärt oss att ses digitalt, vilket på många sätt är positivt. Men vi tappar också kittet som håller relationerna vid liv. Det där som inte går att ta på. Det var tydligt vid årets Kirurgvecka, vilken fantastisk energi som spirade i rummen när vi åter kunde ses. Hur ska vi fortsätta forma det nya normala? Kanske bör vi anstränga oss att verkligen delta i kurser, kongresser och fysiska möten. Det finns ett värde i sig att träffas fysiskt, att hinna prata lite med varandra över en kopp kaffe i pausen. Vi ska inte underskatta det mänskliga mötet och spontana samtalet. Under föregående år var temat arbetsmiljö. Och den blev ju av en annan karaktär när vi hamnade mitt i en pandemi. Många av våra medlemmar fick ta hand om infektionspatienter istället för att operera. Detta påverkade också fortbildningen, vilket är årets tema. Därför bör vi prioritera fortbildning framöver så vi kommer ikapp det vi missade under de gångna åren. I detta nummer kan du läsa om det nyinrättade stipendiet ”Thomas Ihre stipendium för gastrokirurger”. Det kan sökas av alla medlemmar i SKF. Läs också om hur vi i SKF och delföreningarna tillsammans med SLS kan arbeta vidare med fortbildningsfrågor. En annan viktig fråga som vi har drivit under de senaste åren är kunskapsstyrningen och vår medverkan i olika Nationella programområden (NPO) och Nationella arbetsgrupper (NAG). Tillsammans med min företrädare Claes Jönsson fick vi till ett eget NPO kirurgi/ plastikkirurgi. Det som är målsättningen nu är att bli involverade, tillfrågade och vara delaktiga i att vad som tas fram i kunskapsstöd och vilka som blir nominerade. Det är viktigt att specialistföreningarna är en stomme i hela organisationen. När jag summerar mina år som ordförande i SKF är det många jag vill rikta ett tack till. Ett stort varmt tack till Arthur Jänes, Gabriella Jansson-Palmer och Mikael Bergenhiem som också slutar i styrelsen. Ni har förgyllt min tid i SKF och engagerat er oerhört hårt i era uppdrag samt utfört dessa föredömligt. Men det önskar jag också hälsa Karolin Isaksson, Helena Taflin, Ann Kjellin och Andreas Muth varmt välkomna och lycka till med era respektive uppdrag i SKF´s styrelse. Det är med varm hand jag lämnar över den bildliga ordförandeklubban till Linus Axelsson. Linus har suttit i styrelsen i tre år och är väl insatt i mycket av arbetet. Jag är övertygad om att han kommer att göra ett strålande jobb. Jag tror att det är bra för Kirurgsverige att ordförandeposten även besitts av kirurger från läns-/ länsdelssjukhusen. När jag skriver detta är det novembermörkt som det brukar vara, men värmen påminner mer om en septemberdag. Vi som älskar snö och vinter får ge oss till tåls och tänka att det är bra för energisparandet. Vare sig det gäller elpriser, miljöfrågor, världsläget eller sjukhusfrågor, är det både viktigt och givande att vi engagerar oss. Det skapar en samhörighet och att göra gott ger ofta mer än det tar. Som vice ordförande i Läkarsällskapet kommer jag att fortsätta att arbeta med frågor om bland annat kunskapsstyrning och fortbildning. Jag tar med mig allt jag har lärt mig inom SKF och tackar igen för lärorika och spännande år.
268 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 References * Based on surgeon/customer validation. In several clinical investigations, the median times to hemostasis were within 1 minute. In one clinical investigation, the median time to hemostasis was within 1.5 minutes when used in cardiovascular application. † Bench test results may not be indicative of clinical performance. Based on preclinical animal and/or benchtop studies. 1. Öllinger R, Mihaljevic AL, Schuhmacher C, et al. A Multicenter, randomized clinical trail comparing the Veriset™ hemostatic patch with fibrin sealant for the management of bleeding during hepatic surgery. HPB (Oxford) 2013; 15(7):548–58. doi: 10.1111/ hpb.12009 2. Schuhmacher C, Pratschke J, Weiss S, et al. Safety and effectiveness of a synthetic hemostatic patch for intraoperative soft tissue bleeding. Med Devices.2015;8:167–174 3. Based on internal test report #TR1478, Evaluation of Veriset™ after Laparoscopic Liver Resection in Porcine Model. June 2013 © 2022 Medtronic. All rights reserved. Medtronic, Medtronic logo and Engineering the extraordinary are trademarks of Medtronic™*.Third party brands are trademarks of their respective owners. All other brands are trademarks of a Medtronic company. Veriset™ Hemostatic Patch Effective, fast, simple.1,2 • 100% free of any human & animal components • Hold on for only 30 seconds, to achieve hemostasis in one minute1,* • Simply and easily passes through a trocar3,† • Designed to perform when you need it the most
269 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Redaktören reflekterar Gott slut ANNA HÖÖK Stockholm anna.hook@capiostgoran.se Allt som hänt Så närmar sig det här året sitt slut. Det har gått fort, eller kanske är det bara mina referenser som krympt med åren. Mycket har hunnit hända. En pandemi kom till sist till ända, Ryssland invaderade Ukraina med stora konsekvenser för Europa och världen, vi gick in i en lågkonjunktur med sällan skådad inflation, vi fick en ny regering (och nya regionstyren på många håll) och klimatkrisen blev mer aktuell än någonsin tidigare. Att få åka buss och tunnelbana och trängas på Ica utan munskydd igen tog oss tillbaka till det normala i vardagen. En mer högtidlig återgång till det vanliga var Kirurgveckan som äntligen kunde genomföras IRL. Jag tror att vi var många som var väldigt glada att få ses på riktigt! Direktrapportering Vi släpper inte rapporteringen från Kirurgveckan riktigt än. I detta nummer kan du läsa om det senaste inom hiatuskirurgi, minimalinvasiv handläggning av neuroendokrina tumörer i tunntarm och om indikationer och metoder för obesitaskirurgi, skrivet av duktiga kollegor direkt från Kirurgveckan. Att få ses igen Kurser, möten och konferenser hålls återigen på plats och vi kan ses och umgås och utbyta erfarenheter över en kaffe i fikapausen. De svenska leverkirurgerna sågs på Ulvön, surströmmingens högborg, de internationella bråckkirurgerna möttes i Manchester, kolorektalkirurgerna i Linköping och gallkirurgerna i Stockholm för att nämna några av alla möten som varit. Just dessa refereras i tidningen. Professionen Vår ordförande skriver sin sista ledare i det här numret och jag vill passa på att tacka för en rolig tid och önska lycka till med det nya uppdraget! Hon kommer att fortsätta verka för att professionen ska få bestämma. Och det tycker jag som vanligt är det bästa. Jag önskar er ett gott slut och gott nytt och trevlig läsning! och gott nytt!
270 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Kolumnen – fortbildning För att säkra att läkare årligen uppdaterar sig föreslår Svenska Läkaresällskapet (SLS) en fortbildningsmodell som utformas och ägs av professionen Enligt Svenska Läkaresällskapet är fortbildning efter uppnådd specialistkompetens en nödvändig del av läkares kontinuerliga kompetensutveckling och en förutsättning för en hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Trots det visar undersökningar att fortbildning bland läkare sjunker. Att läkare fortbildar sig genom hela yrkeslivet är inte bara en fråga för läkarkåren utan hela samhället. För att säkra läkares fortbildning har SLS tagit fram en fortbildningsmodell som utformas och ägs av professionen och som bygger på fortbildningsplaner, dokumentation och uppföljning. SLS har även utrett om det behövs ytterligare reglering om läkares fortbildning och landat i slutsatsen att det behövs en tydligare reglering i Socialstyrelsens föreskrifter när det gäller vårdgivarens ansvar för läkares fortbildning. SLS fortbildningsmodell Vad händer efter uppnådd specialistkompetens? Läkares kompetensutveckling bör ses som en kontinuerlig process från grundläggande utbildning fram till legitimation, via specialiseringstjänstgöring (ST), till den fortsatta kompetensutvecklingen i form av fortbildning. Fortbildningen för färdiga specialister saknar de tidigare utbildningsfasernas struktur och målbeskrivning, vilket ställer särskilda krav, då detta är den utan jämförelse längsta perioden i den yrkesverksamma läkarens gärning. Fortbildningsmodell som utformas och ägs av professionen SLS anser att det behövs ett ordnat system för att säkerställa att alla läkare efter uppnådd specialistkompetens fortlöpande vidareutvecklar nödvändig kompetens för de arbetsuppgifter, utmaningar och förändringar de ställs inför i enlighet med CPD (Continuing Professional Development), det vill säga kontinuerlig professionell utveckling (alla aktiviteter en läkare deltar i för att förbättra sin medicinska kompetens och för att utveckla sig i rollen som läkare). Ett sådant system ska utformas och ägas av professionen, vara transparent och bygga på regelbunden dokumentation och uppföljning. Vems är ansvaret? Ansvaret för fortbildning ligger hos den enskilde läkaren. Arbetsgivaren och chefer på olika ledningsnivåer ska göra den möjlig och ställa resurser till förfogande. Ansvaret för att personalen har adekvat kompetens ligger hos verksamhetschefen. Vikten av extern granskning I syfte att både uppfylla samhällets krav på insyn och att stimulera kvalitetsförbättringar bör det ske externa granskningar. En lämplig modell för sådan granskning är SLS ramverk för professionsbaserad kvalitetsrevision, så kallad ”Hippokratesrevision”, där fortbildningen utgör en av flera delar i kvalitetsvärderingen av en enhet. Svenska Läkaresällskapets modell för läkares fortbildning bygger på fortbildningsplaner, dokumentation och uppföljning: 1. Varje läkare listar sina fortbildningsbehov och formulerar konkreta mål för sitt lärande i en personlig årlig fortbildningsplan (i enlighet med CPD). Relevanta fortbildningsaktiviteter för arbetsuppgifterna väljer den färdige specialisten i samråd med verksamhetschefen, och även de professionella organisationerna. Fortbildningsplanen bör ha en förankring i analyser av verksamhetens kvalitet, styrkor och brister Läkares fortbildning – en del av det yrkeslivslånga lärandet Svensk Kirurgisk Förenings ordförande Catharina Ihre Lundgren och Svenska Läkaresällskapets ordförande Tobias Alfvén skriver i Kolumnen om den för läkare så viktiga och centrala fortbildningen. CATHARINA IHRE LUNDGREN Stockholm catharina.ihre-lundgren@svenskkirurgi.se TOBIAS ALFVÉN Stockholm tobias.alfven@ki.se Foto: Torkel Ekqvist, Sjukhusfotograferna, SÖS
271 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Kolumnen – fortbildning samt professionens, samhällets och patientens bedömningar. 2. Den enskilde läkarens fortbildningsplan, genomförd fortbildning och uppnådda mål dokumenteras i en fortbildningsportfölj, utformad som ett stöd för planering, genomförande och avstämning. 3. SLS medlemsföreningar/sektioner är bäst lämpade att med utgångspunkt i SLS policy utforma rutiner och riktlinjer för fortbildning, och för övergripande utvärdering av fortbildningsportföljer och bedömning av fortbildningsprocessen. 4. Extern granskning av förutsättningar och kvalitet i fortbildning bör genomföras regelbundet. Granskningen kan ske enligt SLS ”Hippokratesrevision” en modell för klinisk revision och granskning och även enligt Läkarförbundets modell för SPUR inspektioner. SLS och SLS medlemsföreningar och sektioner bidrar också till läkares fortbildning genom att arrangera en rad utbildnings- och fortbildningsaktiviteter – både mer övergripande och specialitetsspecifika. Förutom det så arbetar SLS konsekvent med att driva frågan om läkares fortbildning så att arbetsgivare och chefer på olika ledningsnivåer i hälso- och sjukvården gör den möjlig och ställer resurser till förfogande. På längre sikt kan modellen utvecklas så att SLS och SLS medlemsföreningar/sektioner skapar en organisation för värdering av enskilda läkares fortbildningsportföljer. Det bör även utvecklas ett sätt att följa aggregerade data om genomförd fortbildning i olika sjukvårdsområden som redovisas i öppna jämförelser. (Källa: https://www.sls.se/globalassets/sls/dokument/folder_forening_ final_9_feb_22.pdf ) På www.sls.se/lakaresfortbildning kan du läsa mer om SLS satsning för att säkra läkares fortbildning. Här kan du även ladda ned informationsmaterial, ta del av debattartiklar och bakgrundsmaterial. SLS utredning om reglering som stöd för läkares fortbildning Det har länge diskuterats om det behövs en tydligare reglering om fortbildning, både vad gäller reglering av vårdgivarens ansvar och den enskilde yrkesutövarens ansvar. Ett par statliga utredningar har föreslagit tydligare reglering om fortbildning, men regeringen har inte gått vidare med förslagen. Regeringen har ansett att det inte behövs ytterligare reglering. Då regleringsfrågan ständigt är aktuell har SLS utrett frågan. Syftet har varit att klarlägga gällande regler och redogöra för olika initiativ som tagits när det gäller reglering om fortbildning samt att redogöra för SLS tidigare uttalanden och synpunkter. Frågor SLS ställt sig och tagit ställning till Finns det tillräcklig offentligrättslig reglering kring ansvaret för fortbildning, som komplement till SLS fortbildningsmodell? Bör ett eventuellt förtydligande av ansvaret främst riktas mot vårdgivaren eller både vårdgivaren och den enskilde yrkesutövaren? SLS landar i följande slutsatser: • Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete bör förtydligas i enlighet med gällande rätt. • Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda hur vårdgivarens ansvar i enlighet med det som redan gäller kan förtydligas i föreskrifterna utifrån tidigare ledningsföreskrifter och Socialstyrelsens handbok. Regeringen bör samtidigt ge IVO i uppdrag att utreda hur tillsynen kan stärkas utifrån de förtydligade föreskrifterna. Professionerna i hälso- och sjukvården bör delta i arbetet. • Regeringen bör tydliggöra att ett förtydligande av det som redan gäller inte är ett nytt uppdrag, utan ingår redan i vårdgivarens ansvar. Huvudmannen måste ta ansvar för god vård och ge vårdgivare rimliga förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med lagkraven. Tillräckliga resurser måste avsättas för vårdgivarens ansvar att ge möjligheter till regelbunden fortbildning. • Läkaren har ett eget ansvar för sin fortbildning, men vårdgivaren gör det möjligt genom att skapa utrymme i form av tid och resurser. En tydlig reglering av vårdgivarens ansvar är ett stöd. • Frågan om hur fortbildning ska ske kan enbart ägas av professionen. (Källa: https://www.sls.se/globalassets- /sls/dokument/sls-rapport-reglering- som-stod-for-lakares-fortbildning2022_rattesle_sid11_p3_4_202202-18.pdf ) Skrivelse till regeringen SLS har tillsammans med Läkarförbundet skickat brev till tidigare socialminister Lena Hallengren och föreslagit att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att se över hur nuvarande ledningsföreskrifter kan förtydligas när det gäller vårdgivarnas ansvar för läkares fortbildning. https://www.sls.se/globalassets/ sls/dokument/brev-till-socialminister-lena-hallengren-fr-sls-ochslf-20220512.pdf Läs och ladda ned rapporten ”Reglering som stöd för läkares fortbildning” (2022) https://www.sls.se/globalassets/sls/ dokument/sls-rapport-reglering-somstod-for-lakares-fortbildning-2022_ rattesle_sid11_p3_4_2022-02-18.pdf Kirurgers yrkeslivslånga lärande Mot bakgrund av SLS fortbildningsmodell bör vi för Svensk Kirurgisk Förenings (SKF) medlemmar fundera på om vi ska ha ett minimikrav av fortbildning/år/ kirurg. Exakt hur mycket som behövs eller om man ska avsätta en viss pott/ medarbetare till fortbildning, bör varje verksamhetschef bestämma. SKF kan med utgångspunkt i SLS fortbildningsmodell utforma rutiner och riktlinjer för fortbildning, och för övergripande utvärdering av fortbildningsportföljer och bedömning av fortbildningsprocessen, vilket innebär att det bör finnas en anpassad plan som utgår från dels specialiteten dels varje subspecialitet. Det är hög tid att vi i SKF skriver en rekommendation på hemsidan om hur vi tycker att vår fortbildning ska se ut.
272 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Debatt Fler kirurger, färre operationer ”Sett till grunduppdraget utbildas det idag för många kirurger för framtiden. För samtidigt som det antalet fortsätter att öka har paradoxalt nog antalet patienter som behöver opereras gått åt andra hållet.” Citatet är hämtat från en intervju i Sjukhusläkaren den 26 februari 2021 med Linus Axelsson, snart ny ordförande i Svensk Kirurgisk Förening. Läsarna av Svensk Kirurgi känner igen debatten; att bredden på det allmänkirurgiska uppdraget har ökat tillsammans med antalet kirurger samtidigt som antalet operationerna minskat. Under Kirurgveckan diskuterades detta och det närbesläktade ämnet akutläkare vid två paneldebatter. Med det här inlägget vill jag hålla liv i frågan och komma med några tankar och konkreta förslag. Återta makten över skrået Kirurgklinikerna runt om i landet har begränsade mandat att bestämma vilka diagnoser och patientkategorier som bör falla inom deras ansvarsområden. I stället är det lokala traditioner, centrala beslut inom sjukhusorganisationerna och ibland brist på vårdplatser hos andra klinker som dikterar hur olika patientgrupper fördelas. På akuten bär ofta kirurgjouren huvudansvaret för bulken av patienterna som inte blivit triagerade till medicin eller ortopedakuten. I praktiken fungerar inte sällan kirurgjouren som akutläkare åt andra specialiteter och i vissa fall även som husjour åt de kliniker som saknar sjukhusbunden jourläkare. På grund av begränsad inläggningsrätt på andra kliniker eller med hänvisning till fullbelagda vårdavdelningar hamnar patienter utan kirurgiska problem många gånger på kirurgavdelningar. Där blir de liggande i avvaktan på nya remisser, dagtida konsulter och kompletterande undersökningar innan eventuellt övertag till annan klinik. Internationell utblick Borde vi sätta oss ner och diskutera vad som lämpligen ska ingå i det kirurgiska grunduppdraget? Vad vi bör ägna oss åt på dagtid för att kunna sköta våra uppgifter på jourtid. Finns det anledning att titta närmare på hur man organiserat sig i andra länder för att ta ut riktningen på hur vi vill att vår specialitet ska utvecklas? Ett närliggande exempel är Norge som delvis har organiserat sig på ett annat sätt än Sverige. För att en Norsk LIS lege (Lege i specialisering vilket motsvarar ST-läkare) ska bli godkänd som specialist i gastrokirurgi ställs det betydligt hårdare kirurgiska volymkrav, något som delvis kan tillgodoses då ST läkarna inte är placerade på akuten. Inläggning på sjukhus sker via fastlegekontor eller legevakt medan primärjouren på kirurgen ansvarar för att bedöma, handlägga och operera de patienter som blivit inlagda. Ett fastställt antal utbildningstjänster per klinik motverkar lokala överanställningar av ST-läkare. Utöver det är min egen, förvisso högst subjektiva, erfarenhet att det kirurgiska uppdraget är smalare och med en tydligare kirurgisk profil, Här existerar den ”kirurgiska buken” medan det i Sverige oftast är omvänd bevisföring, det vill säga att alla bukbesvär är kirurgiska tills motsatsen är bevisad. ST-utbildningen Nedan följer ett antal konkreta förslag vars syfte är att höja de praktiska kraven på ST-utbildningarna och förbättra förutsättningarna för att våra ST-läkare ska bli bra specialister och våra specialister bra bakjourer: • Att Svensk Kirurgisk Förening höjer kraven för vad en svensk STläkare ska kunna. • Att SKF sätter upp ramar för hur många ST-läkare varje enskilt sjukAkuten, BT och framtidens ST i kirurgi Anders Lissell, kirurg i Göteborg och Jönköping, har sett hur ST-läkarna fått allt minskade operationsvolymer över tid och funderar här över hur man kan förändra och förbättra för dem i framtiden. ANDERS LISSELL Göteborg och Jönköping anders.lissell@gmail.com
273 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Debatt hus rimligen kan utbilda baserat på verksamhetens typ och patientunderlag. • Att operationsvolym och operationsvariation ses som absoluta kvalitetsmått vid SPURgranskning. Att tydliga och högre minimikrav ställs. • Att ST-utbildningarna jämförs nationellt med varandra och internationellt mot andra jämförbara länder. • Att vi beaktar att införa en obligatorisk längre tjänstgöring på universitetssjukhus, vilket är obligatoriskt för andra specialiteter och praxis i många andra länder. • Att vi eftersträvar att ta bort korta randutbildningar och i stället fokuserar på längre placeringar som inkluderar jourtjänstgöring. • Att det genomförs en översyn över vilka diagnoser och symtom som rimligen borde ligga inom det kirurgiska uppdraget och vilka som borde överlåtas på andra specialiteter. Akuten, delat ansvar Jag tycker att vi, genom BT-läkarna, ska försöka dela ansvaret för akuten med samtliga övriga specialiteter som har egna vårdavdelningar och eget patientansvar. ST-läkare i kirurgi behöver få operera mer och inte bemanna akuten i så stor utsträckning som nu. Att hantera akuta kirurgiska tillstånd på akuten är en viktig del i den kirurgiska utbildningen och nödvändigt för att senare kunna fungera som bakjour. Problemet är att det saknas sortering eller triagering av patientflödet på de flesta akutmottagningar. På många sjukhus har man successivt börjat bemanna akuten med akutläkare, men på ett stort antal svenska sjukhus saknas fortfarande akutläkare, eller är så, få att kirurgakutmottagningen huvudsakligen bemannas av kirurger. Med det söktryck och de förväntningar på korta ledtider som finns på många akutmottagningar är inte sällan primärjouren på kirurgen fast på akuten, medan akuta operationer sköts av mellan- eller bakjour. Vi står under kommande år inför ett skifte. ATskabliBT.Utformningen av BT känns än så länge öppen och det är oklart om det finns konsensus över landet. Jag hoppas att BT får ett tydligt fokus på arbete, arbete under handledning. Att fokus ligger på att växa in i rollen som avdelningsläkare eller läkare på akuten och inte checklistor över bevittnade procedurer och att det blir kvalitet i stället för kvantitet. För de sjukhus som inte har en utbyggd akutläkarverksamhet ser jag möjligheten att huvudparten av den sjukhusbundna delen av BT-tjänsten förläggs till akuten. Att akuten blir BT-läkarnas huvudsakliga arbetsplats. Här lär de sig att arbeta självständigt och tillåts växa in i rutinerna. De kan arbeta linjelöst och snabbt bli produktiva och bidragande till verksamheten i takt med att de lär sig rutinerna. De får snabbt volym och stor erfarenhet av de vanliga tillstånden men det höga flödet av patienter ger också en stor bredd i handläggning av olika tillstånd och diagnoser. Arbetet på akuten kan beroende på sjukhusets förutsättningar och behov varvas med avdelningsveckor på motsvarande AVA/KAVA. Efter BT Efter avslutad BT påbörjas en inriktning mot den specialitet man valt. Under detta andra år efter examen fortsätter man att bemanna akuten men nu fokuserat mot sin specialitet. Man arbetar nu parallellt som handledare åt BT-läkarna, men i stället för att arbeta linjelöst så kommer fokus nu vara antigen medicinska problem eller kirurgiska problem, beroende på vilken specialitet man valt. ST-läkare inom de kirurgiska basspecialiteterna bemannar gemensamt kirurgakuten medan de medicinska tar ett gemensamt ansvar för medicinakuten. Specialiteter som gränsar över såväl medicin som kirurgi kan jobba linjelöst eller växla periodvis. Blivande allmänmedicinare som också bemannar akuten har möjligheten att gå mellan det kirurgiska och medicinska spåret och kommer efter två år på akuten vara väl förberedda att hantera akuta problemställningar som bröstsmärta, buksmärta samt chirurgia minor på vårdcentralen. Akutläkare Den akutmedicinska specialiteten har också sin naturliga plats här och följer samma spår som övriga specialiteter, men kan i likhet med idag specialisera sig mot det akuta omhändertagandet senare under ST-utbildningen. Tillsammans med husjouren från övriga kliniker hjälps man åt att handleda yngre kollegor på akuten, men som akutläkare har man också ansvaret för att kvalitetssäkra och förbättra arbetet på akuten samt hantera de svårare fallen. ST-läkare i kirurgi behöver få operera mer och inte bemanna akuten i så stor utsträckning som nu.
274 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Aktuella områden Anders Lissells inlägg om kirurgers framtid och utveckling spänner över flera aktuella debattområden som vi har diskuterat inom Svensk Kirurgisk Förening de senaste åren, bland annat överetablering av STläkare, akutläkare versus ST-läkare på akuten, BT, ST-utbildningen, centraliseringen av diagnoser och operationsresurser. Regionernas roll Att antalet nyanställda ST-läkare ökar mer än antalet kirurger som går i pension ger oss en långsam nettoökning av kirurger, detta trots att minskade operationsresurser, vårdplatser och att fler icke-kirurgiska behandlingar leder till mindre operationstillfällen. Det vore önskvärt att storregionerna/regionerna skulle ha en central roll i bedömningen av antal ST-tjänster i en region, i stället för att varje enskilt sjukhus själva beslutar om detta. Ofta är det behovet av kirurger som behövs för att täcka jouren som avgör hur många Debatt ST-läkare som anställs, i stället för att man ser till det mer långsiktiga behovet av färdiga kirurgspecialister. SKF kommer att fortsätta att arbeta med behovet av nyutbildade specialister. Akuttjänstgöring Diskussionen om ansvarsfördelningen på akuten mellan akutläkare, kirurger under utbildning och AT/ BT-läkare kommer att fortgå mellan akutläkarföreningen och SKF. BTläkaren ska under sitt BT-år få kunskap om psykatriska sjukdomstillstånd och akuta samt icke-akuta tillstånd enligt Socialstyrelsens målbeskrivning, så de kommer ha flera placeringar än enbart akuten under detta år. ST-läkarna i kirurgi kommer fortsättningsvis att behöva, för att uppfylla akutkirurgiska mål, ha en tids placering på akuten även under följande år som jour. Under andra hälften av ST bör de istället vara hus-/ mellanjour och i första hand engagerade i den akuta operativa verksamheten samt vården av inneliggande patienter. Höjda krav SKF senaste version av utbildningsboken, som kommer att publiceras efter årsskiftet, har höjt kraven i de flesta delmål. Att ST-läkare skulle ha ett års placering på universitetssjukhus är önskvärt, men kommer i praktiken ej vara genomförbart, då även universitetssjukhusen har vårdplatsbrist och begränsade operationsresurser, varför en placering där ej kan garantera möjlighet till träning i högspecialiserad vård. Merparten av ST-läkarna har en social situation där placeringar på andra orter under en längre tid kan vara svårt att få in i livspusslet. Värdefull input Det är inspirerande för oss i SKF att få input från våra medlemmar som Anders Lissell gör i denna debattartikel. Det styrker att SKFs arbete kan ha impact och leda till förändringar förhoppningsvis i relativ snar framtid. Replik från Svensk Kirurgisk Förening Utbildningskommitténs ordförande Gabriella Jansson Palmer, kolorektalkirurg på KS, har läst den föregående debattartikeln av Anders Lissell och replikerar här. GABRIELLA JANSSON PALMER Stockholm gabriella.jansson-palmer@svenskkirurgi.se
275 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Som kirurg kommer du finnas nära våra soldater och sjömän i fält eller vara en viktig del i ett operationslag. Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten. Alla svenska soldater och sjömän har rätt till god vård oavsett var de befinner sig. Därför behövs du och dina erfarenheter för vårt arbete, både nationellt och internationellt. Arbetet som läkare i Försvarsmakten skiljer sig på många sätt från din ordinarie kliniska vardag. Som kirurg arbetar du brett med fokus på trauma tillsammans med andra kvalificerade och motiverade kollegor. Du utvecklas både professionellt men också som människa samtidigt som du gör en viktig insats. Just nu höjer Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, i Göteborg sjukvårdsförmågan och rekryterar bland annat kirurger till lätt kirurgisk grupp på deltid. Vi söker dig som är specialist i kirurgi, svensk medborgare, frisk med god fysik och beredd att arbeta nationellt och/eller internationellt. Läs mer på forsvarsmakten.se/medicinalrekrytering och forsvarsmakten.se/amf4. Sök tjänsten på forsvarsmakten.se/ledigajobb, filtrera på Hälso- och sjukvård. VÅRA SOLDATER OCH SJÖMÄN HAR RÄTT TILL KVALIFICERAD SJUKVÅRD. OAVSETT VAR DE BEFINNER SIG. Kurs i kirurgisk teknik 15–20 april 2023, Davos För ytterligare information om kursen kontakta Caroline Williamsson, fakultetsmedlem Davos Course, caroline.williamsson@med.lu.se www.davoscourse.ch
276 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Avhandlingsreferat Standardisera definitioner Först vill jag rikta ett stort tack till Svensk Kirurgi för visat intresse kring min avhandling. Syftet med avhandlingen var att stärka olika beslutsstöd för kirugen inför gallstensoperation samt att kunna mäta det patientupplevda utfallet av kirurgin – något som ej görs idag. Några alltjämt viktiga frågor inom klinisk vetenskap är hur vi standardiserar definitioner av olika tillstånd; hur vi registrerar vad som händer vid olika interventioner; hur vi följer upp olika behandlingar; vilka instrument vi använder vid våra undersökningar och hur vi filtrerar bort icke relevant information från våra mätningar. Registerstudier från Gallriks Samtliga fem delarbeten i min avhandling är baserade på Gallriksdata. (Gallriks är ett nationellt kvalitetsregister för kolecystektomier och ERCP i Sverige). Mitt första delarbete publicerades 2011 och det undersökte responsiviteten hos frågeformuläret SF36 vid kolecystektomi. SF36 är generiskt och vi kunde se att det gick att använda formuläret till att mäta effekten av kirurgin, men vi hade inte möjlighet att svara på sjukdomsspecifika frågor hos patienten. Exempelvis kunde vi inte avgöra om patientens sjukdomsspecifika symtom förbättrades, om patienten hade blivit av med de symtomman sökte för eller hur patienten upplevde vården. Det gick inte heller att se om det fanns förtroende för kirurgen, om man var välinformerad före ingreppet och hur tillgången till vård såg ut, för att nämna några punkter. I tillägg till detta kunde vi inte veta om exempelvis patientens nedsatta psykiska eller fysiska funktionsnivå före ingreppet berodde på sjukdomsspecifika symptom eller om det utgjordes av andra mer generella orsaker, exempelvis en separation eller degenerativa ledförändringar. Vägen till att utveckla ett sjukdomsspecifikt, vetenskapligt framtaget formulär för att mäta det patientupplevda utfallet, ett så kallat PROM (Patient Reported Outcome Measure), började ta form. Tre delarbeten Under tiden publicerade jag tre andra artiklar. Först ut författades på temat huruvida socioekonomiska skillnader och kön påverkade operationsbeslutet (kolecystektomi). Vi visade med signifikans att kvinnor opereras i större utsträckning än män, vid yngre ålder och på smärtindikation medan män oftare opereras senare i livet på grund av komplikationer till gallstenssjukdomen. Vi fann inga andra signifikanta socioekonomiska skillnader. Delarbete tre fokuserade på patienter över 80 år där vi kunde visa att det är relativt säkert att operera i denna åldersgrupp för patienter med låg grad av samsjuklighet (ASA1-2) och att förstahandsvalet av operaPatientupplevt utfallsmått inom gallkirurgi Simon Pålsson, kirurg från Sahlgrenska, disputerade nyligen och skriver här om sitt forskningsarbete. Han har tagit fram ett sjukdomsspecifikt självskattningsformulär för patienter med gallstenssjukdom som kan vara ett komplement till Gallriks. Titel Gallstensrelaterade symtom och livskvalitet hos patienter som genomgår gallstensoperation – The Gothenburg Gallstone Questionnaire (GGQ24) Länk https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/70923 Huvudhandledare Cecilia Engström Bihandledare Gabriel Sandblom Opponent Bodil Andersson ISBN 978-91-8009-728-4 (PDF) SIMON PÅLSSON Göteborg simon.palsson@idr-medical.se
277 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Avhandlingsreferat tionsmetod bör vara laparoskopi. I den fjärde publikationen tittade vi på riskfaktorer för hjärtinfarkt efter gallstenskirurgi. Här kunde vi ge stöd för en klinisk rekommendation att avvakta minst åtta veckor efter en tidigare infarkt, före kolecystektomi. Störst risk för postoperativ infarkt inom 30-dagar var en tidigare icke-ST-höjningsinfarkt (NSTEMI). Detta har en hög klinisk relevans då dessa patienter kan ha genomgått en infarkt med vaga kliniska symtom, sakna diagnos vid sitt preoperativa inskrivningsbesök, och har en risk på över 50 procent att drabbas av en postoperativ infarkt om de opereras tidigare än åtta veckor efter föregående infarkt. Mortaliteten för de som drabbades av postoperativ infarkt var 11,5 procent (tabell 1). Sjukdomsspecifikt formulär Det sista delarbetet inbegrep framtagandet av ett nytt sjukdomsspecifikt formulär för det patientupplevda utfallet vid gallstenskirurgi. Med hjälp av expertis inom patientupplevda utfallsmått och noggranna studier av aktuella vetenskapliga riktlinjer för framtagning av PROM (PROMIS guidelines med flera) kunde vi ta fram GGQ24 (The Gothenburg Gallstone Questionnaire); ett psykometriskt utvärderat självskattningsformulär med en pre- och postoperativ del. Avsikten är att komplettera den kliniska registrering som införs i Gallriks. Formuläret testas skarpt under hösten och kommer förhoppningsvis att ingå som en standardiserad del i kvalitetsregistret. Detta ger en helt ny dimension där vi med större noggrannhet kan mäta vilken nytta vi faktiskt gör med kirurgin. Referenser I. Registration of Health-Related Quality of Life in a Cohort of Patients Undergoing Cholecystectomy. Simon Pålsson, Ib Rasmussen, Patrik Lundström, Johanna Österberg, Gabriel Sandblom; ISRN Gastroenterology (2011) ISSN: 2090-4398. II. Influence of gender and socioeconomic background on the decision to perform gallstone surgery: a population-based register study – Simon Pålsson, Gabriel Sandblom; Scandinavian Journal of Gastroenterology (2015) ISSN: 0036-5521. III. Outcome after cholecystectomy in the elderly – a population-based register study. Tabell 1. Absolut risk att insjukna i hjärtinfarkt inom 30 dagar efter borttagande av gallblåsan för patienter med en tidigare ”mild” hjärtinfarkt. X-axeln visar tiden mellan den tidigare hjärtinfarkten och operation. (Tabell 4, sid 40 i avhandlingen.) Simon Pålsson, Gabriel Saliba, Gabriel Sandblom; Scandinavian journal of Gastroenterology (2016) ISSN: 0036-5521. IV. Risk factors for postoperative myocardial infarct following cholecystectomy: a population-based study. Simon Pålsson, Cecilia Engström, Lars Enochsson, Erik Österlund, Gabriel Sandblom; HPB (2020) Volume 22, Issue 1, January 2020, Pages 34-40. V. The development of a person-centred self-report instrument to investigate quality-of-life aspects of Gallstone surgery: the Gothenburg Gallstone Questionnaire (GGQ24). Simon Pålsson, Cecilia Engström, Jenny Skoog, Stefan Redéen, Peder Rogmark, Lars Enochsson, Lise-Lott Prebner, Johanna Österberg, Fredrik Linder, Eva-Lotta Syrén, Gabriel Sandblom, John-Eric Chaplin; (to be submitted 2022). Omslagsillustration: The tree of bile av ©Siri Pålsson 2022.
278 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Avlägsna mötesplatser Nätverksgruppen startade en gång sina möten i Hemavan och sedan dess har man träffats på platser långt ifrån stora sjukhus och en annars intensiv vardag. Grundregeln har varit att man träffas på ett berg eller en ö. I år var det återigen den norra regionen som ansvarade för arrangemanget och mötet hölls på Ulvön. Mötet inleddes på båten till Ulvön där 24 deltagare och några sponsorer passerade Sveriges högsta ö, Mjältön, på väg ut i Höga Kustens skärgård. Göteborgsdelegationen (såklart) påpekade det lämpliga i att leverkirurger samlas bredvid Mjältön. Inledande fiktiv MDK Väl på Ulvön startade en fiktiv MDK en bra diskussion. Komplexa fall med hepatocellulär cancer belystes och vi konstaterade att det fanns en relativt god samsyn kring lämplig handläggning. En stor del av mötet gick till att varje region fick presentera egna studieförslag och samarbetsprojekt. Därmed kan vi få en bredare inklusion i kliniska studier och ge varandra viktig feedback innan nya studier startar. Nytt för i år var att varje region också presenterade referat av ”årets viktigaste artikel” för att diskutera nya rön. Då belystes bland annat utvecklingen av laparoskopisk leverkirurgi1 och perioperativ onkologisk behandling av gallvägscancer2 och kolorektala levermetastaser3. Nätverksmöte för leverkirurgi på Ulvön Sveriges leverkirurger har sedan många år tillbaka träffats en gång per år för att utbyta erfarenheter och diskutera gemensamma projekt. Efter ett långt pandemiuppehåll kunde man äntligen ses igen i september, denna gång på Ulvön i hjärtat av Höga Kusten. Oskar Hemmingsson, leverkirurg i Umeå, rapporterar från ön. Mötesreferat Mötesdeltagarna. OSKAR HEMMINGSSON Umeå oskar.hemmingsson@umu.se
279 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Rapport från leverregister Jozef Urdzik från Uppsala presenterade senaste årsrapporten från leverregistret Sweliv4. Rapporten belyser regionala skillnader i incidenstal, behandlingsval och ledtider. Den senaste sammanställningen visar också tid till inrapportering i varje sjukvårdsregion. Såväl resultat som registrering diskuterades ingående för att uppnå förbättringar. Kolorektala levermetastaser Vårdprogrammet för kolorektal cancer ska omarbetas i höst och vi gick igenom de delar som berör levermetastaser. Således ännu ett ämne där det är viktigt med förankring och nationell samsyn. Intrycket från hela mötet var att mötesformatet är viktigt för att hålla ihop landet inom en relativt liten subspecialitet. Utöver de rent vetenskapliga diskussionerna är nätverket viktigt för att upprätthålla goda kontakter och bra samarbete mellan klinikerna. Eftertraktad delikatess Naturligtvis fick ingen lämna Ulvön utan erbjudande om att prova öns delikatess; surströmming. (Det har i år varit brist på surströmming och mycket svårt att få tag i, reds anm). Stärkta av detta arbetar vi vidare för att utveckla svensk leverkirurgi. Mötesreferat Tillbehör till surströmmingen – Ulvöns delikatess. Referenser 1. Aghayan DL, Kazaryan AM, Dagenborg VJ, Røsok BI, Fagerland MW, Waaler Bjørnelv GM, Kristiansen R, Flatmark K, Fretland ÅA, Edwin B; OSLO-COMET Survival Study Collaborators. Long-Term Oncologic Outcomes After Laparoscopic Versus Open Resection for Colorectal Liver Metastases : A Randomized Trial. Ann Intern Med. 2021 Feb;174(2):175182. 2. Bridgewater J, Fletcher P, Palmer DH, Malik HZ, Prasad R, Mirza D, Anthony A, Corrie P, Falk S, Finch-Jones M, Wasan H, Ross P, Wall L, Wadsley J, Evans TR, Stocken D, Stubbs C, Praseedom R, Ma YT, Davidson B, Neoptolemos J, Iveson T, Cunningham D, Garden OJ, Valle JW, Primrose J; BILCAP study group. Long-Term Outcomes and Exploratory Analyses of the Randomized Phase III BILCAP Study. J Clin Oncol. 2022 Jun 20;40(18):2048-2057. 3. Kanemitsu Y, Shimizu Y, Mizusawa J, Inaba Y, Hamaguchi T, Shida D, Ohue M, Komori K, Shiomi A, Shiozawa M, Watanabe J, Suto T, Kinugasa Y, Takii Y, Bando H, Kobatake T, Inomata M, Shimada Y, Katayama H, Fukuda H; JCOG Colorectal Cancer Study Group. Hepatectomy Followed by mFOLFOX6 Versus Hepatectomy Alone for LiverOnly Metastatic Colorectal Cancer (JCOG0603): A Phase II or III Randomized Controlled Trial. J Clin Oncol. 2021 Dec 1;39(34):3789-3799. 4. https://cancercentrum.se/globalassets/ cancerdiagnoser/lever-och-galla/kvalitetsregister/sweliv_arsrapport2021.pdf Vy över Ulvån från Lotsberget.
280 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022
281 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Mötesreferat Internationellt perspektiv Så blev äntligen Kolorektaldagarna 2022 av till slut, väldigt lyckade dessutom! Vi samlades ungefär 75 personer på Frimurarhotellet i Linköping under två dagar, 20–21 oktober. Fakulteten i Linköping bestående av Disa Kalman, Pär Myrelid, Johan D Söderholm och Conny Wallon hade fått ihop ett fint program med temat Inflammatory conditions in coloproctology. Hela mötet hölls på engelska eftersom flera prominenta talare från Europa anslöt, inte minst förre ESCP-ordföranden Willem Bemelman från Amsterdam, som gav ett värdefullt internationellt perspektiv på många diskussioner. Andra föreläsare kom från Danmark, Norge och Storbritannien förutom ett flertal svenska kollegor. Fokus Mb Crohn Första sessionen handlade om kirurgi vid Crohns sjukdom och tog bland annat upp den aktuella frågan om mesenteriets roll där det åtminstone inte ännu finns skäl att ändra strategi till mer omfattande resektion. Programmet fortsatte med en genomgång av olika koliter inklusive de som orsakas av onkologisk behandling. Därefter diskuterades rekonstruktiv kirurgi efter kolektomi och efterföljande senkomplikationer. Efter lunch skiftade fokus till enterokutana fistlar och tarmsvikt, bland annat gav Mattias Soop en tydlig och välstrukturerad genomgång av den kirurgiska behandlingen. Nästa session handlade om divertikulit och kirurgi i ljuset av de randomiserade studierna som finns att tillgå. Dagen avslutades med föreläsningar om perianala fistlar med särskilt fokus på perianal Crohns sjukdom. IBD-vård och anastomosläckage På fredagen sammanfattade Jonas Bengtsson det nyligen publicerade ”Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp IBD” och Johan D Söderholm redogjorde för arbetet med högspecialiserad vård för rekonstruktiv kirurgi vid IBD och avancerad Crohns sjukdom. Vi fick också en inblick i hur IBD-vården organiserats i Danmark och i England. Känslan var nog att gräset inte är grönare på andra sidan ändå, även där lider IBDvården av undanträngningseffekter. För att hålla fredagsstämningen någorlunda under kontroll avslutades mötet med en session om anastomosläckage. Professor Bemelman inflikade att ingen med låg anastomos och skyddande stomi går hem från sjukhuset i Amsterdam utan att ha gjort endoskopisk kontroll av anastomosen, med syftet att upptäcka och åtgärda en eventuell defekt tidigt när anastomosen ännu kan räddas. SFKRK tackar kollegorna vid Universitetssjukhuset i Linköping för väl planerade och genomförda Kolorektaldagar 2022! Svenska Kolorektaldagarna i Linköping Kalle Landerholm, kolorektalkirurg och vetenskaplig sekreterare i SFKRK (Svensk Förening för KoloRektal Kirurgi) skriver om de efterlängtade Kolorektaldagarna i Linköping. Temat var inflammatoriska tillstånd inom koloproktologi och många av föreläsarna var inbjudna från Europa. KALLE LANDERHOLM Jönköping kalle.landerholm@rjl.se
www.svenskkirurgi.seRkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=