291 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 för allt att öppen kirurgi setts som ett sätt att garantera radikalitet vid denna heterogena och ofta multifokala tumörsjukdom. Professor E. NvD är en av dem som vill utmana denna vedertagna sanning och förespråkar att det finns patienter som både gör sig lämpliga och även skulle gagnas av minimalinvasiv laparoskopisk teknik, likt andra kirurgiska områden. Hon har ägnat tid och arbete åt att undersöka dels vilka farhågor som finns mot ett sådant arbetssätt, dels hur detta kan bemötas. Låg incidens/högre prevalens Neuroendokrina tumörer i tunntarmen (iliala eller tunntarms (TT) – NET, neuroendokrina tumörer, eller NEN, neuroendokrina neoplasm) är en sällsynt sjukdom i världen, med mycket låg incidens. Den sammanlagda incidensen för gastroenteropancreatiska (GEP) neuroendokrina tumörer beräknas till 5,25/100 000, och av dessa är tunntarms-NET den vanligaste med cirka 1–2/100000 invånare. Trots den låga incidensen har sjukdomen en relativt hög prevalens då patienterna lever länge med sin sjukdom. NET i tunntarmen representerar cirka 40 procent av alla tunntarmstumörer, det sistnämna ett ämne som också avhandlades i en gemensam föreläsning mellan kolorektal-, NET- och sarkomkirurgi på tisdagens morgon under Kirurgveckan. Liksom alla sällsynta cancrar brottas tunntarms-NET med den förbannelse som en sällsynthet medför, såsom försenad diagnos, låg evidensgrad på de få studier som görs, och behandling vid sjukhusinrättningar där expertkunskap ofta inte finns att tillgå. Från industrin finns inte heller i regel finansiella intressen att driva och finansiera forskning vid låga incidenstal. Resultatet för ovanliga cancertyper i sin helhet är dystert, och femårsöverlevnaden är cirka 47 procent mot vanliga cancersjukdomars 65 procent. Gruppen sällsynt cancer är dock betydande, då den utgör cirka en fjärdedel av all cancersjukdom och satsningar krävs för att möta dessa patienters behov. Fördröjd diagnos Vid mer specifik analys av TT-NET, konkluderade Basuroy et al i BMC 2018, att det finns en fördröjning till diagnos med en mediantid på 54 månader och elva besök hos allmänläkare! Det fanns då enbart cirka 13 studier på närmare 40 år som avser onkologisk behandling och det fanns inga kirurgiska studier på tunntarms NET. Antalet studier på NET har dock ökat på senare år vilket är mycket välkommet. En delförklaring till lång fördröjning både hos patient och doktor ligger i de sjukdoms-ospecifika symtom som tunntarms-NET kan uppvisa. Flushbesvär kan till exempel tolkas som övergångsbesvär och diarré, buksmärtor och subileus kan tolkas som irritabelt tarmsyndrom. Symtomen kommer ofta smygande och ger ofta en känsla av benign sjukdom. Utbildning och ökad uppmärksamhet på sjukdomen är därför viktig hos läkare i allmänhet. Nederländska data Fokus riktades därefter mot på vad nederländsk datainsamling mellan 2005–2015 kan lära oss om incidens, prevalens, behandling och överlevnad hos patienter med TT-NET. Kaçmaz och professor Els Nieveen van Dijkum et al publicerade i World Journal of Surgery. Aug 2021, Update on Incidence, Prevalence, Treatment and Survival of Patients with Small Bowel Neuroendocrine Neoplasms in the Netherlands. Bild 1. Analysmetoder av insamlande nederländska data. Bild 2. Resultat. Referat Kirurgveckan Dutch Cancer Data, Kacmaz et al World J Surg 2021. Dutch Cancer Data, Kacmaz et al World J Surg 2021.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=