302 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Ändrad specialitet Vår svenska kärlförening består till stor del av unga lovande kollegor och blivande specialister. De har en annan arbetsmarknad, arbetsmiljö och förväntan på sitt arbetsliv än många kärlkirurger och kirurger haft under 1980–1990 talet. Idag arbetar majoriteten av de svenska kärlkirurgerna med endovaskulär behandling, kompletterad med bästa farmakologiska behandling, snarare än med öppen kärlkirurgisk teknik. Men komplex kirurgi och det breda användandet av omfattande, ofta perkutana metoder inom andra discipliner medför ett behov av god kärlkirurgisk kompetens, för att kunna bistå och hantera iatrogena kärlskador på många sjukhus nationellt. Framtida kompetensbrist Kärlkirurger kommer sannolikt mer och mer arbeta med endovaskulär teknik. En möjlig farhåga är att man de kommande två decennierna med en fortsatt krympande andel elektiva öppna kärlingrepp får en kompetensbrist beträffande öppen kärlkirurgi på vissa sjukhus. Vi behöver fortsätta, tillsammans med Svensk Kirurgisk Förening och KIRUB, att diskutera dessa frågor som berör allas framtid. Det är viktigt eftersom man på många sjukhus behöver ha en kärlkirurgisk kompetens för att kunna hantera akuta kärlkirurgiska patienter, men även bedriva annan komplex kirurgi på ett säkert sätt. Inom alla delföreningar måste vi samverka för att skapa rimliga arbetsmiljöer för alla kärlkollegor som ofta arbetar med tung jourbörda, ofta inom både kirurgi och kärlkirurgi. Utvecklingen med en ST i kärlkirurgi utan samtidig ST i kirurgi kommer att skapa kärlspecialister med en smalare basutbildning i kirurgi, vilket påverkar möjligheten att vara kirurgjour. Nätverk Kärlkirurgi har alltid varit en specialitet som arbetar i nätverk med angiologi, njurmedicin, anestesi, traumakirurgi, sarkomkirurgi, transplanHurra, hurra, hurra, hurra för SSVS 30 år! Föreningsnytt tationskirurgi, koagulation, kardiologer, diabetologi, radiologi, urologi, nuklearmedicin, klinisk fysiologi, thoraxkirurgi, för att nämna några. Denna samverkan med andra kompetenser med patientens kärlsjukdom i centrum är en av våra mest tilltalande funktioner och har snarast tilltagit under det senaste decenniet. Med ökande förmåga och vilja att behandla alltmer avancerade tillstånd hos svårt multisjuka äldre förutses en fortsatt ökning under detta decennium. Kvinnliga kärlkirurger Andelen kvinnor inom svensk kärlkirurgi har diskuterats nationellt. Där har vi sett en ökande andel kvinnor under en period, men nu möjligen en stagnation de senaste åren. För att stärka yngre kvinnliga kollegor har kärlkirurgerna Lena Blomgren, Karin Ludwigs, Helen Sinabulaya och Mitra Sadeghi skapat det kvinnliga nätverket Vascular ladies, som träffas årligen i samband med Svenska Kärlmötet i maj. Titta på deras länkar på Linked-in! Vetenskap Den vetenskapliga aktiviteten inom kärlkirurgi har traditionellt och historiskt varit hög och det har fortsatt. Vi har genom många kärlmedarbetare en god förankring inom det Europeiska Kärlnätverket, där ingår bland andra Martin Björck (redaktör i EJVES), Kevin Mani (Swedvasc, Vascunet), Joakim Nordanstig (ESVS guidelines), Birgitta Sigvant (Vascunet, ESVS guidelines), Carl Wahlgren (ESVS guidelines), Anders Wanhainen (ESVS guidelines) liksom Lena Blomgren, Nuno Dias och många, många fler av våra kärlkirurgiska hjältar och representanter för svensk kärlkirurgi. Attraktiv specialitet Inom kärlkirurgi har vi haft förmånen att ha en mycket hög andel yngre kollegor som söker sig till oss för att utbilda sig och bli kärlspecialister. För att försäkra oss om att detta ska fortsätta har vi sedan många år utvecklat ett mentorsprogram för juniora blivande kollegor. Det ger dem möjlighet att få ”sniffa” på specialiteten. Programmet pågår under ett år och kallas för mentorsprogrammet. Minst sju ST-läkare har redan rekryterats från programmet. Utbildning Vi har också inom SSVS skapat ett internt ST-utbildningsprogram, med nationella fakulteter som ska stödja och tillgodose specialitetens behov av bredd och spets, med utbyte av lärare och kompetenser nationellt. SSVS försöker inom alla typer av utbildningsaktiviteter också betona att vår specialitet är en liten grupp som strävar efter att hålla kvar känslan av ”kärlklubb” och familjäritet. Många kärlkirurger arbetar på mindre sjukhus, ofta ganska få personer på en kirurgklinik. De uttrycker glädje över att vi har en nationell samverkan och två återkommande årliga möten. För att stödja den yngre bakjouren inom kärlkirurgi har vi skapat en bakjourskurs som löper över två år. Den första omgången är precis avslutad och en ny kurs ska omstartas för en hungrig grupp av blivande bakjourer i kärlkirurgi. Inom svensk kärlkirurgisk förening bedrivs ett stort antal SK-kurser. Det är med stor glädje och stolthet vi i samband med dessa noterar att våra blivande kärlspecialister verkligen ger oss hopp om framtiden, både för våra patienter och för vår specialitet. Våra juniorer är entusiastiska, nyfikna, positiva, pålästa och de ser med stor tillförsikt på sitt framtida arbete som kärlkirurger. Vi ser en helt naturlig inställning till att behandla patienter med alla de vapen de har i sin arsenal: bästa medicinska behandling, endovaskulär teknik, öppen teknik eller en hybrid av dem alla. Vi ser verkligen fram emot kommande 30 år inom svensk kärlkirurgi och SSVS med stor tillförsikt och förväntan.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=