271 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Kolumnen – fortbildning samt professionens, samhällets och patientens bedömningar. 2. Den enskilde läkarens fortbildningsplan, genomförd fortbildning och uppnådda mål dokumenteras i en fortbildningsportfölj, utformad som ett stöd för planering, genomförande och avstämning. 3. SLS medlemsföreningar/sektioner är bäst lämpade att med utgångspunkt i SLS policy utforma rutiner och riktlinjer för fortbildning, och för övergripande utvärdering av fortbildningsportföljer och bedömning av fortbildningsprocessen. 4. Extern granskning av förutsättningar och kvalitet i fortbildning bör genomföras regelbundet. Granskningen kan ske enligt SLS ”Hippokratesrevision” en modell för klinisk revision och granskning och även enligt Läkarförbundets modell för SPUR inspektioner. SLS och SLS medlemsföreningar och sektioner bidrar också till läkares fortbildning genom att arrangera en rad utbildnings- och fortbildningsaktiviteter – både mer övergripande och specialitetsspecifika. Förutom det så arbetar SLS konsekvent med att driva frågan om läkares fortbildning så att arbetsgivare och chefer på olika ledningsnivåer i hälso- och sjukvården gör den möjlig och ställer resurser till förfogande. På längre sikt kan modellen utvecklas så att SLS och SLS medlemsföreningar/sektioner skapar en organisation för värdering av enskilda läkares fortbildningsportföljer. Det bör även utvecklas ett sätt att följa aggregerade data om genomförd fortbildning i olika sjukvårdsområden som redovisas i öppna jämförelser. (Källa: https://www.sls.se/globalassets/sls/dokument/folder_forening_ final_9_feb_22.pdf ) På www.sls.se/lakaresfortbildning kan du läsa mer om SLS satsning för att säkra läkares fortbildning. Här kan du även ladda ned informationsmaterial, ta del av debattartiklar och bakgrundsmaterial. SLS utredning om reglering som stöd för läkares fortbildning Det har länge diskuterats om det behövs en tydligare reglering om fortbildning, både vad gäller reglering av vårdgivarens ansvar och den enskilde yrkesutövarens ansvar. Ett par statliga utredningar har föreslagit tydligare reglering om fortbildning, men regeringen har inte gått vidare med förslagen. Regeringen har ansett att det inte behövs ytterligare reglering. Då regleringsfrågan ständigt är aktuell har SLS utrett frågan. Syftet har varit att klarlägga gällande regler och redogöra för olika initiativ som tagits när det gäller reglering om fortbildning samt att redogöra för SLS tidigare uttalanden och synpunkter. Frågor SLS ställt sig och tagit ställning till Finns det tillräcklig offentligrättslig reglering kring ansvaret för fortbildning, som komplement till SLS fortbildningsmodell? Bör ett eventuellt förtydligande av ansvaret främst riktas mot vårdgivaren eller både vårdgivaren och den enskilde yrkesutövaren? SLS landar i följande slutsatser: • Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete bör förtydligas i enlighet med gällande rätt. • Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda hur vårdgivarens ansvar i enlighet med det som redan gäller kan förtydligas i föreskrifterna utifrån tidigare ledningsföreskrifter och Socialstyrelsens handbok. Regeringen bör samtidigt ge IVO i uppdrag att utreda hur tillsynen kan stärkas utifrån de förtydligade föreskrifterna. Professionerna i hälso- och sjukvården bör delta i arbetet. • Regeringen bör tydliggöra att ett förtydligande av det som redan gäller inte är ett nytt uppdrag, utan ingår redan i vårdgivarens ansvar. Huvudmannen måste ta ansvar för god vård och ge vårdgivare rimliga förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med lagkraven. Tillräckliga resurser måste avsättas för vårdgivarens ansvar att ge möjligheter till regelbunden fortbildning. • Läkaren har ett eget ansvar för sin fortbildning, men vårdgivaren gör det möjligt genom att skapa utrymme i form av tid och resurser. En tydlig reglering av vårdgivarens ansvar är ett stöd. • Frågan om hur fortbildning ska ske kan enbart ägas av professionen. (Källa: https://www.sls.se/globalassets- /sls/dokument/sls-rapport-reglering- som-stod-for-lakares-fortbildning2022_rattesle_sid11_p3_4_202202-18.pdf ) Skrivelse till regeringen SLS har tillsammans med Läkarförbundet skickat brev till tidigare socialminister Lena Hallengren och föreslagit att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att se över hur nuvarande ledningsföreskrifter kan förtydligas när det gäller vårdgivarnas ansvar för läkares fortbildning. https://www.sls.se/globalassets/ sls/dokument/brev-till-socialminister-lena-hallengren-fr-sls-ochslf-20220512.pdf Läs och ladda ned rapporten ”Reglering som stöd för läkares fortbildning” (2022) https://www.sls.se/globalassets/sls/ dokument/sls-rapport-reglering-somstod-for-lakares-fortbildning-2022_ rattesle_sid11_p3_4_2022-02-18.pdf Kirurgers yrkeslivslånga lärande Mot bakgrund av SLS fortbildningsmodell bör vi för Svensk Kirurgisk Förenings (SKF) medlemmar fundera på om vi ska ha ett minimikrav av fortbildning/år/ kirurg. Exakt hur mycket som behövs eller om man ska avsätta en viss pott/ medarbetare till fortbildning, bör varje verksamhetschef bestämma. SKF kan med utgångspunkt i SLS fortbildningsmodell utforma rutiner och riktlinjer för fortbildning, och för övergripande utvärdering av fortbildningsportföljer och bedömning av fortbildningsprocessen, vilket innebär att det bör finnas en anpassad plan som utgår från dels specialiteten dels varje subspecialitet. Det är hög tid att vi i SKF skriver en rekommendation på hemsidan om hur vi tycker att vår fortbildning ska se ut.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=