285 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Mötesrapport Clavien-Dindo definitionerna • CD1: Alla händelser som avviker från normalt förlopp, utan behov av åtgärder eller som kunnat behandlas med läkemedel mot smärta, illamående eller feber, med diuretika eller elektrolyter/dropp (Ringer, glukos, Na, K), KAD-sättning och öppnande av ytlig sårinfektion/abscess. • CD2: Komplikation som behövt behandling med läkemedel, t.ex. antibiotikabehandling, blodtransfusion eller parenteral nutrition. • CD3a: Komplikation som krävt kirurgisk, endoskopisk eller radiologisk behandling (perkutant dränage) UTAN narkos. Räknas ej ‐ om man öppnar ett sår ytligt/tömmer ytlig abscess. • CD3b: Komplikation som krävt kirurgisk, endoskopisk eller radiologisk behandling (perkutant dränage) MED narkos. • CD4a IVA: Singel-organsvikt: Livshotande komplikation med svikt av ett organsystem, vilket krävt intensivvård (respiration/lungor, cirkulation/ hjärta-blodtryck, njurar/dialysbehov, CNS/stroke/medvetande). • CD4b IVA: Multi-organsvikt Livshotande komplikation med svikt av flera organsystem, vilket krävt intensivvård. • CD5 Död: Patienten avliden. koordinator eller ansvarig läkare, inleddes av Lars Enochsson samt Gabriel Sandblom som informerade om vad som är på gång i registret gällande anslutning till RUT, PROMutvecklingen samt information kring FoU. Nationellt vårdprogram Erik Haraldsson, ordförande i NAG för gallstenssjukdom, gav en övergripande bild av hur kunskapsstyrningen är tänkt med indelning av Nationella programområden (NPO), där värdskapet för de olika NPO är sjukvårdsregionalt. Gallstenskirurgin ingår i NPO Mag- och tarmsjukdomar där Västra Götaland har värdskapet. Den nationella arbetsgruppen för gallstenssjukdom (NAG) startade februari 2021 med representation från samtliga sjukvårdsregioner. Från GallRiks deltar förutom Erik Haraldsson, Lars Enochsson, Johanna Österberg och Gabriel Sandblom. Uppdraget för NAG gallstenssjukdom, med SBU-rapporter som utgångspunkt, är att skapa ett nationellt vårdprogram för diagnostik och evidensbaserat omhändertagande av patienter med gallstenssjukdom samt att identifiera mätbara variabler för vårdkvalitet för dessa patienter som mått på implementeringsstrategins utfall. Dessutom sker kartläggning av regionala skillnader i handläggningen av gallstenssjukdomen för att kunna identifiera strukturella problemområden. Just nu slutför man rekommendationerna och arbetar med mätvariabler. Planen är att komma ut med vårdprogrammet på öppen remiss i februari 2023 och att ha ett nationellt vårdprogram klart senast till Kirurgveckan 2023. Koordinatorns uppdrag Att registrera i Gallriks är verksamhetsförankrat med överenskommelsen att registrera fullständigt och korrekt. En hög täckningsgrad/valida data är viktigt för att data ska kunna användas vid verksamhetsutveckling, förbättring, forskning och jämförelser. Våra lokala koordinatorer, som utses av verksamheten, har här ett speciellt uppdrag att se till att registreringen fungerar på enheten och att regelbundet ha koll på rapporteringar/ täckningsgrad. Lise-Lott Prebner informerade om den rutin vi har för att på ett effektivt sätt arbeta med detta, som också innebär ett samarbete och ett gemensamt ansvar med GallRiksansvarig läkare och verksamhetsansvarig. Vi har nu efter ett långt uppehåll startat med våra valideringsbesök där vi valt ut ett antal enheter att besöka under hösten 2022. Vi kommer att fortsätta under 2023 med nya enheter. Inför och i samband med dessa besök har också koordinatorn en viktig roll som kontaktperson samt skapar de förutsättningar som behövs för att besöket ska kunna genomföras. Knepiga fall Peder Rogmark definierade vad som är en kirurgisk komplikation; det är ett oavsiktligt, oönskat och oväntat resultat som är en direkt konsekvens av operationen som påverkar patienten, och som inte skulle ha inträffat om operationen förlöpt som förväntat1. För att summera postoperativa komplikationer finns ett comprehensive complication index (CCI)2 som samverkar väl med Clavien-Dindo – klassifikationen. En patient med flera komplikationer av CD2 kan ha ett allvarligare tillstånd än en patient med endast en CD3 komplikation och får då ett högre CC index. Johanna Österberg gick igenom hur man skall registrera komplikationer vid 30 dagar men även en del fallgropar. Rutan ”annan komplikation med fritext” i GallRiks skall bara användas om man inte hittar komplikationen man skall registrera i variabeltabellen, inte för att kommentera den variabel man redan valt. Annan komplikation måste också graderas enligt CD. En hel del nya variabler har kommit in under året och numera kan man även registrera en avbruten galloperation/ERCP före eller efter kanylering, på ett enkelt sätt. Om ni framöver hittar buggar eller har frågor är det bara att maila vår nationella registerkoordinator. Vi hoppas slutligen att vi ses vid nästa tillfälle för GallRiksdagarna, den 27–28 april 2023! Referenser 1. Sokol DK, Wilson J. What is a surgical complication? World journal of surgery. 2008;32(6):942-4. 2. Slankamenac K, Graf R, Barkun J, Puhan MA, Clavien PA. The comprehensive complication index: a novel continuous scale to measure surgical morbidity. Annals of surgery. 2013;258(1):1-7.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=