284 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 6 • 2022 Mötesrapport Ytterligare synpunkter från debatten var att man självklart som ung i karriären ska kunna operera elektiva okomplicerade gallor innan man tar hand om de akuta kolecystiterna (först krypa, sedan gå). Det poängterades även att det i det här uppdraget, det vill säga ansvaret för akut gallkirurgi, ingår utbildning, forskning och hantering av komplikationer. Koledoskusstenar bort i samma seans Koledokusstensproblematiken lyftes även och alla i auditoriet var överens om att man vill få sina eventuella koledokusstenar åtgärdade i samma seans, vilket rekommenderas av de vårdprogram som finns, och det är även vad NAG gallstenssjukdom kommit fram till. Trots detta säljs en del gallkirurgi ut till privata aktörer som inte har möjlighet att avlägsna koledokusstenar under pågående galloperation. Det är då viktigt att patienterna informeras korrekt inför ingreppen så att patienterna är medvetna om att man kan behöva utföra ytterligare ett ingrepp för att ta bort eventuella koledokusstenar. Ny studie om kolangiografi Kolangiografi eller ej diskuterades också, med en del hetta i diskussionen. Selektiv eller rutinmässig kolangiografi är något som kommer att forskas på i Cognacstudien som snart startar. Viktig påpekande här är att kolangiografin faktiskt görs framför allt för att man tidigt ska upptäcka gallvägsanomalier och undvika potentiellt livshotande komplikationer. En av deltagarna tyckte det var märkligt att vi var så säkra på att rutinmässig kolangiografi var så bra, då man inte gör detta rutinmässigt vare sig i Danmark eller Norge, men enligt danska siffror är också antalet gallgångsskador två ggr högre i Danmark än i Sverige. Det återstår att se vad Cognacstudien kommer att visa. Pristagare Eyvind Johansson redovisade sin BJS Prize prisbelönta artikel där han visar värdet av att åtgärda alla koledokusstenar, denna artikel presenterades även på den digitala Kirurgveckan 2021. Guldgallan-priset 2020 gick, i kategorin bästa ST-arbete, till Agnes Gyllander som tittat på risken för pankreatit efter ERCP på kirurgkliniken i Östersund. Priset för bästa STarbete 2021 delades mellan Karolina Gimberg, Stockholm, för arbetet ”Akut pankreatit hos patienter ≥80 år – utfallet av given vård i Sverige, åren 2007–2019” samt Lisa Lindqvist, Örnsköldsvik, för arbetet ”Handläggning av patienter med akut kolecystit beroende på sjukhustyp”. Type 1 Ordinär papill, inga tydliga karaktäristika. "Klassiskt utseende". Type 2 Liten papill, ofta platt med en diameter < 3 mm (9Fr). Type 3 Utbuktande eller nedhängande papill. En papill som buktar ut eller hänger ned i tarmlumen, ibland med mynningen orienterad kaudalt. Type 4 Veckad eller åsad papill. Där den gångslemhinnan verkar sträcka sig distalt, ut ur papillmynningen, antingen på en ås eller i ett veck. Olika typer av papiller. Guldgallan 2022, kategorin utvecklingsprojekt, gick till ett projekt från Akademiska sjukhuset, Uppsala, där man använt Propofolsedering vid ERCP, i syfte att öka kapaciteten/ antalet utförda undersökningar. Byte av registerhållare Sista punkten i torsdagens program var Lars Enochssons, Luleå/Umeå. Lars har varit med i Gallriks sedan sjutton år tillbaka och varit registerhållare i tio år. Han lämnade nu över stafettpinnen till Greger Olsson, Växjö. Innan detta påtalades att registeransvariga på respektive sjukhus utför ett fantastiskt arbete och att GallRiks nyligen har fått status som ett Kategori 1 register, vilket är den finaste kategorin för kvalitetsregister i världen. Som social sammanfattning av första dagen avslutades sedan den vetenskapliga sessionen med en tillställning på Wallmans salonger med utsökt mat och oförglömlig underhållning. På gång i registret Fredagens program, som sedvanligt är mer inriktat till våra användare i registret med uppdrag som lokal
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=