200 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 4 • 2023 Metoder för direktrekonstruktion Bröstrekonstuktion efter mastektomi har positiva effekter på livskvalitet och ska erbjudas alla kvinnor med medicinska förutsättningar. Operationen kan ske direkt vid mastektomi eller senare, och det finns flera kirurgiska tekniker varav protesbaserad rekonstruktion är vanligast. Idag finns två huvudsakliga tekniker för protesbaserad direktrekonstruktion. Prepektoral operation där en anatomisk bröstprotes fästs i ett nät framför pektoralismuskeln samt den mer etablerade submuskulära tekniken där en protes läggs i en ficka under pektoralismuskeln. Den senare måste ofta föregås av implantation av en vävnadsexpander för att skapa tillräckligt utrymme submuskulärt innan det är möjligt att byta till en permanent protes. Tidigare studier har rapporterat frekvens av implantatförlust på cirka sex procent för båda metoderna och totala komplikations-frekvensen har varit ungefär 22–30 procent, med variation i hur komplikationer definieras och mäts. Bästa ST-arbete Operation med prepektoral bröstprotes har utförts sedan 2019 vid Falu lasarett. Syftet med den här studien var att granska utfall efter direktrekonstruktion med prepektoral protes hos kvinnor opererade i Dalarna, jämfört med submuskulärt implantat under samma tidsperiod. Studiedesign Studien genomfördes som retrospektiv kohortstudie och data inhämtades genom journalgranskning. Som utfallsmått valdes frekvens av implantatförlust, komplikationer och reoperation. Alla patienter som genomgått direktrekonstruktion med prepektoral protes respektive submuskulär protes eller vävnadsexpander mellan 2019–2021 inkluderades. För bilateralt opererade kvinnor registrerades varje bröst för sig. Implantatförlust definierades som behov av att avlägsna implantatet oavsett orsak. Komplikationernas svårighetsgrad klassificerades enligt Clavien-Dindoklassifikationen. Uppföljningstiden var tolv månader. Små skillnader Under studietiden opererades 15 patienter (20 bröst) med prepektoral protes och 16 patienter (22 bröst) med submuskulärt implantat, ingen patient exkluderades. Medelåldern var 46 år och lika mellan grupperna. Gruppen prepektoralt opererade hade högre BMI (27,0 jämfört med 22,8) och större preoperativ bröstvolym (649 ml jämfört med 306 ml), men det sågs ingen skillnad i andel patienter med komorbiditet (9,7%) eller andel som erhöll strålbehandling (4,7% preoperativt och 7,1% under uppföljningstiden). Ingen implantatförlust förekom i någon av grupperna. Totala komplikationsfrekvensen var 40,4 procent och ingen skillnad i komplikationsfrekvens eller svårighetsgrad observerades mellan grupperna. Däremot skiljde sig fördelningen av komplikationernas typ, där prepektoralt opererade bröst hade högre frekvens av lokal infektion (25% jämfört med 0%), och submuskulärt högre frekvens av hudnekros (18,2% jämfört med 0%). Komplikationsfrekvens för direktrekonstruktion med prepectoral bröstprotes Priset för bästa vetenskapliga ST-arbete på ickeuniversitetsklinik tilldelades Johanna Hiltunen för denna studie där hon med ett strukturerat komplikationsklassifikationssystem undersökt resultatet av införandet av prepectoral bröstprotes i Dalarna. JOHANNA HILTUNEN Falun johanna.hiltunen@regiondalarna.se
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=