245 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 5 • 2023 Avhandlingsreferat niken vid laparoskopisk kirurgi av främre bukväggsbråck. Studie I1 Ett bukväggsbråckregister startades 2007 vid två svenska universitetssjukhus (Karolinska universitetssjukhuset och Norrlands universitetssjukhus i Umeå). Databasen innehåller sammanlagt 408 patienter. Data har validerats och klassificerats avseende komplikationer. Uppföljningstiden definierades till tre månader vilket möjliggjorde att samtliga patienter kunde inkluderas i analysen. Statistiska beräkningar utfördes avseende möjliga riskfaktorer för komplikation, behov av intensivvård och återinläggning på sjukhus. Storlek på bråcköppningen var den viktigaste riskfaktorn för allvarlig komplikation. Fyndet att ökande bråckstorlek leder till fler och farligare komplikationer tarvar eftertanke och måste beaktas i samband med preoperativa bedömningar. Aktiv konservativ strategi och preoperativ viktnedgång utmanas av risken att ett redan stort ärrbråck kan bli ännu större under väntan på patientoptimering och därmed öka komplikationsrisken. De största ärrbråcken, där betydande delar av bukhålans organ befinner sig i en bråcksäck utanför bukhålan kan medföra stor risk för respiratoriska komplikationer postoperativt. Detta är till viss del möjligt att förebygga med moderna bråckkirurgiska principer såsom kemisk och kirurgisk komponentseparation samt optimerat postoperativt omhändertagande med andningsunderstöd. Studie II2 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag försäkrar 95 procent av landets vårdgivare och mottar årligen cirka 18 000 anmälningar varav 40 procent renderar ekonomisk ersättning. Genom att undersöka anmälningar där patienter anger skada efter operation av bukväggsbråck finns god möjlighet att analysera riskmoment samt könsskillnader i rutinsjukvård. Kirurger och patienter kan ha olika uppfattning om vad som är ett lyckat utfall efter operation och patienter kan betona faktorer som professionen tenderar att negligera. Totalt identifierades 290 patienter under åren 2010–2015. En Accessdatabas byggdes upp och via journalgenomgång av de anmälda patientskadorna uthämtades specifika data. De anmälda skadorna kategoriserades som kirurgiska komplikation, medicinska komplikation eller övrig komplikation. Kvinnor står för 63 procent av anmälningar om vårdskador i samband med bråckkirurgi. Sannolikheten för att anmäld patientskada leder till en hög ersättning är större om operationen utförts med laparoskopisk teknik. Tarmskador var överrepresenterade efter laparoskopisk reparation. Öppen kirurgi var överrepresenterat vid anmälningar på grund av infektion och fult ärr. Att öppen kirurgi leder till fler sårkomplikationer är visat flertal gånger tidigare. Att kvinnor anmäler fler vårdskador än män efter bråck kirurgikan tolkas som att kvinnor upplever sämre kvalité än män efter kirurgi av bukväggsbråck. Det fyndet samt att tarmskador var överrepresenterade vid laparoskopisk kirurgi ville vi analysera med heltäckande nationella data vilket ledde till delarbete III. Studie III3 Från Socialstyrelsens patientregister rekvirerades data för patienter med genomförd operation av bukväggsbråck mellan åren 2004–2014. Reoperationer på grund av komplikation, hjärt-kärl-komplikationer samt dödsfall inom 30 dagar efter indexoperationen uthämtades för att få en klar bild av allvarliga händelser och dödsfall relaterat till ingreppet. 45 676 operationer analyserades. Åldersspannet var 18–101 år och av de genomförda operationerna utfördes 36 procent för ärrbråck. Andelen laparoskopiskt opererade bråck under perioden var endast 2,7 procent. En tendens till högre andel komplikationer för kvinnor som genomgått operation noterades. Äldre personer har markant högre risk för dödsfall eller behov av ny akut operation under vårdtillfället. Risken för död eller reoperation var signifikant högre efter operation för ärrbråck jämfört med primära bråck. Både öppna och laparoskopiska metoder verkar vara säkra för reparation av bukväggsbråck, med låg risk för reoperation och låg dödlighet. Risken för dödsfall ökar dramatiskt i gruppen över 80 år efter både primär- och ärrbråckreparation. Detta manar till eftertanke, även i tekniskt enkla fall. Stort flankbråck efter öppen nefrektomi.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=