Svensk Kirurgi nr 5-23

238 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 5 • 2023 Plastikkirurgi Bättre vårdkvalitet Lyckligtvis, under de senaste tre decennierna, har utveckling och implementering av nya behandlingsstrategier, såsom snabb vätskeersättning och tidig brännskadeexcision, avsevärt förbättrat kvaliteten på brännskadevården, vilket minskat den globala dödligheten efter brännskador2-5. International Society for Burn Injuries har som mål att uppnå en enhetlig vårdkvalitet över hela världen och har identifierat de nuvarande bästa och mest kostnadseffektiva behandlingsmetoderna med stöd av såväl litteratur som experter, och samlat dem i en uppsättning av praktiska riktlinjer som kan vägleda kliniker i omhändertagande av patienter1. Okomplicerade brännskador kan mycket väl hanteras på allmänna kirurgiska enheter men mer allvarliga fall kräver en multidisciplinär approach som består av samarbete mellan bland andra brännskadekirurger, anestesiologer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer och dietister6. Runtom i världen är brännskadekirurger antingen plastikkirurger eller allmänkirurger som behärskar brännskadevård, i synnerhet behandling av komplicerade sår och delhudtransplantationer. Dessa specifika kompetenser är nödvändiga för att hantera brännskador på ett adekvat sätt, vilket minskar dödligheten, tid på sjukhuset och funktionsnedsättningen. “Without proper consideration of splinting requirements or early burn excision and skin grafting, the healingprocess can be sub-optimal and the ensuing burn scar contractures can result in significant life-long disability” 7. I Sverige remitteras patienter med brännskador i behov av högspecialiserad brännskadevård till de två nationella brännskadecentrumen, Linköping och Uppsala, där det multidisciplinära teamet leds av plastikkirurger. Vilka drabbas? Trots att de flesta brännskador kan förebyggas är de fortfarande ett globalt folkhälsoproblem. De drabbade är i huvudsak individer i låg- och medelinkomstländer. Enligt Världshälsoorganisationen klassificeras brännskador som en fattigdomssjukdom8. Det är inte nödvändigt att vända blicken mot låginkomstländer för att bekräfta detta påstående. I Sverige är barn som bor i områden med låg inkomst och barn från asylsökande familjer överrepresenterade bland brännskadepatienter9. Brännskadeolyckor inträffar där människor ska känna sig tryggast och mest skyddade, hemma och på jobbet, och de drabbade är främst barn och vuxna kvinnor. Matlagning på öppna spisar i dåligt ventilerade hem är en fara för barns och kvinnors säkerhet i resursfattiga miljöer5,10-12 men olyckor i hemmet sker ofta även i Sverige, där huvuddelen av patienterna utgörs av barn, främst pojkar, yngre än sex år med skållninsskador13,14. Adekvat vård motverkar komplikationer Internationella studier har visat att de flesta brännskador är små eller melBrännskador – ett globalt folkhälsoproblem Ett trauma kan beskrivas som en händelse där yttre krafter orsakar en fysisk skada som kräver omedelbar medicinsk vård. En brännskada är per definition ett trauma, men brännskador har historiskt sett varit negligerade av traumavårdare runt om i världen, jämfört med andra typer av skador, såsom fall, trafikolyckor eller penetrerande trauma. "Historically, burn-injured patients were aggregated in a corner of a surgical ward. With the unsightly wounds, odors, and pain management challenges, many providers were reluctant to care for this complicated patient population"1. LAURA POMPERMAIER Linköping laura.pompermaier@liu.se

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=