294 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 Svensk Kirurgi 50 år Svensk Kiurgi idag och imorgon JONAS WALLINDER Sundsvall jonas.wallinder@svenskkirurgi.se Betydelsen av en tidning Tidningen är, tillsammans med Kirurgveckan, Svensk Kirurgisk Förenings starkaste varumärken och jag vill också tro att de är de mest uppskattade fördelarna som föreningen erbjuder er som medlemmar. När tidningen fungerar som bäst så erbjuder den en möjlighet att följa med vad som händer inom den alltmer fragmenterade kirurgiska specialiteten. Både vad gäller utveckling av handläggning och tekniker, förändrade ansvarsområden och nya subspecialiteter. En kanske mindre inspirerande men minst lika viktig del är de organisatoriska förändringar som sker, till exempel kunskapsstyrningen. Det är lockande att fokusera på sina patienter och operationer för det är vad vi är utbildade till och skickliga på. Om vi ska fullgöra åtagandet mot våra patienter så går det inte att bortse från de större sammanhang som vi verkar inom. Här försöker vi med tidningen erbjuda artiklar som ger förståelse för de förändringar som sker på en mer strategisk nivå. I artiklarna om tidningens historia så framkommer ett ambitiöst mål att vara intressant läsning även för gynekologer, ortopeder, urologer och politiska beslutsfattare. Med den utveckling och fragmentering som vi har sett och ser så får dock anstränga oss för att vara en tillgång för alla kirurgiska subspecialiteter. Når vi fram? Det är en fråga som jag och sannolikt alla redaktörer före mig har funderat över och jag vågar påstå att vi når ganska långt. Förhoppningsvis kan vi genomföra en enkät under våren som kan hjälpa oss nå längre i strävan att vara ett naturligt sätt för svenska kirurger att behålla en bred kirurgisk allmänbildning. Redan nu så kan jag dock identifiera några områden där tidningen inte räcker till. Det finns många frågor där vi tycker olika men det svårt att få ett fungerande debattformat i en papperstidning som kommer ut sex gånger per år. Bevakningen av vetenskapliga och tekniska landvinningar är beroende av intresserade skribenter som är beredda att lägga tid på referat, det gör att balansen mellan olika områden är svår att upprätthålla. Hur ska vi förbli relevanta? Styrkan och svagheten med en tidning i pappersformat är tätt sammanbundna i en tid av digitala medier. Det är något avslappnande med att läsa på papper, beständigt, lugnt och utan distraktion. Tyvärr medför beständigheten långa ledtider från författandet av artiklar till publikation. Jag tror att det är värdefullt att försöka samverka med våra digitala medier för att kunna erbjuda snabbare information och även utrymme för diskussioner och en högre grad av interaktion. Styrelsen arbetar med en plan för en mer sammanhållen kommunikation där tidningen kommer att vara en viktig del, något sådant kräver dock arbete, engagemang och förmåga. Nästa år I ett kortare perspektiv så kommer vi nästa år att fokusera mer på klinisk forskning ur olika aspekter. Det är en viktig del av vår verksamhet som kirurger men tyvärr finns det tecken på att vi håller på att tappa mark som forskningsnation. Det bedrivs fortfarande mycket högkvalitativ klinisk forskning och förhoppningsvis kommer vi att kunna belysa både kvaliteten och utmaningarna att behålla forskningsaktiviteten. Hjälp oss bli bättre Jag är väldigt intresserad av alla former av kritik och tips om intressanta ämnen, ännu bättre om du är intresserad av att bidra med arbetet i redaktionskommittén så finns det utrymme att vara med och påverka eller skapa innehållet i tidningen. Om du är intresserad av att utveckla ett journalistiskt intresse så kan vi erbjuda en möjlighet att bidra med det som du är intresserad av i den takt som passar. Tidningen har förändrats genom de senaste 50 åren, jag vill tro att den succesivt har förbättrats med hjälp av engagerade redaktörer, redaktionsmedlemmar och de senaste 24 åren med Barbar Dürr som stöttat redaktörerna, inte minst med layout och den grafiska profilen. Man vad är tidningen idag och vad ska den vara i framtiden?
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=