Svensk Kirurgi nr 6-23

285 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 nummer 6/2023 Årgång 81 Svensk Kirurgi 50 år Gallvägssjukdom, vårdprogram Kirurgisk katastrofberedskap Svensk Kirurgi

286 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 Versius® We set out to create a surgical robot that is more accessible through its design. Hospitals can maximise their use of Versius as the small and modular system can easily be moved between virtually any operating room, no matter the size. Uniquely small and modular

285 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 Innehåll Ledaren Ingenting varar för evigt Linus Axelsson, Karlskrona...........................................................................287 Chefedaktören reflekterar Ny teknik i sjukvården Jonas Wallinder, Sundsvall..........................................................................289 Svensk Kirurgi 50 år De första 25 åren Larsolof Hafström, Göteborg.........................................................................290 Den moderna tidskriftens tillkomst Åke Andrén-Sandberg, Borrby......................................................................292 Svensk Kirurgi idag och i morgon Jonas Wallinder, Sundsvall..........................................................................294 Bakjoursfall del 1 Bakjoursfallet Per Polleryd, Karlstad..................................................................................295 Referat Kirurgveckan Ihrepristagaren 2023 – Erik Stenberg Erik Stenberg, Örebro................................................................................. 296 KIRUB KIRUB-dagarna 2024 Sofia Dahlberg, Helsingborg.........................................................................300 Nationellt vårdprogram Gallstenssjukdom – nationellt vårdprogram Erik Haraldsson, Göteborg............................................................................302 Bakjoursfall del 2 Bakjoursfallet Per Polleryd, Karlstad..................................................................................305 Malignt melanom Malignt melanom i Sverige – incidens och prognos Karolin Isaksson, Kristianstad...................................................................... 306 Melanomkirurgi Roger Olofsson Bagge, Göteborg...................................................................310 Ny teknik Risker med ny teknik – erfarenheter från aortakirurgin Erika Lilja, Uppsala och Kevin Mani, Uppsala............................................... 314 Immunterapi – vad en kirurg behöver veta Lars Ny, Göteborg....................................................................................... 318 Indocyaningrönt – ett ljus i mörkret Vladmimir Gatzinsky, Göteborg.....................................................................320 Kunskapsstyrning Kan vi förbättra den perioperativa vården i Sverige? Per Lindnér, Göteborg................................................................................. 322 Akut- och traumakirurgi NAG-trauma har påbörjat sitt arbete Folke Hammarqvist, Stockholm och Arthur Jänes, Sundsvall...........................324 Kirurgens perspektiv på svensk beredskap Hildur Thorarinsdottir, Malmö.......................................................................326 Arbetet för en nationell ackreditering i akut- och traumakirurgi fortsätter Eva-Corina Caragounis, Göteborg och Per Loftås, Linköping............................ 332 Personporträtt Henrik Thorlacius – president och kongressgeneral Kajsa Asp Jonsson, Gasrokuriren...................................................................333 Krönika Ge kniven vidare men glöm inte produktionen Alfred Janson Lantz, Sundsvall.....................................................................335 Aktuella KUB-kurser................................................................................336 Svensk Kirurgi Organ för Svensk Kirurgisk Förening Ansvarig utgivare, chefredaktör Jonas Wallinder Sundsvall jonas.wallinder@svenskkirurgi.se Övriga redaktörer Vladimir Gatzinsky vladimir.gatzinsky@vgregion.se Per Hede per.hede@regionvarmland.se Christina Jansson christina.e.jansson@gmail.com Helena Taflin helena.taflin@svenskkirurgi.se Hildur Thorarinsdottir hildur.t@gmail.com Redaktionssekreterare, layout Barbara Dürr barbara.durr@svenskkirurgi.se Annonser Lars Johansen Kir klin, KSS, 541 85 Skövde Tel 0500-43 10 00 lars.johansen@vgregion.se Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0346-847X Manusstopp Nr Manusstopp Utgivning 1/2024 5 januari V 8 2/2024 1 mars V 16 3/2024 2 maj V 25 Svensk Kirurgisk Förenings kansli Box 738, 101 35 Stockholm Besöksadr: Klara Östra Kyrkogata 10 Tel 072-221 42 04 kansliet@svenskkirurgi.se www.svenskkirurgi.se Org nr 826001-3613 Omslagsbild Barbara Dürr.

286 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023

287 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 Ledaren LINUS AXELSSON Ordförande linus.axelsson@svenskkirurgi.se Barbar Dürr Barbaras insats för föreningen har varit ovärderlig, i samarbete med ett stort antal ordföranden, redaktörer, styrelser och kommittémedlemmar har hon starkt bidragit till att Svensk Kirurgisk Förening kunnat stärka och utveckla svensk kirurgi och dess kirurger, med kurser, Kirurgveckor, tidskrift och mycket annat. Men allting har ett slut, och hur osannolikt det än verkat kommer Barbara nu att gå i pension. Eller fira långledigt. En stark förening Vi kirurger får som avskedsgåva av Barbara en mycket väl fungerande förening, som vi tillsammans med framtida kanslister, först ut Karin Berggren, ska förvalta och utveckla. Våra insatser kan vara små eller stora, kortvariga eller sträcka sig över långa tidsrymder. Med fokus på att utveckla kirurgin till så hög kvalitet som möjligt till våra patienters gagn så är alla dessa insatser byggstenar i en ännu bättre förening. Barbara har bidragit mer än de flesta, men väldigt många kloka och kompetenta kirurger har stått för viktiga bidrag i detta föreningsbygge. Nya utmaningar Och vi i styrelsen, med ny kanslist och i samarbete med våra delföreningar bygger vidare i en stökig tid, lokalt och i världen. Nya frågor dyker upp som vi måste ta oss an. Minskad fortbildning till följd av besparingar och en förändrad vårdstruktur är en väldigt viktig fråga för föreningen under 2024. Vi oroas över konsekvenserna av ny schemaläggning till följd av ny tolkning av arbetstidslagen, och kommer att följa hur det påverkar kirurgin. Vi fortsätter att utveckla vår specialistskrivning och jobbar hårt med vår kursverksamhet. Kirurgveckan kommer att få en mild förnyelse som vi tror kommer att göra den ännu bättre. Vi kommer att fortsätta samarbeta med akutläkarna. Vi behöver fundera på hur vi kan bidra till en bättre beredskap för allvarliga samhällshändelser. Vi kommer att försöka bidra till att underlätta för kirurger att forska och även utveckla samarbetet med BJS och våra nordiska kollegor. Stort tack till Barbara för din fantastiska insats. Stort tack även till Patrik Larsson för lysande insats som KIRUB-representant. Stort tack till alla kollegor som bidragit och bidrar till svensk kirurgi. Tack för i år, nu samlar vi kraft inför 2024. Ingenting varar för evigt Svensk Kirurgisk Förening har en lång historia, det är snart 20 år sedan vi firade 100. En stor milstolpe i föreningens arbete skedde 1999, då den första kanslisten Barbara Dürr anställdes av Bertil Hamberger och Göran Wallin.

288 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 BENGT IHRE RESEARCH FELLOWSHIP Bf oernsgktni nIghsraen s lRa ge.s eSaor cmh FFeel llol oww sähri p d uä r i n bi nj ut ed e nb atrial l eetttt ni naot mi o ngeal sl tt rnoäetnvteerrko lbo eg si .t åGeenndoema vt v åS voebr li iggeast of rr iäsmk as t ma öf ot er snk pa er er år får du en unik möjlighet att nätverka och bygga nya pf orrosjke akrt e .i Bneä nr ag t s Iahmr ae r bReetsee amr cehd Ff leelrl oa wasvh iSpv egrei gr ems öf rj äl img hs et at ti ni l ol ms t ögda sftörro eknl itneirsoklao gf oi or sckhngi na sgtsrporkoi jreukrtg iu. n d e r t v å å r s t i d VAD INNEBÄR ETT FELLOWSHIP? Eg et tr fsot rösdk tni il nl eg ns sltäökda rgee no oc hm kBl ienni sgkt fI oh rr sekRa re es eeaf rt ec rh dFi es lpl ou wt ast hi oi pn au tt tf ö rma ekdl i n ihsakna dsl teuddni ienr gps å- s ionc hh e mf okr lsi kn ni ki ni gs sarme sa ur br seet re mkeudn dn ea ientaobmleFrealdloewnsähtivpe-prkro. grammet relaterade universiteten och Stipendieprogrammet individualiseras ef ifnt ea rn ssiöe kr aa n ddee o ct hi l l k apnr okjoe mk t me t a ak tnt uitnnkal u dkeorsat ndaedl earvn al ö ns åssaommt a Lst n ä a s a t li m y st s e i e k r r k o , o f m o n r s p s u k r l o n tt g i j n r ä a g n m s s s t m k e ö r e , t t e e p r t s i å k k w t o il r w l s m w tå e . n i d h d r m , e l f e a e r b l a l o o s r w o at m s i h v i k a p r . r ä s e v e s s upr ås eprl aotcsh. rogrammet på www.ihrefellowship.se Jag blev uppmanad och uppmuntrad av en kollega och tidigare fellow att söka Bengt Ihrefellowship. Efter lite efterforskningar förstod jag att man som fellow dels kunde få hjälp med forskningsfinansiering men också vara en del av Bengt Ihre-nätverket. Jag blev ännu mer inspirerad att söka när jag såg listan på tidigare fellows, alla framstående forskare inom gastrokirurgi och gastroenterologi. Ansökan skrevs i januari 2022 för ett projekt om kolorektalcancer med signetringcellsdifferentiering, den histopatologiska undergrupp med sämst prognos och som ofta ger upphov till peritoneala metastaser. Jag ville, och vill fortfarande, få en förbättrad helhetsbild av den här tumörgruppen genom att studera allt från epidemiologi, klinik, histopatologi och genetik. Det är en bred ansats som har inneburit och kommer att innebära många forskningsutmaningar. Till min stora glädje fick jag beskedet om att jag hade blivit utvald till fellow och att jag skulle få presentera mitt projekt i samband med det årliga Bengt Ihreinternatet. Snart stod jag där och fick chansen att berätta om mina signetringceller och peritoneala metastaser. Alla kan inte vara lika intresserade av det som jag men jag försökte förmedla hur spännande det är att det spelar roll för prognosen om mucinet är intracellulärt eller extracellulärt och att vi måste ta reda på mer om genetiska förändringar i dessa tumörer. Andra fellows berättade om sina projekt inom helt andra områden: radiologisk diagnostik vid kolorektalcancer, inflammatorisk tarmsjukdom och trombosrisk, metaboliter och microbiota vid primär skleroserande kolangit, samt lokalt avancerad pankreascancer och ERCP. Alla hade olika infallsvinklar och idéer bollades fram och tillbaka kring hur man kunde få projekten att fortskrida på bästa sätt. Erfarna nätverksmedlemmar kom med kloka förslag och berättade om sina erfarenheter och Cia Ihre Lundgren stärkte allas våra självförtroenden. Detta blandades med information från vetenskapsrådet, workshop om handledarskap och föreläsning om immunterapi vid gastrointestinal cancer, för att nämna några av de saker vi fick ta del av. Nyligen var jag på mitt andra Bengt Ihre-internat. Precis som första gången åkte jag därifrån full av energi, med många nya idéer och dessutom med planer på samarbetsprojekt. Med den här skrivelsen vill jag verkligen uttrycka min tacksamhet till Bengt Ihre-fonden och nätverket. Jag vill också uppmuntra forskningsintresserade gastrokirurger och gastroenterologer att söka. Tiden som Bengt Ihre-fellow går tyvärr mot sitt slut för min del men tack och lov får man (uppmuntras man !) fortsätta komma på internaten och vara en aktiv nätverksmedlem. Med andra ord, sök fellowshipet så ses vi på Bengt Ihreinternaten framöver!  Ett Bengt Ihre-fellowship är bara början Författare: Malin Enblad, Uppsala, malin.enblad@akademiska.se

289 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 Chefedaktören reflekterar JONAS WALLINDER Sundsvall jonas.wallinder@svenskkirurgi.se En blandad bild av digitaliseringen I veckan har de kirurgiska expeditionerna och postfacken på min klinik fyllts av information om att vi måste gå över till att ordinera fyrställigt, det vill säga 0+0+0+0 i stället för 0+0, 0+0+0 eller andra vanliga format. Anledningen är att vi ska byta datajournalsystem om något år och det är inte säkert att översättningen fungerar om vi inte använder fyrställigt format. Samtidigt dök nyheten om att det telefontriage-system helt drivet av så kallad artificiell intelligens som regionen varit med och upphandlat inte klarar av triagering på ett säkert sätt och dessutom förefaller sakna en komplett CEmärkning. Det är för mig oklart vilken typ av utvärdering som gjordes av systemet i samband med upphandlingen men det inger inte något större förtroende. Att regionen accepterar ett nytt system som inte kan tolka etablerade och väl definierade ordinationer samtidigt som samma region förväntar sig att ett oprövat system kan tolka patientanamnes är helt vansinnigt för att uttrycka sig milt. Om inte annat visar det på en orimlig fördelning av fokus och utvecklingsresurser. Vi vet hur man ska göra Sjukvården har en lång erfarenhet av att testa, införa och utvärdera nya verktyg och metoder. Det finns otaliga exempel med lyckade och misslyckade införanden inom medicinhistorien. Några av de senaste beskrivs i detta nummer. Dagens drömmar om artificiell intelligens och dess möjligheter skiljer sig inte från tidigare innovationer på annat sätt än att införandet nu sker av personer med liten eller ingen klinisk erfarenhet och såvitt jag förstår helt utan stöd av klinisk forskning. Jag tror att det är farligt att införa lösningar som inte ens är CE-märkta i rutinsjukvård, vi vet att CE-märkningen är otillräcklig men den innebär trots allt någon form av kvalitetsstämpel. Förhoppningsvis kommer det nya regelverket MDR att ge bättre skydd för patienterna gentemot undermåliga produkter. Historien och framtiden Förutom teknisk utveckling så sker även förändringar av vår organisation och jag vill rekommendera artiklarna om Ny teknik i sjukvården Detta nummer innehåller flera artiklar om moderna tekniker och hur de har förändrat sjukvården. Kirurgin och sjukvården i allmänhet kritiseras regelbundet för att införande av ny teknik går långsamt men ibland går det för fort. kunskapsstyrningen, viktiga processer som kommer att påverka verksamheten för de flesta kirurger. Den alltmer hotfulla omvärlden kommer också att påverka kirurgisk verksamhet och den lite längre intervjun med Per Loftås beskriver början på den förändringen. För att förstå samtiden och framtiden måste man kunna historien och vi firar i detta nummer att det är 50 år sedan som Svensk Kirurgisk Förening beslutade att tidskriften Svensk Kirurgi skulle ges ut. Vi bjuds på texter från redaktörerna som ansvariga för uppstarten och återupplivandet av tidningen. God Jul & Gott Nytt År tillönskas alla läsare!

290 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 Ärade läsare av Svensk Kirurgi För 50 år sedan fanns inte CT eller MR, inte gastroskopi, inte laparoskopisk kirurgi, levertransplantation var inte etablerat i Sverige och de flesta av dagens läsare visste inte vilket fantastiskt yrke de skulle jobba i och Svensk Kirurgis första nummer hade inte kommit ut. Svensk Kirurgisk Förenings förhandlingar det vill säga autoreferat av föredrag presenterade vid Svensk Kirurgisk Förenings årliga möte kom ut som bilaga i Nordisk Medicin under rubriken Svenska Läkarsällskapets sektion för kirurgi. Detta upphörde 1971. Vid sista styrelsemötet 1973, som hölls kort före årsmötet och som alltid låg i anslutning till Riksstämman i slutet av november, diskuterades format och upplägg av förhandlingarna. Undertecknad föreslog att en mer frekvent utkommande tidskrift, som skulle kallas Svensk Kirurgi skulle formas under förutsättning att den inte skulle belasta föreningens budget. Då jag efter sex år som skattmästare balanserat Svensk Kirurgisk Förenings årliga budget på 30 000 kronor trodde jag mig klara detta och utsågs på årsmötet till redaktör. I styrelse satt som ordförande Lars Thorén och som vetenskaplig sekreterare Lars Räf. Gynnsamma förutsättningar Förutsättningarna var synnerligen gynnsamma. På kirurgkliniken i Lund, där jag just blivit överläkare, hade vi ett eget tryckeri och fotolab. Stig Bengmark, som var klinikchef, var mycket positiv till Svensk Kirurgi, och lovade att kliniken skulle trycka tidningen i offset till självkostnadspris och bjuda på papper och trycksvärta. Genom att djärvt annonsera men utan pengar till lön anställde jag Gillian Sjödahl till redaktionssekreterare. Gillian hade engelska som modersmål men hade lärt sig fenomenal svenska och korrigerade skickligt inskickade manus. Kostnader för första numret täcktes av annonser från industrin med vilken jag hade gott samarbete genom den traumakurs som jag årligen höll i Storlien tillsammans med Einar Eriksson, Lars Räf och Jan Sandegård och där representanter för industrin fick vara med. Tidningen häftades och lades i adresserade kuvert på klinikens bibliotek av Gillians och mina barn på söndagar. Första numret Första numret av Svensk Kirurgi kom ut våren 1974 och numrerades, för att ha kontinuitet med tidigare bilagor i Nordisk Medicin, till XXXI. Kostnaderna, inklusive Gillians lön, täcktes av tolv helsidesannonser. I fortsättningen rekryterades ytterligare annonser och blev till slut 25. Gillian fick varje månad ringa annonsörerna för att få in annonskostnader som bland annat skulle räcka till hennes lön. På första numrets framsida fanns en logo med skalpell mellan Svensk och Kirurgi. Redaktören angav att Svensk Kirurgi skulle redovisa aktiviteter i föreningen och sammanfattningar av föredrag. Redaktören kommer ihåg, att han fick ett antal positiva attribut om detta första nummer av Svensk Kirurgi. I två år var jag redaktör och minns nu med tacksamhet vår redaktions entusiasm och vårt goda samarbete samt industrins stöd med annonser. Svensk Kirurgi 50 år De första 25 åren Det är viktigt att stanna upp och se tillbaka för att förstå historien och uppskatta det arbete som utförts av dem på vilkas axlar vi står idag. Svensk Kirurgis förste redaktör beskriver den tidiga utvecklingen av tidskriften med namnet Svensk Kirurgi. LARSOLOF HAFSTRÖM Göteborg lo.hafstrom@surgery.gu.se

291 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 Stig Bengmarks positiva stöd i starten var obetalbart. Det är också nostalgiskt, att bläddra i det första numret och att läsa att rökning och perifera kärlsjukdomar hade samband samt att quadriceps-träning i gips var bra för snabb rehab efter knägips. Presidentens artikel Föreningen hade under Svensk Kirurgis första tid en president, vilket var ett hedersuppdrag utan styrelseuppgifter. Presidenten uppdrogs dock att skriva en personlig artikel till varje nummer. Dessa är fortfarande mycket läsvärda för dagens kirurger och ger ett historiskt skimmer över 1970talets kirurgiska frågeställningar. En artikel som är särskilt minnesrik skrevs av president Sture Hedenstedt, Luleå, 1976, som berättade att han på Nyhus klinik i Chicago gästopererade en selektiv proximal vagotomi för ulcus och hade stora operativa bekymmer. På den tiden fanns ju inte helicobacter pylori och inte omeprazol utan magsårssjukdom behandlades med avskärning av vagus med eller utan amputation av magsäcken. Fortsättningen Jag ersattes som redaktör av Bo Eklöf. Han var kärlkirurg i Lund och tog över tryckeriet och sekreteraren Gillian. Bo var redaktör till 1979. Han fick den eleganta Acrel-medaljen för sin förvaltning av Svensk Kirurgi. Bo ersattes 1980 av Jan Oskarsson, han också på kliniken i Lund. Gillian efterträddes av Monica Einarsson. Den ideella verksamheten att trycka och häfta tidningen upphörde och konsekvent följde ekonomiska problem. Monica flyttade till Eksjö med Svensk Kirurgi och med stor energi fick redaktionen i Eksjö in 40 annonssidor, ekonomin var i hamn och man kunde ge ut fyra nummer och med målsättningen att Svensk Kirurgi skulle vara forum för kirurgiska diskussioner. Sålunda skrev ordförande Lars Räf (1982) ledare om den smalnande samhällsekonomin, akut sjukvård och platsbrist, kirurgöverskott och arbetstidsförkortning. Det svarta numret Näste redaktör var Johannes Järhult, som med stor kämpaglöd lyckades att presentera fyra utgåvor – men trots detta beslöt SKF´s styrelse att Svensk Kirurgi skulle läggas ned och ersättas av European Journal of Surgery (EJS). Den ”sista” utgåvan Svensk Kirurg (volym 55, 1993–94) Svensk Kirurgi 50 år Redaktörer för Svensk Kirurgi Larsolof Hafström (startade Svensk Kirurgi 1974) Bo Eklöf Jan Oscarsson Johannes Järhult Lars Lundell Åke Andrén-Sandberg Martin Björck Tobias Kjellberg Magnus Nilsson Lars Johansen (två perioder) Jakob Hedberg Anna Höök (f d Leifler) Jonas Wallinder (nuvarande) kom ut med sorgliga svarta pärmar och Johannes beklagade uppriktigt sorgen att Svensk Kirurgi inte längre skulle redovisa vardagskirurgins vedermödor, som till exempel bråckkirurgi och ventrikelkirurgi utan som han uttryckte mycket kärnfullt att SKF´s medlemmar skulle i fortsättningen leta efter sina föreningsmeddelande bland andra intresseväckande artiklar om pungbråck hos sudanesiska kameldrivare och signifikanstyngda serier om farmakologisk blockad av fria syre-radikaler vid av E. coli utöst sepsis hos uppländska grisar. Ny redaktör blev Lars Lundell till en bilaga på åtta sidor i European Journal of Surgery (EJS). Dessa bilagor kan inte återfinnas i bibliotekstillgängliga nummer av EJS åren 1994–96 och är ett hål Svensk Kirurgis historia. Återfödseln På årsmötet 1996 valdes Åke Andrén Sandberg till redaktör med uppgift att pånyttföda Svensk Kirurgi, vilket ansågs vara en lätt uppgift då den bara kunde bli bättre. Ny layout och många annonser gjorde att tidningen gick med vinst. Åke gjorde Svensk Kirurgi till en läsvärd tidskrift och fick rättmätigt Acrel-medaljen. 

292 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 Svensk Kirurgi 50 år En brytningstid När jag tog över som redaktör i Svensk Kirurgisk Förening 1996 stod föreningen i en vägvalssituation, sannolikt en avgörande sådan. Från att ha varit en liten grupp kirurger där alla kände varandra åtminstone till namnet och där en bred allmänkirurgisk kunskap ingick för att få kalla sig kirurg. Förväntningarna var att man skulle minst kunna operera tarmar, urologi, bröst, trauma och allt inuti buken. Det fanns nu en stor kader främst med yngre kirurger som endast kände kirurger i den egna regionen och som specialiserat sig på mer begränsade delar inom kirurgin. En ny sorts kirurger Det ansågs på vissa ställen att bröstkirurgerna inte längre borde ingå i bakjourslinjen, kolorektalkirurgerna hade blivit en stark grupp på eget bevåg, kärlkirurgerna skötte sig själva, övre GI-kirurger slutade operera magsår men gick starkt fram avseende cancerkirurgin för att bara nämna några exempel. Tekniskt omvandlades kirurgin av endoskopin och laparoskopin samtidigt som kirurgverksamheten inte längre var hela livsuppgiften för den enskilde kirurgen utan en del där familj och fritid också skulle få plats. Globaliseringen av kirurgin Samtidigt hade världen öppnats upp genom att många yngre kolleger efter sin disputation tillbringade ett eller flera år i USA eller Australien. De stora amerikanska och europeiska vetenskapliga kirurgtidskrifterna var en naturlig del av regelbundet läsande och allt fler åkte på kongresser långt utanför Norden. Det blev naturligare att diskutera den internationella utvecklingen än vad man just då sysslade med i Uppsala och Lund. Tidningen som sammanhållande kraft I denna situation ställdes frågan om man kunde, borde och ville behålla Svensk Kirurgisk Förening som en sammanhållande kraft eller om man såg det som naturligt att splittra den i mindre delföreningar – delföreningar som då skulle vara lika stora som stora som SKF varit bara några decennier tidigare. Som förväntat önskade SKF:s styrelse att man skulle hålla samman kirurgerna i en förening, och en av följderna av det var att man vill försöka göra en tidskrift av mer modernt slag, med målet att den skulle läsas av alla kirurger, vilket då skulle öka sammanhållningen. Det skulle då också spegla Dag Arvidssons och Christer Staël von Holsteins antagna förslag om en ”Kirurgvecka”, som skulle möjliggöra sammanhållning och specialisering på en gång. Återstarten De första numren i det nya tidskriftsformatet gjordes på en icke-avancerad hemdator där allt gjordes för hand. Eftersom uppdraget gällde att tidningen inte skulle få kosta något, helst skulle den gå med vinst, gällde det inte bara att få in bidrag från hugade författare utan också att få in annonser. Sedan skulle allt skrivas in för hand, redigeras med bilder, rubriker med mera, vilket gav mycket intressant nattarbete. När första numret kom ut möttes den med en försiktig optimism inom Svensk Kirurgisk Förenings styrelse och med en positiv förväntan av den utpekade målgruppen. Jag fick emellertid också ett brev från en kollega som påpekade att det fanns 13 stavfel i texten i första tidningen, ordrättningsprogrammen kom först senare, och en annan påpekade att man inte fick vara så popuDen moderna tidskriftens tillkomst Efter de första något stormiga 25 åren med Svensk Kirurgi återuppväcktes tidningen med Åke AndrénSandberg som redaktör. Vi får en beskrivning av tidsandan och tankarna som gav upphov till den moderna tidskriften Svensk Kirurgi. En reflektion över hur tidningen har utvecklats och vad som kanske saknas erbjuds också. ÅKE ANDRÉN-SANDBERG Borrby ake.andrensandberg@gmail.com

293 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 listisk att man kallade professorer vid förnamn i skriven text. Jakten på intressant innehåll Det uttalades redan från början att den nya Svensk Kirurgi inte skulle vara en vetenskaplig tidskrift, men den skulle spegla kirurgins utveckling. Dessa delar har väl genomförts tämligen väl även om man nu 25 år senare kan våga hävda att tidningen lätt blir lite tråkig genom för långa referat av möten och för lite debatt där man vågar stå för en avvikande åsikt än den genomsnittskirurgen har. I vissa fall har texterna kunnat misstas för protokoll från kommunfullmäktige, snarare än något man längtat efter att tillämpa kirurgiskt. Översikter över en mer långsiktig utveckling, positivt kritiskt, har nästan helt saknats. Det finns också många betydande etikfrågeställningar som borde kunna belysas och diskuteras mera skarpt inom kirurgin. I mina första nummer presenterade jag varje gång en svensk kirurgklinik och en svensk kirurgprofessor. Kanske var det lite naivt tänkt, men jag tror ändå att det vidgade perspektivet för vanliga svenska kirurger, där en stor del av världen idag begränsas av grannkommunerna kring Stockholm, Göteborg och Malmö-Lund. På samma sätt hade jag varje nummer med en sida om någon historisk kirurg, som blivit historisk genom att göra något extra, men det väckte uppenbarligen endast anklang hos de äldsta kirurgerna. En avsmalnad målgrupp Från början fanns också en förhoppning om att tidningen skulle vara intressant även för ortopeder, neurokirurger, gynekologer och andra i gränsspecialiteterna, men de tankarna grusades snabbt. Inte heller har vi nått några beslutsfattare, vilket diskuterades i tidningens begynnelse. Tidningen är inåtriktad mot den egna kirurgfamiljen. Inte minst alla ”annonser” om kommande kurser och kongresser visar att den här når sitt mål. Ett högre mål var sannolikt för högt lagt. Svensk Kirurgi 50 år Från att ha varit ett nattligt och veckoslutligt hemarbete är idag tidningen professionellt gjord och har en stor ekonomisk potential för kirurgföreningen. Visserligen kan det inte vara ett huvudmål att tidningen skall leverera inkomster, men ekonomin kan vara en av flera positiva delfaktorer. Hur blev det? Så, hur ser det ut cirka 25 år efter det att jag släppte ifrån mig redaktörskapet? Jo, det är en livskraftig tidningen, en tidning som behövs men också en tidning som till stor del för ett eget liv, det är svårt att se att de olika redaktörerna efter mig påverkar tidningen innehåll mer än på marginalen. Det kanhända ska vara så, men kanske det finns nyare, roligare, friskare idéer att föra fram samtidigt. Men ett mål är uppnått och står stadigt: att hålla ihop kirurgfamiljen. 

294 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 Svensk Kirurgi 50 år Svensk Kiurgi idag och imorgon JONAS WALLINDER Sundsvall jonas.wallinder@svenskkirurgi.se Betydelsen av en tidning Tidningen är, tillsammans med Kirurgveckan, Svensk Kirurgisk Förenings starkaste varumärken och jag vill också tro att de är de mest uppskattade fördelarna som föreningen erbjuder er som medlemmar. När tidningen fungerar som bäst så erbjuder den en möjlighet att följa med vad som händer inom den alltmer fragmenterade kirurgiska specialiteten. Både vad gäller utveckling av handläggning och tekniker, förändrade ansvarsområden och nya subspecialiteter. En kanske mindre inspirerande men minst lika viktig del är de organisatoriska förändringar som sker, till exempel kunskapsstyrningen. Det är lockande att fokusera på sina patienter och operationer för det är vad vi är utbildade till och skickliga på. Om vi ska fullgöra åtagandet mot våra patienter så går det inte att bortse från de större sammanhang som vi verkar inom. Här försöker vi med tidningen erbjuda artiklar som ger förståelse för de förändringar som sker på en mer strategisk nivå. I artiklarna om tidningens historia så framkommer ett ambitiöst mål att vara intressant läsning även för gynekologer, ortopeder, urologer och politiska beslutsfattare. Med den utveckling och fragmentering som vi har sett och ser så får dock anstränga oss för att vara en tillgång för alla kirurgiska subspecialiteter. Når vi fram? Det är en fråga som jag och sannolikt alla redaktörer före mig har funderat över och jag vågar påstå att vi når ganska långt. Förhoppningsvis kan vi genomföra en enkät under våren som kan hjälpa oss nå längre i strävan att vara ett naturligt sätt för svenska kirurger att behålla en bred kirurgisk allmänbildning. Redan nu så kan jag dock identifiera några områden där tidningen inte räcker till. Det finns många frågor där vi tycker olika men det svårt att få ett fungerande debattformat i en papperstidning som kommer ut sex gånger per år. Bevakningen av vetenskapliga och tekniska landvinningar är beroende av intresserade skribenter som är beredda att lägga tid på referat, det gör att balansen mellan olika områden är svår att upprätthålla. Hur ska vi förbli relevanta? Styrkan och svagheten med en tidning i pappersformat är tätt sammanbundna i en tid av digitala medier. Det är något avslappnande med att läsa på papper, beständigt, lugnt och utan distraktion. Tyvärr medför beständigheten långa ledtider från författandet av artiklar till publikation. Jag tror att det är värdefullt att försöka samverka med våra digitala medier för att kunna erbjuda snabbare information och även utrymme för diskussioner och en högre grad av interaktion. Styrelsen arbetar med en plan för en mer sammanhållen kommunikation där tidningen kommer att vara en viktig del, något sådant kräver dock arbete, engagemang och förmåga. Nästa år I ett kortare perspektiv så kommer vi nästa år att fokusera mer på klinisk forskning ur olika aspekter. Det är en viktig del av vår verksamhet som kirurger men tyvärr finns det tecken på att vi håller på att tappa mark som forskningsnation. Det bedrivs fortfarande mycket högkvalitativ klinisk forskning och förhoppningsvis kommer vi att kunna belysa både kvaliteten och utmaningarna att behålla forskningsaktiviteten. Hjälp oss bli bättre Jag är väldigt intresserad av alla former av kritik och tips om intressanta ämnen, ännu bättre om du är intresserad av att bidra med arbetet i redaktionskommittén så finns det utrymme att vara med och påverka eller skapa innehållet i tidningen. Om du är intresserad av att utveckla ett journalistiskt intresse så kan vi erbjuda en möjlighet att bidra med det som du är intresserad av i den takt som passar.  Tidningen har förändrats genom de senaste 50 åren, jag vill tro att den succesivt har förbättrats med hjälp av engagerade redaktörer, redaktionsmedlemmar och de senaste 24 åren med Barbar Dürr som stöttat redaktörerna, inte minst med layout och den grafiska profilen. Man vad är tidningen idag och vad ska den vara i framtiden?

295 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 Bakjoursfall del 1 Akut buk Trettiosjuårig kvinna, tidigare frisk. Söker akutmottagningen med några timmars anamnes på tilltagande smärta i höger fossa. Visst illamående och sedan tillkomst av frossa. Upplever inget avvikande avseende avföring och miktion. Bakjoursfallet När ett rutinmässigt fall med akut buk inte följer förväntad utveckling är det viktigt att ompröva sin tidigare bedömning och leta efter andra diagnoser. Här presenterar Per Polleryd ett illustrativt fall. PER POLLERYD Karlstad per.polleryd@regionvarmaland.se Status: AT: Smärtpåverkad. Temp 38,9. Puls 108. BT 142/93. AF 19. SpO2 99 %. Buk: Distinkt ömmande i höger fossa. Måttligt muskelförsvar, viss ömhet under höger arcus, ej defence. Ej dunköm över njurloger. Lab: CRP 2. LPK 13,2. Neutrofiler 12,1. U-ery 2+. Neg nitrit. U-leucocyter 1+. U-ketoner 3+. U-HCG neg. Bedömning: Appendicit. Inlägges fastande. Paracetamol 1 g iv. Ringeracetat. Morfin iv. Blod- och urinodlas. Tazocin iv ges och patienten operationsanmäls. Operation Opereras sju timmar efter inkomst. Laparoskopi visar en lätt svullen appendix med kärlinjektion. Man tittar runt i buken utan att finna något annat avvikande. Appendektomi utförs och preparatet skickas enligt rutin för PAD. Tazocin avslutas. På morgonen efter noteras CRP 69. LPK 16,3. Patienten skrivs ut med diagnos ”Flegmonös appendicit”, ingen planerad uppföljning. Senare samma dag visar b-odling G neg stavar i 4/4 flaskor. Patienten rings in för att få Tazocin återinsatt iv. Andra postoperativa dagen: CRP 351. LPK 10,3. PK 1,4. Det beställs en datortomografi buk: Postoperativ komplikation? I operationsområdet ses normala postoperativa förhållanden. I det visade snittet ses en differentialdiagnos som dittills kanske ej hade beaktats(?). Fanns det omständigheter i det preoperativa som skulle antyda en annan diagnos än appendicit? Skulle ett scoringsystem ha ändrat på handläggningen? Svar på sidan 305.

296 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 Referat Kirurgveckan Övervikt en viktig sjukdom Obesitasbehandling i allmänhet, och kirurgisk behandling av obesitas i synnerhet, är områden som inte sällan möts av negativa fördomar och åsikter. Samtidigt är obesitas ett av vår tids stora hot mot folkhälsan. Jag är därför glad och stolt över att årets Ihre-pris gått till forskning kring kirurgisk behandling av obesitas. Kraftig övervikt, obesitas, har ökat i förekomst under senare decennier. I USA lever fler än 40 procent av vuxna individer med obesitas. I Sverige ligger motsvarande siffra på cirka 16 procent, men trenden är ökande och särskilt bland unga vuxna. Att leva med obesitas är förenat med risk för allvarliga sjukdomar som typ-2 diabetes, hjärtkärlsjukdom och vissa cancerformer, men också på gruppnivå en kraftigt reducerad livskvalitet. Många som lever med obesitas upplever dessutom stigmatisering och dåligt bemötande under uppväxten, i arbetslivet och kanske framför allt vid kontakter med vården. Kirurgisk behandling Livsstilsförändringar kan fungera för enskilda individer, men på gruppnivå Ihrepristagaren 2023 – Erik Stenberg När jag började min utbildning inom kirurgi var jag övertygad om att det var två saker jag inte skulle arbeta med, diabetes och övervikt. Ju mer jag har mognat och ju mer kunskap jag har fått, desto mer har dessa områden blivit allt viktigare för mig och idag är det just de saker jag inte tänkt mig att arbeta med som upptar en stor del av mina tankar och min tid. är obesitaskirurgi den mest effektiva behandlingen som ger långsiktigt god viktutveckling, kan leda till remission av metabol samsjuklighet, minska risken för vissa cancerformer samt minska risken för tidig död. Den moderna obesitaskirurgin får anses som säker, med låg risk för allvarliga komplikationer under den första postoperativa perioden. Även om resultaten i ett längre perspektiv också är mycket bra så finns ökad risk för depression, missbruk, suicidhandlingar, frakturer samt efter gastric bypass tarmvred. Huvudmålet med den forskning jag fått möjlighet att delta i och driva fokuserar huvudsakligen på att identifiera och reducera dessa risker samt att skapa möjligheter för en mer jämlik vård. Tarmvred Under slutet av 1990-talet utvecklades möjligheterna att genomföra obesitaskirurgin med minimalinvasiv teknik vilket lade grund för den enorma expansion av denna behandling vi sedan sett under de senaste decennierna. Globalt genomförs nu över 600 000 obesitaskirurgiska ingrepp årligen. Under denna period uppdagades dock en komplikation där tarmen kilar in under sig själv, orsakar tarmvred och i förlängningen risk för ischemi. Många av de tidiga rapporterna av denna komplikation, kallad slitsileus, beskrevs hos kvinnor under graviditet – inte sällan med allvarligt utfall för mamma och/ eller foster. Genom att sammanföra svenska register har vi senare kunnat visa att graviditet utgör en riskfaktor för slitsileus1. Att stänga de mesenteriella öppningar som uppkommer när man gör en gastric bypass operation skulle kunna minska riskerna, men alla åtgärder för förstås med sig risker. Det är också en tekniskt komplex manöver att genomföra detta laparoskopiskt. Förslutning av slitsar Inom kirurgin har nya metoder inte sällan introducerats ostrukturerat, något som kritiserats från flera håll2. För att värdera denna åtgärd korrekt genomfördes därför en randomiserad studie vid tolv centra i Sverige. Totalt inkluderades 2507 individer. Slitsförslutning visade sig medföra en något längre operationstid och öka risken för tidigt tarmvred i form av knickERIK STENBERG Örebro erik.stenberg@regionorebrolan.se

297 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 Referat Kirurgveckan bildning vid enteroanastomosen. Vinsterna över tid, i form av kraftigt minskad risk för tarmvred, är dock så pass stora att åtgärden bör anses som en standardiserad del av gastric bypass med laparoskopisk teknik3,4. Studien genomfördes som en registerbaserad RCT och var faktiskt den första studie med denna design att påbörjas. Studiedesignen för med sig många fördelar så som möjligheter att inkludera en stor del av den tilltänkta populationen under kortare tid och till mycket lägre kostnad än den traditionella RCTn. Detta bidrar till en ökad extern validitet av resultatet, något som också gått att visa för vår R-RCT5. Jämlik vård Det skandinaviska systemet med offentligt finansierad vård möjliggör förutsättningar för jämlik tillgång till obesitaskirurgi och man skulle förstås förvänta sig att resultaten också borde vara jämlika. Det finns tyvärr tydliga skillnader i resultat utifrån socioekonomiska faktorer där grupper som generellt anses ha en socioekonomiskt svagare ställning har sämre resultat6-8. Även om det är viktigt att lyfta fram att alla grupper fortfarande gynnas av behandlingen är det tydligt att vården före, under och efter operationen behöver modifieras för vissa grupper. Komorbiditet vid obesitaskirurgi Det har funnits, och finns, fortsatt osäkerhet kring hur individer med viss komplicerande komorbiditet skall behandlas. Till exempel har individer som har etablerad hjärtkärlsjukdom med tidigare hjärtinfarkt, multipel skleros eller personer som lever med en HIV-infektion haft olika tillgång till obesitaskirurgi då det funnits osäkerhet kring framför allt säkerheten kring operationen. Via samkörning av svenska register har vi i observationsstudier kunnat visa att obesitaskirurgi är säkert även hos individer med tidigare hjärtinfarkt och dessutom minskar risken för ny hjärt-kärl händelse9,10. Individer med multipel skleros har också goda resultat av obesitaskirurgin, men tyvärr kan den kliniska utvecklingen av multipel skleros påverkas negativt hos enskilda individer11,12. Kirurgin för personer som lever med HIVinfektion tycks vara säker med goda obesitaskirurgiska resultat med bevarad effektivitet av den antiretrovirala behandlingen13. Förbättra perioperativ vård En förutsättning för jämlik vård är att inte bara att individer som uppfyller kriterierna för obesitaskirurgi erbjuds operation, det är också viktigt att den perioperativa vården är uppdaterad och likartad. En väg att nå dit är att sammanställa och uppdatera riktlinjer som följer uppdaterad vetenskap och erfarenhet. Tillsammans med kolleSchematisk bild av gastric bypass. Minskad risk för behov av reoperation på grund av tarmvred (alla orsaker) upp till tio år efter laparoskopisk gastric bypass. Baserat på: Stenberg et al. JAMA Surgery 2023.

298 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 Referat Kirurgveckan gor från olika delar av världen har jag via ERAS Society fått möjlighet att på ett systematiskt sätt sammanställa uppdaterade riktlinjer för perioperativ vård vid obesitaskirurgi14. Samarbete med gastroenterologer Den tid då ensam är stark är sedan länge förbi, om den någonsin existerat. Samarbete mellan professioner och inom olika grenar av den egna professionen skapar möjligheter för bra studier. Under åren 2019–2021 hade jag förmånen att samverka med andra kollegor inom gastrokirurgi/ gastroenterologi som del av ett Bengt Ihre Fellowship. Genom samarbete mellan gastroenterologi och obesitaskirurgi har vi startat ett projekt där vi värderar obesitaskirurgi för individer med inflammatorisk tarmsjukdom. Även om metabol och bariatrisk kirurgi går att genomföra både vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit, tycks sleeve gastrektomi vara ett säkrare alternativ för individer med ulcerös kolit15. Vad gäller effekterna på den inflammatoriska tarmsjukdomen över tid sammanställs nu data som vi hoppas kunna presentera under inledningen av nästa år. Framtiden Förhoppningsvis kommer man i framtiden kunna bryta utvecklingen av obesitas i samhället, men till dess behövs aktiv behandling av detta tillstånd. Idag är steget mellan allmänna livsstilsråd och obesitaskirurgi väldigt stort med få ytterligare effektiva behandlingsalternativ tillgängliga däremellan. Utvecklingen av nya läkemedel går dock snabbt och utgör ytterligare ett behandlingsalternativ för den som har råd att betala för det. Säkerligen kommer dessa läkemedel med tiden bli tillgängliga inom ramen för läkemedelssubventionen, men fortfarande behövs studier utanför de stora, företagssponsrade randomiserade studierna. I verkligheten tycks effekten inte kunna jämföras med den som kan uppnås med kirurgi16, men det finns ett stort behov av studier som undersöker dessa behandlingar för jämförbara grupper, dels vad gäller effekten på vikt, men vad gäller effekten på annan samsjuklighet, hjärtkärlsjukdom och cancerutveckling. Fortsatta studier behövs för att identifiera grupper med sämre resultat av obesitaskirurgi samt grupper där osäkerhet finns kring resultaten för att i förlängningen kunna erbjuda en optimerad intervention för dem. Självfallet bör sådan intervention införas inom ramen för vetenskapliga studier, med fördel som registerbaserad-RCT. Att obesitaskirurgisk forskning uppmärksammas genom fina priser och stipendier – som Ihrepriset – ökar möjligheterna att fortsätta bedriva forskning och att skapa forskningssamarbeten inom det här området vilket i slutänden förstås kommer våra patienter till gagn.  Referenser 1. Stenberg E, Chen R, Hildén K, Fall K. Pregnancy As a Risk Factor for Small Bowel Obstruction After Laparoscopic Gastric Bypass Surgery. Ann Surg. 2020;272(1):125-9. 2. Horton R. Surgical research or comic opera: questions, but few answers. Lancet. 1996;347(9007):984-5. 3. Stenberg E, Szabo E, Ågren G, Ottosson J, Marsk R, Lönroth H, et al. Closure of mesenteric defects in laparoscopic gastric bypass: a multicentre, randomised, parallel, open-label trial. Lancet. 2016;387(10026):1397-404. 4. Stenberg E, Ottosson J, Magnuson A, Szabo E, Wallén S, Näslund E, et al. Long-term Safety and Efficacy of Closure of Mesenteric Defects in Laparoscopic Gastric Bypass Surgery: A Randomized Clinical Trial. JAMA Surg. 2023;158(7):709-17. 5. Stenberg E, Szabo E, Ottosson J, Näslund I. Outcomes of laparoscopic gastric bypass in a randomized clinical trial compared with a concurrent national database. Br J Surg. 2017;104(5):562-9. 6. Stenberg E, Näslund I, Persson C, Szabo E, Sundbom M, Ottosson J, et al. The association between socioeconomic factors and weight loss 5 years after gastric bypass surgery. Int J Obes (Lond). 2020;44(11):2279-90. 7. Stenberg E, Persson C, Näslund E, Ottosson J, Sundbom M, Szabo E, et al. The impact of socioeconomic factors on the early postoperative complication rate after laparoscopic gastric bypass surgery: A register-based cohort study. Surg Obes Relat Dis. 2019;15(4):575-81. 8. Gryth K, Persson C, Näslund I, Sundbom M, Näslund E, Stenberg E. The Influence of Socioeconomic Factors on Quality-ofLife After Laparoscopic Gastric Bypass Surgery. Obes Surg. 2019;29(11):3569-76. 9. Näslund E, Stenberg E, Hofmann R, Ottosson J, Sundbom M, Marsk R, et al. Association of Metabolic Surgery With Major Adverse Cardiovascular Outcomes in Patients With Previous MyocarHögkvalitativa register skapar goda förutsättningar för forskning. En stor del av författarens studier har baserats på data från Scandinavian Obesity Surgery Registry, SOReg. dial Infarction and Severe Obesity: A Nationwide Cohort Study. Circulation. 2021;143(15):1458-67. 10. Stenberg E, Cao Y, Jernberg T, Näslund E. Safety of bariatric surgery in patients with previous acute coronary events or heart failure: nationwide cohort study. BJS Open. 2022;6(3):zrac083. 11. Stenberg E, Forsberg L, Hedström A, Hillert J, Näslund E. Bariatric and metabolic surgery in patients with morbid obesity and multiple sclerosis - a nationwide, matched cohort study. Surg Obes Relat Dis. 2021;17(6):1108-14. 12. Anna Karin Hedström, Erik Stenberg, Tim Spelman, Lars Forsberg, Erik Näslund, Jan Hillert. The impact of bariatric surgery on disease activity and progression of multiple sclerosis: A nationwide matched cohort study. Mult Scler. 2022;28(13):2099-105. 13. Stenberg E, Carlander C, Cao Y, Ottosson J, Näslund E. Metabolic and Bariatric Surgery for People Living With HIV-A Propensity-Matched Cohort Study. J Acquir Immune Defic Syndr. 2023;94(3):e5-e8. 14. Stenberg E, Dos Reis Falcão LF, O'Kane M, Liem R, Pournaras DJ, Salminen P, et al. Guidelines for Perioperative Care in Bariatric Surgery: Enhanced Recovery After Surgery (ERAS) Society Recommendations: A 2021 Update. World J Surg. 2022;46(4):729-51. 15. Wallhuss A, Ottosson J, Cao Y, Andersson E, Bergemalm D, Eriksson C, et al. Outcomes of bariatric surgery for patients with prevalent inflammatory bowel disease: A nationwide registry-based cohort study. Surgery. 2023;174(2):144-51. 16. Stenberg E, Näslund E. Major adverse cardiovascular events among patients with type-2 diabetes, a nationwide cohort study comparing primary metabolic and bariatric surgery to GLP-1 receptor agonist treatment. Int J Obes (Lond). 2023;47(4):251-6.

299 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 Alla svenska soldater och sjömän har rätt till god vård oavsett var de befinner sig. Därför behövs du och dina erfarenheter för vårt arbete, både nationellt och internationellt. Arbetet som läkare i Försvarsmakten skiljer sig på många sätt från din ordinarie kliniska vardag. Som kirurg arbetar du brett med fokus på trauma tillsammans med andra kvalificerade och motiverade kollegor. Du utvecklas både professionellt men också som människa samtidigt som du gör en viktig insats. När vi har behov av kirurger, annonserar vi ut tjänsterna på forsvarsmakten.se/ledigajobb. Vi söker då dig som är eller snart blir specialist i kirurgi. Du måste vara svensk medborgare, frisk med god fysik och beredd att arbeta nationellt och/eller internationellt. Läs mer på forsvarsmakten.se/medicinalrekrytering. Frågor? Du når oss på 072-181 15 28 eller maila till medicinalrekrytering@mil.se Foto: Johan Lundahl/Försvarsmakten ”JAG HAR LÄRT MIG MYCKET SOM HADE VARIT SVÅRT ATT TILLSKANSKA SIG PÅ ANNAT SÄTT.” JAN-OLOV, KIRURG Fellowship För första gången erbjuder SFKRK ett fellowship för att under minst tre månader vistas vid en klinik utomlands för fördjupning inom kolorektalkirurgi. Stipendiesumman är 100 000 kr och kan komma att delas av två mottagare. Medtronic-stipendium SFKRK utlyser i samarbete med Medtronic ett resestipendium om 20 000 kronor för studieresa syftande till inhämtande av ny kunskap att implementeras på hemmaplan. Priser Bästa abstrakt på Kirurgveckan i Karlstad 2024 i kategorierna malign och benign presentation samt poster, belönas med pris från SFKRK om 10 000 kr vardera. Ovanstående priser och stipendier kommer att delas ut i samband med Kirurgveckan i Karlstad 2024. Mer information följer inom kort på föreningens hemsida www.sfkrk.se. För frågor kontakta kassor.sfkrk@gmail.com Svensk Förening för Kolorektalkirurgi utlyser stipendier och priser för år 2024

300 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 KIRUB Hållbarhet i flera betydelser I Helsingborg arrangeras 15–17 maj 2024 KIRUB-dagarna med temat Hållbar Kirurgi. Det blir föreläsningar, seminarier och workshops som berör hållbarhet ur ett utbildnings- och miljöperspektiv men också ur tekniska perspektiv till exempel hur man syr en hållbar anastomos, hanterar stora blödningar eller opererar svåra gallor på ett säkert sätt. Temat är avsiktligt brett, och lejonparten av programmet kommer liksom tidigare år dedikeras till kirurgiska föreläsningar och workshops. Ett brett program Utöver kirurgisk teknik så kommer föreläsningarna att beröra ämnen som påverkar kirurgiska utbildningsläkare. Hur ska morgondagens kirurger utbildas i en värld av minskade volymer och ökad kirurgisk komplexitet? Diagnostiseras och behandlas patienter till ingen eller låg nytta? Har kvinnliga kirurger färre komplikationer och i så fall varför? Vilken påverkan har modern kirurgisk och perioperativ vård på ett redan ansträngt klimat? Vilket ansvar har lagstiftarna, industrin och den enskilda kirurgen? Konferensen gästas av föreläsare från flera olika kirurgiska subspecialiteter men även av epidemiologer, onkologer, narkosläkare med målet att ge både djup och bredd. Inte bara utbildning Utöver utbildningsvärdet så är KIRUB-dagarna ett perfekt tillfälle att lära känna kollegor från andra kliniker. Detta är värdefullt både för att bygga ett nätverk för framtiden och för att utbyta erfarenheter kring ST-utbildningen. Vissa utmaningar är desamma, tydligen får man operera för lite oavsett var i landet man är. Att träffa kollegor från andra kliniker kan ge inspiration till nya lösningar på viktiga frågor såsom jourverksamhet och tillgängliggörandet av kirurgisk volym. Sociala aktiviteter Sist och störst så är KIRUB-dagarna också oerhört roligt! Det brukar bli livliga och intressanta diskussioner i anslutning till föreläsningarna och utöver utbildningsprogrammet så bjuder KIRUB-dagarna även på uppskattade sociala aktiviteter med afterwork och bankett. Anmälan till 2024 års KIRUBdagar är öppen så gå in på KIRUBs hemsida (www.kirub.se) och anmäl er för att inte missa årets bästa SThäng!  KIRUB-dagarna 2024! Föreningen Kirurger Under Utbildning (KIRUB) är ST-läkarnas delförening i Svensk Kirurgisk Förening och bildades med syfte att främja den kirurgiska utbildningen för underläkare, STläkare och nyblivna specialister. Varje år arrangeras KIRUBdagarna, en konferens speciellt riktad till utbildningsläkare i kirurgi. Arrangörskapet är vandrande och ST-läkare på den arrangerande kliniken planerar och genomför dagarna i samarbete med styrelsen för KIRUB. Temat varierar och exempel från tidigare år är laparoskopisk kirurgi, komplikationshantering, akutkirurgi och global kirurgi. SOFIA DAHLBERG Helsingborg sofia.dahlberg@kirub.se

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=