Svensk Kirurgi 3-16

118 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 3 • 2016 ­ SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 2 • 2016 Men då delar fall och kontroller det faktum att de blivit sjuka, och det är svårt att garantera att den exponering man vill studera inte är relaterad till de sjukdomar som kontrollerna söker för. I allmänhet bör man undvika att använda patienter med andra sjukdomar som kontroller. En bra princip är att, om möjligt, välja både fallen och kontrollerna ur en kohortstudie; man vet ju då att de kommer från samma population. En sådan studie kallas nested case-control study . Tidpunkt för val av kontroller En annan faktor som är viktig att tänka på är hur man tidsmässigt samlar in sina kontroller. Ska man göra det i början eller i slutet av studieperioden? Traditionellt har man samlat in kontrollerna i slutet av studieperioden och ur den del av populationen som har haft ”chansen” att bli sjuk under studieperioden men som inte blivit det. Detta sätt att samla in kontroller brukar kallas exclu- sive sampling eftersom inga kontroller har sjukdomen. Om man i stället väljer ut kontrollerna slumpvis i början av studieperioden kommer även en del av kon- trollerna att utveckla den sjukdom som karakteriserar fallen. Denna typ av design har många namn: case-base, case-exposure, case-cohort. Detta sätt att välja kontroller kallas inclusive sampling. Fördelen är att om kontrol- lerna valts ut rätt, till exempel genom att de alla är del av en populationsbaserad kohortstudie, har de samma risk som populationen i stort och man kan då med lite teknisk finess bestämma risk ratio, vilket inte är möjligt vid exclusive sampling . 118 JOHAN SUNDSTRÖM johan.sundstrom@ucr.uu.se Uppsala Forskningens år 2016 – Kolumnen Klinisk forskning – Fallkontrollstudier J ämfört med kohortstudien har fall-kontrollstudien två stora fördelar. Den tar kortare tid att genomföra och blir billigare eftersom man inte behöver följa studiepersonerna under lång tid, och den har lägre behov av individer som inte har sjukdomen, vilket är särskilt praktiskt när man studerar sällsynta sjukdomar. Fall-kontrollstudien har dock några viktiga nackdelar. Det är viktigt att komma ihåg att varje fall-kontrollstu- die är designad för att studera ett specifikt utfall, och att den i princip inte kan användas för att studera andra utfall (något som är möjligt i kohortstudier). Den vikti- gaste nackdelen är dock svårigheten att välja ut kontroller. Är kontrollerna representativa för den population som producerade fallen? Den till synes enkla regel som gäller vid val av kontrol- ler är att de ska vara representativa för den population som producerade fallen . Det svåra är hur man sen ska kunna försäkra sig om det. Ska man slumpmässigt välja kontroller från folkbokföringsregistret bland dem som ligger på sjukhus för andra diagnoser eller ska man använda partners, vänner eller släktingar till fallen? Alla dessa alternativ har sina problem. Om nu fallen inte har hämtats ur den allmänna befolkningen utan till exempel omfattar alla som söker vård på en viss klinik för en viss sjukdom, bör även kontrollerna väljas från den population som skulle ha sökt vård på denna klinik om de fått samma sjukdom . Somliga löser detta genom att välja kontroller bland patienter på samma klinik som har andra sjukdomar. I den klassiska fall-kontrollstudien samlar man ihop ett antal personer (fall) som drabbats av ett utfall (oftast en sjukdom) och undersöker om de utsatts för en viss expo- nering innan de fick sjukdomen. Vidare undersöker man en grupp individer utan detta utfall (kontroller) med avseende på samma exponering. Som andra studiedesigner har detta sina speciella för- och nackdelar vilket belyses nedan.