Svensk Kirurgi nr 1-21

26 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 1 • 2021 Katastrofmedicin Sårbarhet Inom ordet katastrof ryms allt från plötslig vändning i en persons liv till samhällsomkastande händelse. Vi lär oss idag mycket om hur rustade vi är för pandemier i Sverige. Hur sårbar man är när man är beroende av att annat lands vilja att sälja skyddsut- rustning. I början av andra världskri- get tvingades Sveriges flygvapen till nödköp från Italien och fick beställ- ningar indragna från USA när de drogs in i kriget. Vad är katastrofmedicin När vi pratar om katastrofmedicin så visas det ofta upp en bild på en tufft målad helikopter med tillhörande cool besättning som demonstrerar sin flygande IVA eller möjlighet att åka ut i Sverige med ECMO. Men det gäller katastrof för enstaka personer. Hur hade denna resurs fungerat i Sydostasien under tsunamin eller i ett krig inom vår egen gräns? Prioriteringar Bland de första omställningarna man måste göra vid en större katastrof är den som på många ställen redan skett till följd av pandemin. Det är en nöd- vändighet att prioritera bland sjukhu- sets resurser, som ingrepp och vård. Målet är att hushålla med utrustning och personal och skapa långsiktig uthållighet. Det blir en strävan efter vård likt akutmottagning och primär- vård och mindre resurstung intensiv- vård. Nästa steg blir att förstärka högt belastade sjukhus (till exem- pel frontnära) med nyckelpersonal (traumakirurger, kärlkirurger och operationslag) och utrustning. Allt för att undvika eller minska patient- transporter. En decentralisering på motsvarande sätt gjordes i konflikten i Ukraina. Katastrofmedicinsk beredskap I en nationell katastrofmedicinsk beredskap behöver kirurger ha en central roll. Både som nyckelaktörer och i ledningen. Per Holmström, kirurg i Västerås, skriver om vårt ansvar för framtida katastrofscenarion. Rengöring, debridering och fördröjd sårslutning. PER HOLMSTRÖM Västerås per.holmstrom@regionvastmanland.se