Svensk Kirurgi nr 1-21

27 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 1 • 2021 Katastrofmedicin Parallellt med detta får man för- stärka ytterligare sjukhus, vårdcen- traler och veterinärkliniker. Allt för att avlasta akutsjukhusen. Man kan nyttja veterinärstationernas resurser så som röntgen, operationssalar och instrumenttvätt. Militär vårdpersonal Utöver det finns specialtränade mili- tära sjukvårdsgrupper med kirurgisk förmåga som kan vara först på plats i ett fortsatt osäkert läge. En resurs som kräver militärutbildning men kan fungera som resurs civilt i fredstid att sättas in tidigt medan det fortfarande är aktuellt med kirurgi. Krigssituation Vid krig kommer vi inte att kunna räkna med att äga vårt eget luftrum. Intensivvård kommer inte att vara aktuellt utanför sjukhus alls och på sjukhusen i mer begränsad form och omfattning än vi är vana vid till var- dags. Hårda prioriteringar kommer att vara nödvändiga. Att vårda någon så långt det är möjligt utan transport kommer att vara avgörande. Kirur- gen är sjukvårdens kompetensmäs- sigt bredaste aktör. Kirurgerna är till antalet förhållandevis många idag jämfört med kalla krigets dagar. Andra specialiteter har, ofta medve- tet, gjorts smala så som kärlkirurgi och urologi. Kirurgen kommer därför ha en nyckelroll igenom hela vårdkedjan. Beredskap För att vara förberedd på detta behövs kunskap och utbildning av kirurger och övriga aktörer inom vården. Erfarenheter från i stort sett alla krig och större katastrofer är att vi måste hålla oss till de krigskirur- giska principerna gällande sår. De är inte självklara och även thailän- darna gjorde fel under tsunamin. Sårvård i framskjutet läge. Den krigskirurgiska utbildning som fanns lades härom året ner av För- svarsmakten efter femtio år. Utöver det måste kirurgen förberedas på hård triagering. Kirurgisk ledning Kirurger måste in i ledningen. Det är i synnerhet viktigt i de myndighe- ter som kommer att utgöra nyckeln till en framtida stark sjukvård vid krig och katastrof; Försvarsmakten, MSB och Socialstyrelsen. De flesta skulle bli förvånade över att ingen kirurg och få läkare finns represen- terade i ledningen bland de som har möjlighet att påverka till exempel militärt. Samhällets ansvar Bygg upp resurslager. Ha planer på att göra om andra byggnader i anslut- ning till sjukhus/sjukvård. Avstå från tält. De som inte förstod det innan lärde sig det i våras. Man måste i hög utsträckning skicka kirurger till Afrika. Afrika- nerna lär oss bland annat öppen kirurgi, traumakirurgi och att fatta beslut och ställa diagnos utan skikt- röntgen. Vi måste börja med kata- strofmedicinsk utbildning på läkar- utbildningen och tvingande krav på kunskap i enklare öppen kirurgi för yngre kirurger redan under ST -till exempel laparotomi. Planering för framtiden Det är en lång väg att gå. Det kommer inte att ske över en natt. Det är nästen en hel generation kirurger som behö- ver utbildas. Initiativet måste komma från kåren och regionerna parallellt med ett krafttag uppifrån. Vi kirurger har själva ett stort ansvar att ta led- ningen. Kunskap måste få leda. Vi ska inte planera för att någon, som inte får eller saknar kompetens i fred, kommer att i första hand få det under krig. 