Svensk Kirurgi nr 3-21

171 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 3 • 2021 Krönika och glamouröst – vilket stämmer till stor del – men vägen dit har varit långt ifrån glamourös. Då tänker jag särskilt på de seniora kvinnliga kirur- ger som banat vägen för oss andra – så att en ung kvinna med icke skandi- naviskt ursprung nu kan skriva dessa rader till er. Förr i tiden sas det att man skulle fylla en kyrkogård med patienter för att bli en duktig kirurg. Jag skulle säga att en kvinna på en mansdominerad arbetsplats snarare måste fylla sin kyrkogård med diverse personligheter (såväl män som kvin- nor faktiskt) som dyrkar makt och har en förlegad människosyn. Om varje misogyn kommentar under utbildningen, AT- och ST tjänst hade genererat i en krona så hade de flesta kvinnliga läkare haft en saftig summa på banken just nu. Machokultur Men frågan är om det bara är gnäll eller om det verkligen finns substans i det som förenade 10400 kvinnliga läkare hösten 2017 samt 1011 läkar- studenter och läkare våren 2021 i deras upprop mot diskriminering, sexuella trakasserier och rasism. Enligt en avhandling från 2017 It´s just a job – A new generation of physiciansdealing with career and work ideals , väljer nyexaminerade kvinnor ofta bort vissa operativa specialiteter på grund av exkluderande macho- kultur, till skillnad från sina manliga kollegor som väljer efter intresse. Och detta trots att vi har haft en jämn könsfördelning på våra läkarprogram senaste 30 åren! Utöver det finns även en intres- sant australiensk studie som publi- cerades i The Lancet 2019, Why do women leave surgical training? som på ett vetenskapligt sätt kartlade orsakerna till varför kvinnor i större utsträckning tvingades avbryta sin kirurgiska karriär. Bland annat omnämndes diskriminering, mobb- ning, brist på utbildningstillfällen i såret jämfört med manliga kollegor, sömnbrist, relationspåverkan, oförut- sägbar livsstil, avsaknad av stöd och förebilder samt förekomst av sexism på arbetsplatsen som några bidra- gande orsaker. Hyfs och respekt Så, här står vi alltså nu. År 2021 då måste kvinnor i vår västerländska värld fortfarande välja karriär efter rådande normer, tjäna 10–15 procent mindre än sina manliga kollegor på samma nivå och dessutom leva med en ökad risk att utsättas för fysiskt våld i sin privata relation på grund av sin extra X-kromosom. Varje timme polisanmäls ett fall av våldtäkt och sextiofyra fall av kvinnomisshandel i Sverige och det sker årets alla dagar. 12,3 procent av alla mord i Sverige utgörs av dödligt våld mot kvinnor enligt BRÅ:s statistik för 2020. Alla barn är lika värda. Sverige har kommit långt men vi kan komma längre. Om vi ska börja någonstans så är det med individer- nas grundläggande människosyn och attityd; det som i vardagsspråk kallas allmän hyfs och respekt. Vi går mot en ljusare framtid där kom- mande generationer uppfostras i att respektera och hjälpa varandra, oavsett kön och etniskt ursprung, så att vi förhoppningsvis en gång för alla kan skrota begreppen diskrimi- nering, rasism och trakasserier från svenska arbetsplatser. Om förskole- barn klarar det, så ska vi vuxna också klara det! (Synd bara att diverse TV-person- ligheter med okritiserade monologer på bästa sändningstid aldrig fick lära sig detta på sin förskola). 