Svensk Kirurgi nr 4-21

183 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 4 • 2021 istället med vår bebis på bussen från Göteborg till vårdcentralen i Lilla Edet. Charlie fick sedan ligga inbäd- dad i en pappkartong med lands- tingsfiltar när jag hade mottagning. Så här i efterhand kanske min hand- lingskraft och mitt lösningsfokus var något felriktad, men det belyser att det inte alltid är lätt att balansera vårt yrke med familjelivet. Som tur är har jag en klok hustru, och efter två ytter- ligare barn, och några tillsägelser, har jag nu lärt mig vad som är viktigast… även om jag har världens bästa jobb! Jag vill passa på att rikta ett stort tack till min familj som alltid stöttat mig i allt, vad jag än företagit mig! Avgörande möte i matsalen Efter avklarad AT påbörjade jag ett vikariat på transplantationskirurgen, vilket sedermera blev inkörsporten till en ST-tjänst på Sahlgrenska. Jag närde en dröm om att arbeta inom transplantationskirurgin, men så träf- fade jag Jan Mattsson i sjukhusets matsal under min randning på Bröst och Melanomsektionen. Jan var en kirurg av den gamla skolan, hade opererat allt som gick att operera, dessutom över hela världen, och med ett outsinligt patos för sina patienter. Jan hade även ett specialintresse, iso- lerad hyperterm perfusion, och hans fascination över denna behandling, där man kirurgiskt isolerar ett organ eller extremitet och perfunderar det med cytostatika, smittade snabbt av sig på mig. Sakta men säkert invol- verades jag allt mer i metoden och patienterna. Jan var en ytterst nog- grann lärare och alla detaljer vreds och vändes på. De kommande åren opererade vi tillsammans i princip varje fredag, vi åt en sen lunch och reflekterade i timmar över vad som kunnat göras annorlunda. Hyperterm perfusion Den vanligaste sjukdomen som behandlas med isolerad hyperterm perfusion är in-transit- metastaser av malignt melanom, vilket är ytliga kutana metastaser mellan primärtu- mör och lymfkörtelstation (se Figur 1). Vi behandlar dock även sarkom och mer ovanliga tumörer, och träf- far ni en patient med avancerad växt av tumörer lokaliserad till extremite- ter så rekommenderar jag att ni hör av er till Sahlgrenska universitets- sjukhuset. Detta blev även avstampet till ett avhandlingsarbete som hand- lade om regional cancerbehandling med perfusion av både extremiteter och lever. Med transplantations- och leverkirurgen Per Lindnér som huvudhandledare, disputerade jag 2013 på en avhandling med titeln Isolated regional perfusion for metasta- ses of malignant melanoma – Clinical and experimental studies. Per styrde inte bara upp mina spretiga idéer om forskning, han lärde mig även prin- cipen att good enough is good enough samt vikten av att också ta vara på de möjligheter som livet bjuder. Sektionschef – ett klokt val Precis en av dessa möjligheter kom i slutet av min ST då jag blev inkallad till kirurgklinikens chef, Hans Lönroth. Han erbjöd mig att börja på Bröst- och melanomsektionen med målsätt- ningen att bli chef över sektionen. Jag skulle få möjlighet att kliniskt fortsätta med perfusionsbehandlingar och forskning, och dessutom skulle jag få möjlighet att utveckla ett eget team. Sagt och gjort, så fick det bli och det visade sig sedan vara ett klokt val. Jag specialiserade mig därefter inom bröst- och melanomkirurgi, och 2015 blev jag chef för Bröst och Melanomsektionen. Parallellt med mitt kliniska arbete fortsatte jag med forskning, om regional perfusion, malignt melanom och bröstcancer. År 2016 erhöll jag min docentur, mycket tack vare det outtröttliga arbete som Peter Naredi investerat i vår klinik. Peter kom som professor till Sahlgren- ska några år tidigare, och med kloka strategiska beslut och mycket arbete så har han bidragit till att moderni- sera klinikens forskning. Hjälpt av detta fick jag 2018 en 50-procentig forskningstjänst på Wallenberg Center for Molecular and Translational Medi- Figur 1. Ovan: Amelanotiska in-transit metastaser av malignt melanom. Primärtumören var ett så kallat akralt melanom beläget på stortån som tidigare amputerats. Nedan: En schematisk beskrivning av isolerad hyperterm perfusion (isolated limb perfusion, ILP) där katetrar förts in i arteria och vena femoralis och anslutits till en hjärt-lung maskin. Benet isoleras sedan med en blodtrycksmanschett och perfunderas med cellgiftet melfalan under 60 minuter under hypertermi. Stora forskarpriset