Svensk Kirurgi nr 4-21

192 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 4 • 2021 Det kliniska problemet, SWEDEPAD och hur kontroversen uppstod Aterosklerotisk benartärsjukdom är ett globalt och ökande hälsopro- blem som kännetecknas av minskat artärflöde i den nedre extremiteten. Endovaskulära ingrepp erbjuds ofta – och i ökande omfattning – för att förhindra amputationer och lindra symtom, men ingreppen begränsas av en påtaglig risk för återförträngning (restenos) inom behandlat kärlavsnitt orsakad av neointimal hyperplasi, vilket i sin tur äventyrar det långsik- tiga behandlingsresultatet. Den mest lovande tekniken för att förhindra restenos är så kallad drog- avgivande behandlingsinstrument, där den kärlväggsriktade ytan på bal- longen eller stentet som används vid endovaskulär terapi är belagd med ett antiproliferativt läkemedel. Läke- medlet deponeras och absorberas alltså lokalt i kärlväggen i samband med att ballongen uppblåses, eller då stentet öppnas inuti kärlet, och utövar där en cellproliferationshämmande effekt som förväntas minska den oön- skade neointimala hyperplasin som är den helt dominerande orsaken till restenosutveckling. I princip samtliga i dagsläget godkända drogballonger och drogstentar för användning i perifera artärer är behandlade med läkemedlet paclitaxel. Paclitaxel är en hydrofob och naturligt förekom- mande diterpenoid som ursprungli- gen isolerades från Taxus brevifolia , en barrträdsväxt inom idegranssläktet. Paclitaxel interfererar på cellnivå med den dynamiska omorganisationen av det mikrotubulära nätverket, vilket behövs för normal celldelning. Tack vare denna cytostatiska egenskap har paclitaxel sedan lång tid utnytt- jats i behandlingen av bland annat bröst- och ovarialcancer, vissa lung- cancerformer samt vid terapirefrak- tärt Kaposis sarkom. De doser som används i samband med endovasku- lär terapi är dock omkring hundra gånger lägre än de doser som används vid olika cancerbehandlingar, varför användning på ballonger och stentar inte har ansetts kunna ge upphov till några biologiskt relevanta system­ effekter. Läkemedelsavgivande endo- vaskulära behandlingsinstrument har också i en rad små industrisponsrade randomiserade öppna studier visats minska risken för restenos och re- interventioner efter endovaskulär behandling av benartärsjukdom. Produkterna har därför fått stort genomslag i många länder runtom i världen, trots klart högre kostnader samt avsaknad av starka bevis för mer direkta, patientorienterade behand- lingsvinster. The Swedish Drug Elution Trial in Peripheral Arterial Disease (SWEDE- PAD) är en registerbaserad randomi- serad klinisk prövning (R-RCT) som utnyttjar det nationella kvalitetsre- gistret för kärlkirurgi (Swedvasc) som studieplattform och för närvarande genomförs i Sverige med syfte att avgöra om drogavgivande endovasku- Internationell kärlkirurgisk kontrovers löst av svensk studie Joakim Nordanstig och Mårten Falkenberg, båda kärlkirurger i Göteborg, beskriver här hur ett internationellt kärlkirurgiskt problem av hög dignitet löstes av en svensk studie. Det handlar om en interimsanalys av SWE- DEPAD-studien och hur den fick ett stort internationellt genomslag. Forskning JOAKIM NORDANSTIG Göteborg joakim.nordanstig@vgregion.se För SWEDEPAD:s styrgrupp MÅRTEN FALKENBERG Göteborg marten.falkenberg@vgregion.se