20 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Akut- och traumakirurgi Bakgrund Försvarsmaktens sjukvårdsförband har idag utmärkt förmåga att genomföra avancerade kirurgiska ingrepp i nära anslutning till skadeplats på ett förhållandevis litet antal skadade. Omhändertagandet genomförs enligt den av NATO dimensionerande tidsramen 10–1–2 (inom tio minuter avhjälpa andningshinder och stoppa yttre blödning; inom en timme erhålla avancerad livräddande åtgärder: inom två timmar genomgå extremitets- och livräddande kirurgi)1. Traumautbildningar som Definitive Surgical Trauma Care, DSTC, och Advanced Surgical Skills for Exposure in Trauma, ASSET, utgår från en civil högteknologisk vårdnivå som är lämplig att tillämpa vid utlandsmissioner med goda sjuktransportmöjligheter, vapenteknologiskt övertag och områden säkra för beskjutning2. Dessa utbildningar med sitt fokus på en enda svår skada, utelämnar den komplicerade och farliga miljön i krigszonen där ett stort antal skadade med multipla skador måste omhändertas, och försummar därmed behovet att kunna sänka vårdnivån. Taktisk kirurgi Rysslands angreppskrig på Ukraina, har påvisat problemen vid omhändertagandet av skadade där luftherravälde saknas, motståndaren inte är sämre beväpnad och där inget område betraktas som säkert mot angrepp3,4. Sannolikt måste förband med kirurgisk förmåga grupperas i undangömda utrymmen skyddade för artilleribeskjutning, med endast enkel teknisk utrustning för diagnostik. Triagering blir inte bara avhängig av skadornas anatomiska och fysiologiska påverkan, utan även av kapacitet till eftervård, transportvägar och avstånd till högre vårdinstanser5. Den kirurgi som bedrivs vid en sådan enhet kan beskrivas som taktisk kirurgi, vilken är tvingande, temporär, transportsäkrande och i undantagsfall terapeutisk. Kirurgin måste bedrivas under de för omständigheterna bästa möjliga sterila förhållanden – annars är det sannolikt att effekten på mortalitet och morbiditet blir liten6. Saknas adekvat postoperativ vård är kirurgi, även i dess finaste form, slöseri med resurser. Krigskirurgin i Sverige ritas om – från att göra allt för en till att göra tillräckligt för många En ny säkerhetspolitisk situation medför nya utmaningar. Svensk krigskirurgisk kurs (SVEKK) gavs i Göteborg under oktober 2023 som en del av Försvarsmaktens arbete med att hjälpa dess kirurgiska enheter att möta dessa utmaningar. MIKAEL ÖMAN Umeå mikael.oman@umu.se HENRIK LUND Sunderbyn PETER GALOS Uppsala
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=